Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skolväsende
1153
praktiskt lämplig indelning av de allmänna
skolorna torde vara å ena sidan
folkundervisningsanstalter, å den andra
allmänna läroverk och med dem jämställda
skolor. Till det förra slaget räknas
abnormskolorna, d. v. s. skolor för lärjungar, som
lida av vissa lyten, ss. dövhet och blindhet.
Fackskolorna kunna indelas med
hänsyn till de verksamhetsområden, för vilka de
förbereda, varvid bör märkas, att en och
samma fackskola kan förbereda för skilda
levnadsbanor.
I. Allmänna eller allmänt
grundläggande skolor.
a) Folkundervisningsanstalter: små- och
folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor och
folkhögskolor (för vuxna). — Abnormskolor:
skolor för dövstumma, blinda, sinnesslöa och
fallandesjuka; vanföreanstalter; uppfostringsanstalter för
vanartade och sedligt försummade barn samt för
minderåriga förbrytare.
b) Statens allmänna läroverk: realskolor och
högre allmänna läroverk. Hit kan ock föras statens enda
högre flickskola, Statens normalskola för flickor.
c) Kommunala och ensküda läroverk: kommunala
och enskilda mellanskolor och flickskolor, kommunala
gymnasier och högre goss- och samskolor.
II. Fackskolor, som förbereda för:
a) Religionsvården: universitetens teologiska
fakulteter samt frikyrkliga o. a. anstalter för
utbildning av predikanter, missionärer m. fl.
b) Rättskipningen och förvaltningen:
universitetens juridiska fakulteter, handelshögskolor, statens
polisskola och privata s. k. juridiska seminarier.
c) Undervisningen vid allmänna skolor:
småskole-och folkskoleseminarier, Högre lärarinneseminariet i
Stockholm (intet enskilt högre seminarium är f. n.
i verksamhet), universitetens och högskolornas
filosofiska fakulteter samt anstalter för utbildning av
tecknings-, musik- och gymnastiklärare, skolköks- och
handarbetslärarinnor samt slöjdlärare; Fröbelinstitut
och -seminarier.
d) Skön konst: skolor för konstutövare av olika
slag, ss. Konsthögskolan, Tekniska skolan i
Stockholm, Musikkonservatorium, Operaskolan, Dramatiska
teaterns elevskola.
e) Lantförsvaret, sjöförsvaret och sjömanskap i
allm.: militära skolor (för armén och flottan) av
olika slag, ss. Krigshögskolan, Krigsskolan,
Sjökrigshögskolan och Sjökrigsskolan; navigationsskolor samt
navigationslärarkursen i Stockholm.
f) Hälsovård och läkemedelsberedning:
universitetens medicinska fakulteter och Karol. inst. i
Stockholm; Tandläkarinstitutet; Farmaceutiska institutet;
barnmorskeundervisningsanstalter,
sjnksköterskesko-lor, diakon- och diakonissanstalterna (kunna ock
hänföras till avd. a).
g) Handel: handelshögskolorna; statsunderstödda
handelsgymnasier; lägre kommunala och enskilda
handelsskolor och -kurser (delvis motsv. äldre s. k.
aftonskolor); bokhandelsskolan.
h) Industri: lärlings-, verkstads- och yrkesskolor
(delvis motsv. äldre s. k. aftonskolor);
tekniska elementarskolor, gymnasier och fackskolor;
Chalmers’ tekniska institut i Göteborg, Tekniska
högskolan i Stockholm; bergsskolan i Filipstad; vävskolor;
enskilda s. k. praktiska skolor; hit kunna ock räknas
yrkesbestämda fortsättningsskolor och högre folkskolor.
i) Samfärdselsanstalter: vissa av de för industrien
avsedda läroanstalterna; postverkets, telegrafverkets
och tullverkets undervisningsanstalter, Statens
järnvägars trafikelevkurs.
j) Jordbruk och dess binäringar:
Lantbrukshög-skolan vid Ultuna, Lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp; lantmanna-, lanthushålls- och
lantbruksskolor, mejeriskolor, kurser för ladugårdsförmän och
svinskötare, hovbeslagsskolor; trädgårdsskolor;
Veterinärhögskolan i Stockholm; Veterinärinrättningen i
Skara; skogsskolor, Skogshögskolan i Stockholm;
torv-skolor; fiskeriskolor; lantmäterifackskolan vid
Tekniska högskolan.
Slutligen bör erinras om de talrika
undervisnings-och utbildningskurser, som anordnas i form av
hem-bygdskurser, populärvetenskapliga föreläsningar,
studiecirklar, studiekurser, sommarkurser,
fortbildningskurser, korrespondenskurser o. dyl.
1154
De allmänna läroverken och med dem
jämförliga läroanstalter.
A. De allmänna läroverkens
nuv. organisation är bestämd i enlighet med
1927 års riksdags beslut och av K. m:t
utfärdad stadga för de allm. läroverken 24 sept.
1928. Läroverken äro av tre slag: fristående
realskolor, högre allrn. läroverk med realskola
och gymnasium samt lyceer, fristående eller
förenade med högre allm. läroverk. Vissa
läroverk äro avsedda endast för gossar, vissa
endast för flickor, de övriga för både gossar och
flickor. Realskolan, som avslutas med
real-examen, är anordnad antingen med 5 ettåriga
klasser och med anknytning till 4:e klassen
av folkskolans A- eller B-form eller ock med
4 ettåriga klasser och med anknytning till
6:e klassen i sex- el. sjuårig folkskola av
sådant slag. Gymnasiet, som avslutas med
studentexamen, omfattar antingen 4 ettåriga
ringar, byggande på realskolans näst högsta
klass, eller 3 ettåriga ringar, byggande på
realskolans högsta klass. Gymnasiet är delat
på latin- och realgymnasium. Lyceet, som
även leder till studentexamen, består av 6
ettåriga kretsar och anknyter till 6:e klassen
i sex- el. sjuårig folkskolas A- eller B-form.
Det är delat på latin-, real- och nyspråkligt
lyceum. I gymnasiets liksom lyceets två
högsta årsklasser inträder ämnesbegränsning (8
ämnen, 5 fasta och 3 tillvalda, i st. f. 11), och
lärjungarna ha, i syfte att utveckla sin
självverksamhet, att utföra s. k. enskilt arbete vid
sidan av klassarbetet. Denna av 1927 års
riksdag beslutade organisation är f. n. (1932)
under genomförande.
Antalet allm. läroverk är f. n. (1932) inalles
136 (härvid avses den efter nuv. övergångstid
definitiva ordningen) med (höstterminen 1931)
35,316 lärjungar (26,737 gossar och 8,579
flickor; de kommunala gymnasierna äro här
inräknade), sålunda fördelade: 1) högre allm.
läroverk 51 (23,554 lärjungar, 19,323 gossar,
4,231 flickor; de kommunala gymnasierna
inräknade), därav för gossar 10, för flickor 5,
med samgymnasium och gossrealskola 9,
sam-läroverk 27; 2) fristående realskolor 85: a) med
femårig och fyraårig linje 19, därav för gossar
4 och samrealskolor 15; b) med enkel linje 66
(en för gossar, de övriga samskolor), därav
förutvarande statssamskolor 11 (4 femåriga och
7 fyraåriga), en gossrealskola (femårig) och
förutvarande kommunala mellanskolor 54
(alla fyraåriga). Antalet lärjungar var
höstterminen 1931 i realskolorna inalles 11,762,
därav 7,414 gossar och 4,348 flickor,
förstatligade delar av de kommunala mellanskolorna
inräknade. Intet fristående lyceum finnes f. n.,
men en latin-lyceilinje är i verksamhet vid
högre allm. läroverket i Malmö med 28
lärjungar. — Till de statliga läroanstalter, som
meddela allmän medborgerlig bildning, hör
även Statens normalskola för flickor, som
utgör övningsskola för Högre
lärarinneseminariet (se Högre lärarinneseminarier
och Normalskolekompetens) och som
omfattar, utom sjuårig flickskola, en
fyraårig flickrealskola. — Den närmaste
ledningen av ett allm. läroverk utövas av
rektor. Därjämte finnes för varje läroverk en
lokalstyrelse. Vederbörande biskop har
XVII. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
