Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Skolstyrelsen—Skolväsende
1152
739—740, Folkskolestyr else och
Skolråd. — De allm. läroverken skola enl. 1928 års
läroverksstadga ha lokalstyrelser. Dylika
finnas även för tekniska läroverk och
statsunderstödda enskilda högre läroanstalter. —
För folkskoleväsendet finnas
mellaninstan-ser eller krets-(distrikts-)styrelser mellan
lokalstyrelserna och den centrala styrelsen:
domkapitlen i fråga om ärenden av
pedagogisk och organisatorisk art och
länsstyrelserna för ekonomiska frågor. I vissa
avseenden äro biskoparna och domkapitlen
kretsstyrelser för allm. läroverk och jämförliga
läroanstalter (jfr Skolväsende, sp. 1154—
55). Fr. Sg.
Skolstyrelsen i Finland leder och övervakar
den till området för folkundervisningen och
lärdomsskolan hörande undervisnings- och
upp-fostringsverksamlieten samt det fria
upplysningsarbetet, varvid den äger direkt leda
verksamheten i statens
undervisningsanstalter samt utöva tillsyn över kommunala och
privata anstalter. Styrelsen, vars chef är
överdirektören, utövar sin verksamhet på 3 avd.,
för finskspråkiga lärdomsskolor, för den
finskspråkiga folkundervisningen och för den
svenskspråkiga undervisnings- och
upplysningsverksamheten; sistnämnda avd. består
av 4 skolråd. O. Brn.
Skolteater, teaterföreställningar med för
skolungdom lämpat program. Dylika ha
givits i Danmark sedan 1923 och i Stockholm
sedan 1926.
Skolter el. S k o 111 a p p a r, de grek.-kat.
fiskar- och nomadlapparna på s. sidan av
Va-rangerfjorden i Norge och Finland (Petsamo)
samt i Ryssland bort till Kolafjorden. Av
alla lappar (se d. o.) äro s. mest primitiva. Jfr
V. Tanner, »Skolt-lapparna» (1929). K. B. W.
Skolträdgård bör enl. folkskolestadgan
finnas vid varje folkskola, och trädgårdsskötsel
är, där s. finnes, läroämne i folkskolan. Ett
slag av s. äro de s. k. botaniska trädgårdarna
vid flera allmänna läroverk. Fr. Sg.
Skoltvång, se Skolplikt.
Skolväsende, sammanfattningen av ett
lands anstalter för lägre och högre
undervisning. För s. i Sverige lämnas här nedan en
översiktlig redogörelse.
INNEHÅLL:
sp.
Historik.......... 1151
Översikt av det nuv.
skolväsendet i Sverige 1152
Allmänna läroveik ... 1154
Kommunala
mellan-skolor............. H55
Kommunala gymnasier 1155
sp.
Kommunala
flickskolor ........... 1155
Privata högre
flickskolor ............>. 1155
Högre goss- och
sam-skolor............ 1156
Litteraturanvisningar 1156
Se även Folkhögskolor, Folkskola,
Folkskol eseminarium,
Fortsättnings-skolor samt art., till vilka här hänvisas.
Historik. I Sverige liksom i många andra
länder är skolan i nuv. mening ett barn av
(den katolska) kyrkan. De första skolorna voro
klosterskolor och dom(kyrko)skolor för
utbildandet av präster; senare tillkommo av
städernas borgerskap upprättade stadsskolor
med praktiskt borgerlig inriktning.
Reformationen medförde förändringar i s.
Klosterskolorna upphörde, och katedralskolorna ersattes
småningom av gymnasier (det första i
Västerås 1623) med deras lägre avd.,
trivialskolan, de gamla stadsskolorna av räkneskolor.
Genom 1649 års skolordning (se S k o 1 s t a
d-g a) inrättades vid trivialskolorna en
skriv-(ar)klass med praktiskt syfte, i 1724 års
skolordning kallad apologistklass. Denna
tendens att tillgodose behovet av en
undervisning, som var mera praktiskt inriktad och
lämnade allmän medborgerlig bildning, blev
under de följ. 100 åren allt starkare. Genom
1820 års skolordning inrättades för den lärda
bildningen högre och lägre lärdomsskolor
samt gymnasier, för den borgerliga högre
och lägre apologistskolor. Genom k. cirk. 16
juli 1849 förenades lärdoms- och
apologist-skola till ett (lägre eller högre)
elementarläroverk. De högre läroverken förberedde till
studentexamen, och befrielse från klassiska
studier medgavs, varigenom läroverken uppdelades
i latin- och reallinje (därav benämningarna
latinläroverk och realläroverk). Striden mellan
den »gamla» och den »nya» skolan
koncentrerades under de följ, årtiondena främst på
frågan om tiden för latinstudiets inträde.
Denna sammanhängde med det likaledes alltmer
omdebatterade spörsmålet om nederstadiets
organisation i syfte att lämna jämväl allmän
medborgerlig bildning. Frågan löstes av 1904
års riksdag efter förslag av K. m:t, varigenom
läroverket uppdelades i fyraårigt gymnasium
med latin- och reallinje och sexklassig
neder-skola utan latin, kallad realskola. —
Frågan om den högre skolundervisningens
förhållande till folkskolan — den s. k.
bottenskol- eller enhetsskolfrågan (se E n
hetsskola) —, vilken kan föras tillbaka till
förra hälften av 1800-talet, hade under årens
lopp och särskilt under 1900-talets första år
blivit alltmer debatterad. Partiellt vann
bot-tenskolprincipen tillämpning genom 1909
års riksdags beslut om inrättande av
kommunala mellanskolor. Än mer skedde detta
genom den av 1927 års riksdag beslutade, nu
gällande läroverksorganisationen, som eljest
bibehåller huvuddragen av 1904 års. Ett spörsmål
av aktuellt och allmänt intresse gäller
inrättandet av praktiska bildningslinjer på
realskolans högre stadium, varom förslag, utarbetat
av sakkunniga, föreligger och vars vikt
ytterligare understrukits av 1932 års riksdag.
Folkskolan, som blev lagstadgad genom 1842
års folkskolestadga, har under den gångna
tiden nått en allt större utveckling. I
samband därmed ha folkskoleseminarierna
tillkommit och utvecklats. Under de senaste
årtiondena har den fortsatta
folkundervisningen ordnats genom fortsättningsskolans
omorganisation och de praktiska
ungdomsskolornas (se d. o.) upprättande.
översikt av det nuv. s. i Sverige. En ur
logisk synpunkt tillfredsställande indelning
av Sveriges läroanstalter kan knappast göras.
Såväl vid »vertikal» som vid »horisontell»
indelning visar det sig, att gränserna äro
svävande. Vanl. delar man läroanstalterna
i allmänna eller allmänt
grundläggande skolor (som bibringa allmän
medborgerlig bildning) och special- eller
fackskolor. Dessa båda slag övergå
emellertid, som antytts, stundom delvis i varandra.
De allmänna skolorna bruka delas i skolor
för lägre (primär) och för högre
(sekundär) undervisning. Ej heller dessa äro
skarpt skilda utan gå delvis parallellt. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
