Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147 Skolecit-
W. Flemming, »Geschichte des
Jesuitenthea-ters in den Ländern deutscher Zunge» (1923).
En utmärkt översiktsartikel med
omfångsrik bibliogr. av C. Kaulfuss-Diesch i bd 3 av
P. Merker och W. Stammler, »Reallexikon
der deutschen Literaturgeschichte» (1929).
För Sverige jfr A. Peterson, »Studier i
svenska skoldramat» (s. å.). O. W-n.
Skoleclt, miner., se Zeoliter.
Skolfartyg, Skolskepp, ö v n i n g s f a
r-tyg el. Elevfartyg, fartyg, vars
huvudsakliga ändamål är utbildning av ynglingar
till sjömän. S. förekomma inom såväl
örlogs-som handelsmarinerna och äro i regel
segelfartyg, då den bästa sjömansutbildningen
erhålles på dylika fartyg. Jfr Rydbergska
stiftelsen och Skeppsgossekåren.
— Inom örlogsmarinerna finnas för viss
militär utbildning artilleri-, torped- och
minskolfartyg. (ö-g.)
Skolflygplan, flygplan av jämförelsevis ringa
storlek och motorstyrka, använt för
utbildning av flygförare vid flygskolor.
Utbildningen på s. äger rum som förberedelse
till flygning med krigsflygplan. ö-g.
Skolhem, vissa i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län anordnade anstalter med
uppgift att mottaga från skola avlägset
boende skolpliktiga, i främsta rummet
försummade barn, för att bereda dem undervisning
samt fostran och vård i övrigt. S. ha således
karaktär av internatskolor och ledas av
föreståndarinna. Vederbörande skolråd har att
vaka över att s. motsvarar sin uppgift.
Statsbidraget till s. uppgår 1932—33 till 135,000 kr.
Därjämte utgår till skoldistrikt statsbidrag
för inackordering i s. av skolpliktiga barn av
fattiga, avlägset boende föräldrar (anslag
1932—33 200,000 kr.). Vårdhem för
vanar-tade barn kallas ibland s. — Jfr
Arbetsstuga och Interna t. Fr. Sg.
Skolhygien, skolbarnens hälso- och
kropps-vård. I äldre tider försummades s. mycket;
särskilt voro skollokalerna och deras vård
länge underhaltiga. Under de senaste
årtiondena åter har s. i hög grad förbättrats. S.
uppmärksammas numera i skolstadgor och
författningar, och stor vikt lägges vid
hygieniska fordringar med avseende på lokaler,
tim- och kursplaners utformning, kroppslig
vård (gymnastik, lek och idrott, skolbad,
tandvård m. m.) samt läroböckers utstyrsel.
Tillsyn över s. vid barn- och ungdomsskolor av
olika slag utövas dels av vederbörande
hälsovårdsmyndigheter, dels av skolmyndigheterna,
i främsta rummet Skolöverstyrelsen och dess
lokala organ, skolläkarna och
folkskolinspektörerna. Banbrytande för s. i Sverige voro
prof. A. Keys undersökningar över
hälsotillståndet i skolorna (se 1885 års
läroverkskommittés betänkande). Sv. läkaresällskapet
ombesörjde 1927 genom dr A. Ljunggren en
undersökning av hälsotillståndet hos 41,000
skolbarn i alla delar av landet. De gjorda
undersökningarna ävensom verkställda inspektioner
ange en betydande förbättring av s. Bland
skolhygieniska frågor, som ännu endast på
vissa ställen blivit lösta, må nämnas
spörsmålen om rationell tandvård, skolbad och
skol-läkare med regelbundna läkarundersökningar.
Föremål för mycken uppmärksamhet är den
viktiga frågan om överansträngningen bland
-Skolplikt 1148
lärjungarna vid högre läroanstalter; det torde
kunna påstås, att arbetsbördan särskilt på
det högre skolstadiet numera är så stor, att
icke ökning utan tvärtom minskning bör ske.
Litt.: G. Leffler, »Skolhygien» (2 bd, 1909—
19); L. Burgerstein, »Skolhygien» (1923). Fr.Sg.
Skolia’st (S c h o 1 i a’s t), se S c h o 1 i o n.
Skolier [ska’-] (grek. sko’lia), grekiska
bords-eller dryckesvisor. Den sjungande höll i
handen en myrten- el. lagerkvist, som sedan
lämnades till nästa man. S. voro åtm. delvis
improviserade och innehöllo gudars och hjältars
lov (särskilt berömt var ett skolion om
Har-modios och Aristogeiton), kärleksverser och
levnadsregler. Även diktare som Terpandros,
Alkaios o. Sapfo ha författat s. På sofisternas
tid miste s. sin popularitet. Jfr R.
Reitzen-stein, »Epigramm und Skolion» (1893), och
E. Zilliacus i Ord och Bild 1932. M. Pn N-n.
Skolier [ska’-], dets. som scholier, se
S c h o 1 i o n.
SkoTion, grek., sing. av sko’lia, se Skolier.
Skolios [-å’s], med., snedrygg, se R y g
g-radskrökning.
Skolkök äro anordnade vid eller i
samarbete med de läroanstalter, där undervisning i
hushållsgöromål (huslig ekonomi, se d. o.)
lämnas, och äro avsedda för lärjungarnas
praktiska utbildning. För att lättare kunna
tillgodose landsbygdens behov finnas s. k.
flyttande (vandrande) s., vilka för viss tid
uthyras till kommunerna. Sådana s. äro numera
i verksamhet i hela landet. Lärarinnor för s.
få sin utbildning vid s. k.
skolköksse-m i n ar i e r. Se vidare Huslig
ekono-m i och Högre
lärarinneseminarier, sp. 359—360. Fr. Sg.
Skollag, sammanfattningen av sådana
skolväsendet reglerande bestämmelser, som ha
lags natur el. tillkommit genom samverkan
mellan K. m:t och riksdagen; oegentligt om
skolstadga (se d. o.). P. E. L-m.”
Skollovskolonier (Feriekolonier),
anordningar med syfte att bereda klena och
fattiga barn, i främsta rummet folkskolebarn,
från städerna tillfälle att genom vistelse på
landet under sommaren vinna hälsa och
krafter. S. uppstodo i Schweiz 1876; den första
skollovskolonien i Sverige anordnades 1884
av Agnes Lagerstedt (se d. o.). 1885
bildades Föreningen för s., som ännu verkar. S.
fingo snart understöd av kommunerna och
genom donationer och ha haft ett starkt
stöd av Barnens dag (se d. o.). I
Stockholm verka inom de olika församlingarna
koloniföreningar; de utsände 1931 inalles 171
kolonier (inberäknat fjällkolonier, se
Fjällkoloni). Kolonisternas antal var s. å. 4,451,
varjämte genom föreningarnas försorg 210
barn utackorderats i enskilda hem på landet
(se Feriebarn och Skolreso r). Hela
kostnaden uppgick till över 435,000 kr. —
Koloniverksamheten har på senare tid
utsträckts även till lärjungar vid allmänna
läroverk (jfr ock Ferie hemsfonden) och
högre flickskolor. — S. utrustas numera av
ett flertal städer o. a. tättbebyggda
samhällen. Fr. Sg.
Skolordning, se Skolstadga.
Skolplikt (S k o 11 v å n g), skyldigheten för
föräldrar eller målsmän att låta barn få och
för barnen att deltaga i skolundervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
