Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Skyllberg—Skylt
1218
Skyllberg, järnbruk i Lerbäcks socken, s.
Närke, vid Askersund—S.—Lerbäcks järnväg.
Äges av S. bruks a.-b. (gr. 1876, aktiekap. 3
mill. kr., 600 arb., tillv.-värde per år 5 mill.
kr.) och omfattar valsverk, mek. verkstad,
gal-vaniseringsverk, tråddrageri, spik- och
torvströfabriker, omkr. 30,000 har produktiv
skogsmark, 2,500 har åker etc., varjämte
Rönnes-hytte lancashiresmedja, sågverk och hyvleri,
Skogaholms sågverk och hyvleri, Skönnarbo
bruk samt Mariedams torvströfabrik lyda
under S. — S. anlades på 1630-talet av L. de
Fineman och har sedan ägts av släkterna De
Geer och Burenstam samt från 1876 av nuv.
ägaren.
Skyllinge, se Sköldinge.
Skylning, uppsättning av i kärvar bunden
sädes- och frögröda för torkning el.
eftermognad före bärgningen. — I södra Sveriges
slättbygder brukas vanl. långskylar, två mot
varandra svagt lutande rader av kärvar. De
skyddas ofta mot regn genom pålagd räfs och
stundom med kärvar, som hängas över en i
skylen mellan störar spänd lina. I landets mell.
slättbygder brukas mest trindskylar av ett
mindre antal (av långhalmig säd vanl. 9, av
korthalmig säd ofta blott 5) kärvar,
sammanbundna med ett hopvridet band av säd.
Dylika skylar av brödsäd skyddas oftast genom
täckning med 1—2 hattkärvar. Då regn
hotade, omsattes förr kärvarna i större hopar
(rökar i Östergötland, s tukor i
Västergötland), täckta av en kulle av pålagda
kärvar och räfs, varefter säden kunde stå ute
rätt väl skyddad. I skogsbygder, hela
Norrland och stora delar av Mellansverige brukar
säden skylas på stör, med fotkärvar
ställda kring stören och över dem flera
takkärvar. I dylika skylar, krakar, r
ö-k a r (se R ö k; i s. Sverige), s n e s a r (i
Norrland), torkar säden fort, men de kosta
mycket arbete. På senaste tid har visats, att s. k.
stora krakar med 8—15 fotkärvar och
8 takkärvar bäst förenat trygghet mot
regnskada med måttlig åtgång av arbete och stör.
J fr H ä s s j a. H. J. Dft.
Skylt (av samma rot som sköld, emedan
s. i formen påminde om skölden och liksom den
har emblem el. devis el. båda delarna). I äldre
tider bestod s. ofta av en stång, på vilken
prov på den salubjudna varan uthängdes, t.
ex. en stövel hos skomakaren, en sadel hos
sadelmakaren. Senare ersattes varorna vanl.
med avbildningar. Dessa bilder voro urspr.
målade »tavlor» el. också reliefer av sten el.
bränd lera. Man finner ett slags skyltar redan
hos egypter och kineser; de kunna spåras hos
grekerna och ha bevarats från Pompeji och
Herculaneum. Bildskyltar, symboliska el. icke,
funnos också under Europas medeltid. På
Bayeuxtapeten (se d. o.) förekommer på ett
hus en kvast, vilken, som man vet från annat
håll, då var den vanliga s. för värdshus.
Liksom man sedan gammalt givit namn åt
värdshus, »Stjärnan», »Remmaren» o. s. v., är det
brukligt att ge namn åt apotek, ss. »Lejonet»,
»Markattan», »Ängeln», benämningar, som
sinnebildligt återgivas på resp, skyltar. Förr
mera än nu tillverkades s. av
konsthantverkare, och bl. a. i Nordiska museet i Stockholm
finnas s., som äro utmärkta prov på en högt-
Trindskyl med hattkärvar.
Snes. T. h. schematisk plan.
Stor krake (»sörmländsk 19-bindning»). T. h.
schematisk plan.
stående smideskonst. Även berömda
konstnärer, ss. Hogarth, Watteau och Vernet, ha
målat s.
Lagstiftningen har sedan länge sysselsatt
sig med s:s storlek och placering, främst på
grund av olyckor, förorsakade av nedfallande
s. — S. kan även betyda dets. som etikett,
t. ex. på lådorna i apoteksskåp el. som
namn-(adress-)plåt, t. ex. på dörrar. S. kallas även
beslag på framsidan av det föremål, låda,
XVII. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
