Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Skyddsuppfostran—Skyddsåtgärder
1214
bidrog likväl även staternas ökade behov av
statsinkomster. Ett annat skäl, som på
1900-talet föranlett s., har varit fara för s. k.
dum-ping (se d. o. och Differentialtull).
Den viktigaste tvistefrågan mellan
frihandelns och tullskyddets anhängare angår
införseltullarnas inverkan på en skyddad
varas pris. Protektionismen
förnekar, att priset alltid höjes med tullens
fulla belopp, enär i många fall den
in-hemske producenten ej kan hålla priset så
högt. Då en näring är skyddad mot
utländsk konkurrens, kastar sig den inländska
företagsamheten ofta över denna näringsgren,
varigenom priset på dess alster nedtryckes
icke så litet under vad priset på den
utländska varan, ökat med tullen, skulle vara. Även
om härigenom priset faller så mycket, att
det ej skulle sjunka vidare, om ock
tullsatserna avskaffades, äro dessa dock ej utan gagn,
ty de förebygga införsel av utländska varor,
som landet ej behöver tack vare sin egen
industri. Som regel torde dock kunna
påstås, att genom s. varuprisen höjas.
Frihandel (se Handelspolitik) bidrar till att
hålla den inhemska produktionen uppe i fråga
om metoder och eggelse att följa med
industriens utveckling i utlandet.
Efter världskriget och världskrisen, som
medförde tillkomsten av nya stater med egna
tullgränser i Europa, har en ytterlig skärpning
av den nationella skyddspolitiken inträtt i de
flesta länder, och även England har fr. o. m.
hösten 1931 övergått till ett tullskyddssystem,
som under 1932 utformats med preferenstullar
för det brittiska imperiets olika delar inbördes
och särtraktater med enskilda länder utom
imperiet m. m. Internationella olägenheter av
denna handelspolitik ha framkallat
strävanden efter nya former för internationella
handelsavtal o. dyl. i frihandelsvänlig riktning.
Dessa strävanden ha t. v. blivit resultatlösa,
dels på grund av politiska motsättningar, som
skärpts genom tvister om krigsskadestånden
och krigsskulderna, dels på grund av
oordningen i världens penningväsen och dels slutligen
på grund av den fortgående industrialiseringen
i länder, som förut varit avnämare av
industriländernas produkter. — Litt.: »Betänkande
angående tullsystemets verkningar i Sverige
före världskriget» (2 bd, 1924). E. F. K. S-n.
Skyddsuppfostran, en i lagen om samhällets
barnavård (se d. o.) föreskriven behandling av
vårdande och uppfostrande art, som skall
beredas barn, vilka hotas av sådana fysiska och
moraliska faror, att det allmänna även mot
föräldrarnas vilja äger till barnets skyddande
omhändertaga detsamma. S. kan meddelas
såväl i enskilt hem som i skyddshem (se d. o.).
G. H. v. K.
Skyddsvärn, fortif., utföras i befäst
ställning till skydd för trupp och materiel. De
kunna vara öppna el. täckta
(skyddsrum). öppna s. för trupp utföras i bakre
linjen efter samma grunder som skyttevärn (se
Stridsvärn). Skyddsrum utföras för att
bereda skydd mot artillerield och
luftbombardemang samt mot regn och kyla. Alltefter
sin skyddande förmåga kunna de vara
splittersäkra, skyddande mot splitter
av högst 15 cm projektiler (bild 1),
granat-säkra, skyddande mot fullträffas från högst
Bild 1. Splittersäkert skyddsrum.
15 cm artilleri (bild 2), samt bombsäkra,
vilka skydda mot fullträffar av högst 21 cm
artilleri. Täckningen på skyddsrum kan
utgöras av jord på en konstruktion av trä el.
betong. För att öka jordtäckets skyddande
förmåga inlägges i detta en s p r ä n g m a
n-tel av sten för att bringa projektilen till
explosion på ett visst avstånd från den
bärande konstruktionen. Skyddsrum förses med
anordningar för vattenavlopp, uppvärmning
och ventilation, belysning, gasskydd m. m. Jfr
F ä 11 b e f ä s t n i n g. L. af P.
Skyddsvärn, se Skyddsföreningar.
Skyddsvärnet i Stockholm har sedan
1910 bedrivit ett omfattande räddningsarbete
bland frigivna o. a. hjälpbehövande inom
huvudstaden samt tagit initiativ till inrättande
av liknande s. på andra håll. Arbetet
omfattar såväl allmän hjälpverksamhet som
ar-betsanskaffning, anordnande av
upptagnings-hem samt förundersökning och övervakning
efter domstols förordnande, allt enl. stadgar
30 maj 1929. V. A-t.
Skyddsåtgärder, jur., sådana i nyare
straffrätt mycket betydelsefulla rättsverkningar av
förbrytelser, vilka väl ha karaktären av
tvångsåtgärder men icke såsom det egentliga
straffet begreppsligen avse att tillfoga
brottslingen ett lidande utan direkt åsyfta att
genom oskadliggörande el. förbättring förebygga
framtida samhällsfara från honom (s. k.
indi-vidualprevention; jfr
Preventionsteo-r i). S. inträda i synnerhet, då brottslingen
icke är normalt mottaglig för den med
vanligt straff avsedda påverkan el. detta av
annat skäl icke bör användas. De kunna
emellertid inträda ej blott i st. f. egentligt straff
utan även jämte sådant, i synnerhet efter
avslutad straffverkställighet. S. äro inbördes
av mycket skiftande beskaffenhet. Det sv.
strafflagsförslaget av 1923 upptager i kap. 8
såsom s.: förvaring i vårdanstalt av vissa
otillräkneliga, förvaring i anstalt av
halvabnorma förbrytare samt internering (se d. o.)
av vissa särskilt samhällsfarliga
återfallsför-brytare. Vidare förekomma behandling å
vårdanstalt av alkoholister och tvångsupp-
Bild 2. Granatsäkert skyddsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
