Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrivläsmetoden - Skrivmaskin - Skrjabin, Aleksandr Nikolajevitj - Skrock- och offsokner - Skrofler, Skrofulos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Skrivläsmetoden—Skrofler
1188
Skrivläsmetoden
(Ljudskrivläsmeto-d e n) vid inlärandet av läsning utgår från
de särskilda ljuden och sätter läsning och
skrivning i närmaste förbindelse med
varandra, så att barnen lära sig läsa genom att lära
sig skriva. S. uppfanns av den tyske
pedagogen J. B. G ras er (176G—1841) och är
en art av ljudmetoden (se d. o.). — Jfr
»Arbetssättet i folkskolan», utg. av K.
Nordlund m. fl., I, »Modersmålet» (1924). Fr. Sg.
Skrivmaskin, en uppfinning för skrift
genom successiva avtryck på papperet av
bokstavs- och siffertecken. Typerna, av metall
el. annat material, infärgas på rullar, kuddar
el., numera det vanligaste, slå på ett framför
skrivytan löpande färgband. S. möjliggör dels
snabbare skrivning än skrivning med penna,
dels framställandet av en el. flera kopior
under skrivningens gång. Först under
1800-talets senare hälft lyckades man framställa
en praktiskt användbar s. De äldre
modellerna hade endast stora bokstäver el. både
stora och små bokstäver men på skilda
typarmar, vilket medförde dubbelt tangentbord.
Omkring 1900 utexperimenterades modeller
med stora och små bokstäver — några
modeller även med tre el. flera tecken — på samma
typarm. Denna anordning blev möjlig i och
med uppfinningen av skiltmekanismen, som
vid nedtryckning av en skiftlåstangent
omställer antingen skrivvalsen, på vilken
papperet ligger, el. ock typkorgen, som uppbär
typarmarna, så att endast det önskade
typ-tecknet träffar papperet. Skrivvalsen på de
senaste årtiondenas modeller är placerad så,
att skriften är synlig under skrivningen.
Skiftmekanismens enkla tangentbord har gjort
maskinskrivningen lättare. Den skrivande kan
efter inlärande av den s k. touchmetoden (av
eng. touch, vidröra, känna på) skriva utan
att se på tangenterna. S., som förbättras
oavbrutet, är en av nutidens mest använda
maskiner. E. L-k.
En modern s:s konstruktiva huvuddelar äro:
1) ansl agsmekanism med
skrivtangen-ter, 2) typarmar med typklackar, 3) m e
1-lanmekanism, som överför
anslagsmeka-nismens rörelse till typarmen, 4) vagn med
skrivvals, över vilken papperet föres
fram, 5) stegmekanism, som möjliggör
vagnens successiva förflyttning i sidled, 6)
färgningsanordning och 7)
skiftmekanism (jfr pl.). Härtill komma
anordningar för vagnens tillbakaflyttande stegvis
vid korrigering, med en s. k. backslagstangent,
låsning av klaviaturen, då raden är
fullskri-ven, marginalfrigörare, tabulator för
räkne-och kolumnarbete etc. Genom inläggning av
kopiepapper, s. k. karbonpapper, mellan
skriv-bladen kunna flera kopior, s. k. genomslag,
tagas samtidigt. För mångfaldigande av skrift
brukas även stencil (eng., schablon), ett
med paraffin el. dyl. preparerat papper; sedan
skriften utförts på s., insättes stencilen i en
apparat för duplicering, där färg pressas ut
genom stencilskriften på lämpligt papper.
Jämte standardstorleken av s. tillverkas även
mindre s. k. reseskrivmaskiner samt s. med
extra långa skrivvalsar, bokföringsmaskiner,
vanl. kombinerade skriv- och räknemaskiner
(se Räknemaskin, sp. 25) m. fl.
H. Mill, England, fick 1714 patent på en s.
vars konstruktion är okänd. Ett amerikanskt
patent på s. uttogs 1829 och ett franskt 1833.
Först amerikanen Charles Thurbers s. 1843
förde idén på en framkomlig väg. Thurbers
landsmän J. Pratt samt C. L. Sholes, S. W.
Soulé och C. Glidden på 1860-talet gjorde
stora framsteg, och i synnerhet de tre senares
(bild 3) samt J. Densmores och G. W. N. Yosts
modeller blevo praktiskt användbara. En
dansk präst, Malling-Hansen, uppfann en s.,
som på grund av sin konstruktion kallades
skrivkulan (1869), urspr. avsedd för
blindskrift. I Tyskland utexperimenterades på
1860-talet en brukbar skrivmaskin, och 1892
kom den första tyska snabbskrivmaskinen.
Av senare s. kunna nämnas Yosts
»Cali-graph», 1880, och »Yost», 1888, J. B.
Ham-monds, 1880, med typhjul, »Smith Premier»
(bild 4), 1885, »Densmore», 1886, kullager
för typarmstapparna, »Bar-Lock» (bild 5),
1888, rörlig färgbandshållare, synlig skrift,
»Underwood» (bild 6), 1890, normaltyp för
flertalet maskiner, »Empire», »Adler» (bild 7)
och »Noiseless», typarmarna i horisontellt läge
likt ekrarna på ett hjul, »Halda», svensk
maskin, första modell 1896, senaste
»Halda-Norden» (bild 1), en fullständigt ny
konstruktion, »L. C. Smith & Bros.», 1903,
»Mo-narch», 1904, och »Royal», 1911. Aug. J-n.
Skrja’bin (fr. Scriabine), Aleksandr N
i-kolajevitj, rysk tonsättare (1872—-1915),
företog konsertresor som pianist och var 1898
—1904 lärare vid konservatoriet i Moskva.
S. komponerade huvudsaki. pianostycken och
orkesterverk: »Prometheus» (1911), »Réverie»,
»Le poème divin», »Poeme de 1’extase» m. fl.
S. tillhör den ryska skolan, som i anslutning
till Musorgskij sökt nya klangmöjligheter och
friare konstformer. Han är i viss mån
föregångare till Stravinskij. En del av S:s
aforismer utgavs av O. v. Riesemann
(»Prome-theische Phantasien», 1924). — Biogr. av bl. a.
A. E. Hull (3:e uppl. 1922) och A. Swan
(1923), båda på eng. T. N.
Skrock- och offsokner, jur., uttryck i den
yngre medeltidsrätten om konungens högsta
domsrätt. Enl. landslagen må konungen
åter-bryta alla »skroksokner ok alla ofsokner»,
d. v. s. rätta vad som på grund av falska,
berättelser blivit orätt dömt
(skroksokner) el. vad som blivit för mycket utsökt el.
för strängt dömt (offsokner). Även sedan
Svea hovrätt inrättats, bibehölls uttrycket för
att beteckna konungens personliga rätt att
återbryta dom. Det förekommer ännu i
1700-talets grundlagar. V. Sgn. (K. G. Wn.)
Skrofler, Skrofulös (av lat. scröfa, sugga)
är snarare ett symtomkomplex än en
avgränsad bestämd sjukdom. Dess uppkomst gynnas
av en medfödd el. genom dålig hygien
förvärvad konstitutionell svaghet. S. är ett
kroniskt, nästan endast hos barn och ungdom
förekommande lidande, som framför allt
ut-märkes av svällda lymfkörtlar på halsen, som
därav förtjockas (namnet s. antyder likheten
med svinhalsen), samt vidare av
inflammatoriska symtom från ögon- och ögonlocksränder,
mellanörat, nässlemhinnan (kronisk snuva, som
ofta övergår i ozaena, stinknäsa), eksem i
ansikte, hårbotten m. m. samt inflammationer
i ben och ledgångar. Sjukdomen är säkerligen
av tuberkulos natur (i många fall är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
