Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Skolastiker—Skoldrama
1146
-digt behövde stå i strid mot varandra, fann
Oecam dogmat ha irrationell och
förnuftsvidrig karaktär. Som motvikt häremot
betonades kyrkans auktoritet, vari dogmat trots
alla upplösande tendenser på positivistiskt vis
fick en fast grund.
Senskolastiken (efter 1350) var till
■stor del uppfylld av striderna mellan
tomis-men och scotismen (via antiqua) och
nomina-lismen (via moderna). Den nominalistiska
teologien kom ofta att urarta till tomma
ordstrider och spetsfundigheter, som senare,
ehuru felaktigt, ansetts som ett kännemärke
på s. över huvud. Dock förelågo samtidigt
inom denna teologi (occamismen) impulserna
till ett nytt andeliv. Det är en känd sak, att
Luther rönt starka inflytelser från occamismen.
Litt.: F. Ueberweg, »Geschichte der
Philo-sophie» (bd 2, 11 :e uppl. utg. av B. Geyer
1928); M. Grabmann, »Geschichte der
scho-lastischen Methode» (2 bd, 1909—11); W.
Bet-zendörfer, »Glauben und Wissen bei den
gros-sen Denkern des Mittelalters» (1931);
dogm-historiska arbeten av A. Harnack, R. Seeberg
och F. Loofs. Hj-r Lth; O. W-n.
Skola’stiker, representant för skolastiken
(se d. o.). — Adj.: S k o 1 a’s t i s k.
Skolbad, anordningar för att bereda
tillfälle till bad åt skolans lärjungar. S. torde
ha först inrättats i Tyskland (Göttingen)
1885; i Sverige anordnades s. tidigast 1891
vid en folkskola i Stockholm. S. uppgivas
1931 vara inrättade i 394 skoldistrikt (207
i städer och 187 på landsbygden).
Anordningar för s. finnas blott vid få allmänna
läroverk. — Som särskilt lämplig badform för
yngre betecknas badstu med kall
överskölj-ning eller helst bassäng. För massbad i
skolor lämpar sig det tempererade duschbadet
väl. En form av skol- eller folkbad är den
efter tysken dr Lassar uppkallade, bestående
i på ömse sidor av en mellanvägg anordnade,
från gemensam ledning matade duscher, på
ena sidan avsedda för män, på den andra för
kvinnor. — Litt.: »Bad och folkhälsa» (1926)
samt »Folkbad» (1931). Fr. Sg.
Skolbibliotek finnas vid många offentliga
läroanstalter. Skolråden böra enl.
folkskolestadgans bestämmelser befrämja inrättandet
och begagnandet av folk- och skolbibliotek.
Till upprättande och underhåll av s. vid
folkskola utgår årl. statsbidrag till skoldistriktet
på 15—1,000 kr. och för s. vid andra
folkundervisningsanstalter o. dyl. bidrag på
15—-300 kr., allt under villkor, att ortsbidrag
lämnas. Statsbidraget utgår utom i vissa fall i
form av inbundna böcker, valda ur av
Skolöverstyrelsen utgivna kataloger. Bidragen
uppgingo 1932—33 till 148,000 kr. — Vid
de allm. läroverken finnas
läroverksbib-1 i o t e k, ur vilka särskilda
lärarbib-1 i o t e k (referensbibliotek) utbrytas.
Därjämte skola vid läroverken finnas
lärjungebibliotek. Läroverksbiblioteken
ha genom 1928 års läroverksstadgas
bestämmelser om gymnasiearbetets omläggning med
krav på s. k. enskilt arbete av lärjungarna
fått en synnerligen betydelsefull uppgift;
statsanslagen till dem utgjorde 1932—33
80,000 kr. — Litt.: K. Tynell,
»Skolbiblioteket» (1927), och översikter i
Biblioteksbladet fr. o. m. 1925. Fr. Sg.
Skoldistrikt, de inbördes självständiga
områden, i vilka Sverige är uppdelat med
hänsyn till folkundervisningen. Varje
kyrkoför-samling utgör ett s., men K. m:t kan
förordna, att församling delas i flera s., liksom
att församlingar eller delar av dem skola
förenas till ett s. I varje s. skola finnas
minst en folkskola och fortsättningsskola
samt, om så erfordras, småskola. Antalet s.
uppgick 1930 till 2,463. Där flyttande
folkskola finnes, kan dess område indelas i s
kol-ro t a r. Bestämmelser om skolrotar skola
givas i vederbörande skolreglemente, liksom
om s:s indelning i skolområden. För
varje sådant område bör utses en
tillsy-ningsman. Fr. Sg.
Skoldrama, en art av skådespel, som
tillkommit i pedagogiskt syfte och för att
utföras av skollärjungar. Redan mycket tidigt
lät man som språkövning i skolorna uppföra
dramer ur den antika litteraturen; den mest
spelade författaren var Terentius. Med
humanismens genombrott blev s. allt vanligare,
särskilt sedan män som Erasmus,
Melanch-thon och Luther uttalat sig till dess förmån.
Snart uppstod en hel litteratur av komedier
på latin, i stil och hållning anslutande sig
till de klassiska mönstren. Framför allt
frodades s. i Nederländerna och Tyskland.
Viktigast bland de tidigare s. var »Acolastus» av
Guglielmus Gnaphaeus (Willem de Volder).
Detta drama, som behandlar den förlorade
sonens historia, trycktes 1529 och blev
efterbildat över snart sagt hela Europa. Ämnena
till s. äro vanl. tagna ur den bibliska
historien. Jämte dessa möter man emellertid även
komedier, där motiv ur samtidens liv
behandlas. Även kunna nämnas några dramer, som
stå i förbindelse med den medeltida
farslitteraturen (t. ex. Reuchlins »Henno»,
Macrope-dius’ »Aluta» och Frischlins »Rebecca»).
Skoldramatikens blomstringsperiod infaller under
1500-talet. Ända fram på 1700-talet lever dock
s. kvar vid enstaka undervisningsanstalter,
bl. a. vid den tyska skolan i Stockholm.
En annan viktig form av s. är
jesuitdramat. Ett viktigt medel i jesuiternas
pedagogiska system var teatern.
Ordensmedlem-marna utvecklade en särdeles livlig
författarverksamhet. Ämnena äro vanl. hämtade ur
bibeln el. ur kyrkohistorien, och tonen är
allvarlig och strängt kristlig. Framför allt
äro martyrtragedier omtyckta. Kompositionen
följer vanl. därför de klassiska mönstren,
framför allt Seneca. På den samtida
litteraturen utövade jesuitdramat ett vittgående
inflytande. Bland dettas viktigaste
representanter märkas Jakpb Balde, Pétau och La Porée.
Den berömdaste bland jesuitordens skolscener
var teatern i College Louis-le-Grand i Paris.
S. omtalas i Sverige f. ggn i ordinan tian av
1575. Ett fragment av ett s., avhandlande
Kristian Tyrann och Stockholms blodbad, trol.
spelat på 1580-talet, har nyligen anträffats i
Kungl. bibi. Sedermera skrevos och spelades
flera svenska s., särskilt omkr. mitten av
1600-talet (t. ex. Brasks »Filius prodigus» och
Jacob Chronanders »Surge» och
»Bele-Snack»).
Litt.: L. V. Gofflot, »Le théåtre au
col-lège du moyen äge ä nos jours» (1907);
E. Boysse, »Le théåtre des jésuites» (1880);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
