Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Skottorp—Skovgaard, J. F.
1172
Skougum.
björnens, återkomst till kvarlevorna av rivet
kreatur. G. G.*
Skottorp, gods i Skummeslövs socken,
Hallands län, 10 km s. v. om Laholm; 778 har,
därav 687 har åker; tax.-värde 1,032,100 kr.
(1930). Det nuv. slottet uppfördes, sedan det
gamla, ritat av N. Tessin d. ä., 1816 rivits,
av P. Möller efter ritningar av C. F.
Sund-wall samt omgavs med park med sydländska
träd och buskar. Gården ägdes 1488 av Axel
Bang, senare bl. a. av släkterna Jernskæg,
Ro-sencrantz (till 1663), örnestedt och von
Kras-sow, varunder Nya S. 1801 avskildes, samt
har från 1813 tillhört släkten Möller,
sedermera von Möller. 1680 firades på S. bilägret
mellan Karl XI och Ulrika Eleonora.
Skottpengar, Skottpremier, jaktv.,
belöningar för skadedjurs dödande. Av
statsmedel utbetalas numera s. endast för dödande
av varg, järv och säl. Utan särskilt tillstånd
få s. ej utfästas annat än för vissa skadedjur
(se jaktstadgan av 1927 § 16). G. G.*
Skottsberg, Carl Johan Fredrik,
botanist, forskningsresande (f. 1880 1/ia)- Blev
fil. dr 1907 i Uppsala, där han var docent
i botanik 1907—19 och konservator vid
botaniska museet 1909—
14. S. är sedan 1919
prefekt för Göteborgs
botaniska trädgård (se
d. o.), anlagd av
honom, erhöll 1919
professors namn och
kallades 1931 till
Göteborgs högskolas
förste prof, i botanik.
S. deltog i svenska
sydpolarexpeditionen
med »Antarctic» 1901
—03 (se
Polarexpeditioner, sp. 1140—
41), ledde svenska Magalhäesexpeditionen 1907
—09 till Falklandsöarna, Eldslandet,
Patagonien, Juan Fernandez och Sydgeorgien samt
svenska Pacifikexpeditionen 1916—17 till
Juan Fernandez och Påskön, besökte Hawaii
1922 och 1926 och har gjort vidsträckta
studieresor i Nordamerika, Japan, Java, Ceylon,
Tunisien samt olika delar av Europa. Hans
talrika avh., till stor del tryckta i de av honom
redigerade »Wissenschaftliche Ergebnisse der
schwedischen Südpolarexpedition», IV (1905—
20), »Botanische Ergebnisse der schwedischen
Expedition nach Patagonien und dem
Feuer-lande» (i Vet.-akad :s Handl. 1910—23),
»Natural history of Juan Fernandez and Easter
island» (1920 ff.) och Meddelanden från
Gö
teborgs Botaniska Trädgård
1924 ff., behandla främst
kärlväxternas och havsalgernas
systematik, morfologi och
geografi samt blom- och
sprid-ningsbiologi. S. är en
framstående växtsystematiker och
växtgeograf, som bl. a.
lämnat värdefulla bidrag till
kännedomen om
sydpolarländer-nas och Stillahavsöarnas
florhistoria och till utredandet av
öflorornas allmänna problem.
S. var en av författarna till
»Antarctic» (1904) och har
skildrat sina senare resor i »Båtfärder och
vildmarksritter» (1909), »The wilds of
Pata-gonia» (1911) och »Till Robinson-ön och
världens ände» (1918). Han är sedan 1919
medarbetare i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning. S. är vidare medarbetare i 3 :e uppl.
av Nordisk Familjebok och redaktör för
verket »Växternas liv» (1932 ff.). Sedan 1924 är
han sekr. i Vet.- och vitt.-samh. i Göteborg,
sedan 1931 led. av Vet.-akad. E. D. R.
Skottspole, se Vävning.
Skottsystem, bot., se Skott, sp. 1164.
Skottvidd, krigsv., avståndet från ett
eldvapens mynning till den punkt, där kulbanan
träffar vågplanet genom mynningen,
vågrät s., el. ock till den punkt, där den träffar
siktlinjen (marken), s. på siktlinjen (på
marken). S:s storlek beror främst på
projektilens utgångshastighet, form och belastning
samt på vapnets elevation. Vid artilleriet
skedde efter världskriget i det närmaste en
fördubbling av de rörliga pjäsernas
(fältpjäsernas) maximiskottvidder. Så t. ex. ökades
7,5 cm fältkanonens från 7 till 12—14 km,
10,5 cm fälthaubitsens från 6 till 10—12 km,
15 cm fälthaubitsens från 6—7 till 12—15 km.
Vid kust- och sjöartilleriet var s. dock redan
förut högt uppdriven. Om den enorma s. vid
bombarderingen av Paris under världskriget
se Pariskanonen. G. af W-dt.
Skottår, se Kronologi, sp. 168 ff.
Skougum, Skaugum, Skogum, större
gods i Asker, Akershus fylke, Norge; 18 km
s. v. om Oslo, vid foten av Skougumåsen (se
omgivningskartan vid Oslo), skänkt av f. d.
minister F. Wedel-Jarlsberg och hans maka
till kronprins Olav. En ny huvudbyggnad har
uppförts efter den 1930 brunna. Ax. S.
Skovelhjul, skpsb., se Hjulångare.
Skovgaard [skåu’går], Joakim F r e d
e-r i k, dansk konstnär (f. 1856 18/n), son till
P. Chr. S. Lärde teckna av fadern, sattes i
målarlära och studerade vid konstakad. 1871
—76. S. biträdde under elevtiden F. C. Lund
vid dekoreringen av taket i Viborgs
domkyrka (1874—75). 1880—81 målade han för
Bon-nat i Paris. 1882 utställde han sin första
egentliga figurmålning, »Två systrar», reste
s. å. till Italien, dit han sedan ofta återvänt,
och 1884 till Grekland. Dessa år beteckna
ett märkligt uppsving i hans konst. I sina
teckningar till Grundtvigs psalm »Den
sig-nede dag» visar han en överraskande flykt,
storhet och fantasi. Sedan följde »Dammen
Be-tesda», en rörlig och livfull komposition (1888;
Nasjonalgalleriet i Oslo), den starkt
stiliserade »Kristus för rövaren in i paradiset»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
