Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Skyddsfilter—Skyddstull
1212
bildning. Blodet har vid dessa tillstånd
förmåga att enzymatiskt nedbryta resp,
främmande ämnen. De härvid aktiva enzymerna
äro verksamma även i provrör, om motsv.
äggviteämnen digereras med blodvätska. De
bildade spjälkningsprodukterna kunna påvisas
med känsliga reagenser för aminosyror. Med
denna reaktion har man försökt påvisa
havandeskap och elakartad svulstbildning. E. J-s.
Skyddsfilter, fotogr., se Ljusfilter.
Skyddsfärg, biol., se Varningsfärger.
Skyddsföreningar finnas dels för understöd
åt fattiga familjer, t. ex. Stockholms allm.
skyddsförening med avd. inom olika
församlingar, dels för vård och tillsyn av
sinnessjuka, dels för räddningsarbete bland frigivna
fångar, villkorligt dömda, lösdrivare,
alkoholister samt andra med olika namn, ss.
Centralföreningen till stöd för frigivna, för hela
landet, skyddsvärnen och
fångvårdsförening-arna, för särskilda län el. större städer. De
flesta s., av vilka åtskilliga jämväl ombesörja
förundersökningar i brottmål samt
övervakningar över villkorligt dömda,
äro sammanslutna till Svenska
skyddsför-bundet. G. H. V. K.; V. A-t.
Skyddshem skola enl. lagen om samhällets
barnavård 6 juni 1924 finnas inrättade för
varje landstingsområde el. stad el. gemensamt
för flera. I s. intagas på barnavårdsnämnds
förordnande för skyddsuppfostran (se d. o.)
barn under 18 år, som befinnas så vanartade,
att särskilda uppfostringsåtgärder krävas.
Vanartade barn, som av olika skäl ej
lämpligen kunna uppfostras i vanliga s., böra
intagas i särskilda, av staten el. annan
upprättade s. el. avd. av sådana (f. n. för gossar
Oscar-Josephinaföreningens s. på Ilall, se d. o.,
samt för flickor på flera olika platser
anordnade hem av enskilda föreningar med bidrag
av statsmedel). I svåraste fall kunna elever
över 15 år överföras till allmän
uppfostringsanstalt (för s. k. tvångsuppfostran, se d. o.).
Elev skall i regel slutligt utskrivas,
om han intagits före 15 års ålder, senast vid
uppnådda 18 år, eljest sist efter 3 år. Elev
kan tidigare villkorligt utskrivas
på prov. Den slutligt utskrivne kan ställas
under tillsyn. Regi, för s. utfärdas av K. m:t,
som över s. utövar uppsikt genom särskild
skyddshemsinspektör. Jfr Förbättring
s-a n s t a 1 t e r, sp. 193. V. A-t.
Skyddshemsavgift skall, enl. lagen om
samhällets barnavård (se d. o.), erläggas av
barnavårdsnämnd till skyddshemsstyrelse för vård
av barn på skyddshem. Av denna avgift, som
f. n. utgår med 1,000 kr. per år och barn,
skall landstinget till barnavårdsnämnd
åter-bära 700 kr. Härutöver erhållas av staten
200 kr. G. H. v. K.
Skyddskårer i Finland, se Finlands
skyddskårer.
Skyddsområde vid rikets fästningar utanför
dessas befästningsområden fastställes av K.
m:t. Inom s. får utlänning ej utan konungens
tillstånd bosätta sig; för tillfälligt uppehåll
bestämmas villkoren av K. m:t. Genom
förordningar 26 mars 1915 äro sedermera
bestämmelser utfärdade om de villkor, på vilka
utlänning dels må begagna sig av
kommunikationsleder m. m. inom fästnings s., dels
vistas inom detsamma. Lufttrafik över s. samt
fotografering m. m. äro för utlänning
förbjudna. Bestämmelser lämnas för utländska
fartygs uppehåll inom s. K. B. och kommendanten
böra vidtaga åtgärder för områdets
markerande på karta och i terrängen. S. finnas
bestämda genom k. f. av 5 febr. 1915 för
Boden, 4 april 1925 för Karlskrona, Vaxholm och
Hemsö samt 13 febr. 1931 för Älvsborg.
L. W :son M. (L. af P.)
Skyddsrum, fortif., se Skyddsvärn.
Skyddsskog, se S k ogsl ags t i f t n i n g,
sp. 1134.
Skyddsstat, närmast lika med protektorat
(se d. o.). Jfr Mandat.
Skyddssvep, se M i n s v e p.
Skyddssäd, lantbr., se Vall.
Skyddstjänst, sjöv., se II a v e r i t j ä n s t.
Skyddstull, Skyddstullsystem el.
Protektion i’s m åsyftar att genom
tullar på sådana importartiklar, som kunna
frambringas inom landet el. ersätta inhemska
produkter, skydda inländska producenter mot
konkurrens från utlandet. Sättas s.
tillräckligt högt, kan all lagenlig införsel
omöjliggöras och skyddstullsystemet således
praktiskt sammanfalla med det numera i allm.
övergivna prohibitiv- el.
införsel-förbudssystemet. Från f i n a n s t u
1-1 a r skilja sig s. därigenom, att de tyngre
belasta den importerade varan, medan den
inhemska antingen alls icke är särskilt
beskattad el. också är underkastad en »accis»,
som icke uppgår till en tullen motsv. del
av varuenhetens värde.
Skyddstullsystemet har förr stundom
till-lämpats i krasst merkantilistiskt syite för att
öka landets förråd av ädla metaller el. för att
åstadkomma en »gynnsam handelsbalans», ett
överskott av utförselns penningvärde utöver
införselns. Till stöd för s. har åberopats i
synnerhet F. Lists teori, att ett lands
produktiva krafter icke utan s. skulle kunna
komma till full utveckling, varför ett
»uppfostrande» skydd borde lämnas
hantverks-och fabriksindustrien genom
»uppfostringstul-lar» på hel- och halvfabrikat, varemot
råvaror (särskilt även jordbruksprodukter i
allm.) borde vara tullfria. Även den jämte
List mest åberopade tullteoretikern,
amerikanen Carey, förordade skydd endast för den
egentliga (råvaruförädlings-)industrien, vars
kraftiga utveckling skulle indirekt komma
jordbruket o. a. nyttiga näringar till godo.
Den tullskyddsvänliga strömning, som fr.
o. m. 1870-talet gjorde sig gällande i flera
europeiska länder, utmärktes särskilt genom
tullar på jordbruksprodukter (se
Spannmålstullar), på vilka den transoceana
konkurrensen föranlett ett prisfall, som ledde
till 1880-talets agrarkris; »skydd för det
nationella arbetet» i gemen blev f. ö. dess lösen,
s. k. solidarskydd för industri och jordbruk.
Att detta skydd verkligen var en faktor av
betydelse, visade särskilt den tyska och den
nordamerikanska industriens väldiga
uppsving under det protektionistiska systemet,
men även i andra länder gjorde man liknande
erfarenhet. Följden blev, att frihandeln, ehuru
mestadels försvarad av teoretikerna, alltmer
fått vika (se härom Handelspolitik)
utom i några få stater, främst bland dem
Storbritannien. Till s:s återuppblomstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
