Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Skytteanska lappskolan—Skyttemedalj
1226
Arméns skyttemedalj för skjutning
med handeldvapen.
Arméns skyttemedalj för skjutning
med kulspruta.
Skjutmedalj för prisskjutning vid
artilleriets skjutskola.
1548 på begäran från sina tjänsteåligganden
och fick till koadjutor M. Agricola, som jämte
P. Juusten m. fl. på hans bekostnad utbildat
sig till kyrkans lärare. H. E. P.
Skytteanska lappskolan, en 1619 på Gustav
II Adolfs befallning i Piteå inrättad, 1631
till Lycksele flyttad skola för lapparnas
undervisning. Skolans direktion uppdrogs 1631
åt Johan Skytte, som av egna och
hopsamlade medel till skolan anslog 5,000 dal. smt.
Skolan, med vilken ett skolhem är förenat,
flyttades 1867 till Tärna kapellförsamling i
Stensele lappmark. Från 1927 kallas skolan
Skytteanska skolan i Tärna (förut
Skytteanska lappfolkskolan i Tärna). Jfr E.
Lundström i Kyrkohist. Årsskr. 1914. Fr. Sg.
Skytteanska pedagogieniÄlem,seSky t te, J.
Skytteanska professuren, av Johan Skytte
(se d. o.) 1622 vid Uppsala univ. inrättad
professur i »vältalighet och statskunskap». I
Gustav II Adolfs bekräftelse av donationen
(2 juni 1622) förklarades bl. a., att Skytte
och hans arvingar skulle äga tillsätta
innehavare av professuren och att denne skulle
vara fullt likställd med övriga professorer.
Patronatsrätten tillhör sedan 1799 en gren av
grevliga ätten Mörner af Morlanda. Från
1682 underställes dock skytteanske
professorns utnämning K. m:ts stadfästelse, varför
hans titel är »professor regius et skytteanus».
Genom k. br. 27 aug. 1915 föreskrevs, att
utövningen av den patronella utnämningsrätten
skulle föregås av ansökan och utlåtande över
ansökningarna av sakkunniga, tillsatta av
humanistiska sektionen vid Uppsala univ. Till
avlöning anslog Skytte avkastningen av vissa
gårdar och räntor samt inköpte ett
dom-kapitelshus till professorsbostad, det s. k.
Skytteanum. Sedan 1908 har statsverket
bidragit till innehavarens avlöning, så att
dennes lön är lika med övriga professorers.
Under äldre tider var professuren väsentligen
inriktad på undervisning i »vältalighet», som
i synnerhet tillgodosågs genom behandling av
romerska (historiska) auktorer, men efter O.
Kolmodin d. y. (se d. o.) har dess läroämne
specialiserats på statskunskap (se d. o.). —
Jfr H. Schücks inbjudningsskrift till prof.
Kjelléns installation (1916) och R. Kjellén i
Statsvetenskaplig Tidskr. 1922. S. B. (G. H-n.)
Skytteänum, se Co 11 e g i u m illustre
och Skytteanska professuren.
Skyttebank, befästnk., upphöjning för
stående skyttar längs bröstvärnets innersida, se
Bröstvärn 3.
Skytteförbund, Skytteförening, se Sky
t-t e v ä s e n.
Skyttegrav, krigsv., se Stridsvärn.
Skyttegravsfeber (eng. trench fever),
uppfattad som egenartad sjukdom först under
världskriget, synes vara identisk med v o 1
y-n i s k femdagarsfeber, så kallad,
emedan hög feber i typiska fall återkommer var
5:e dag. Oftast återvinnes inom relativt kort
tid fullständig hälsa. — I skyttegravarna
spreds s. genom bett av löss. Alla äro
mottagliga för smittan. S. kvarlämnar ingen
uppenbar immunitet.
Smittämnet, Rickettsia quintana, står
Rickettsia Prowazeki (se d. o.) nära. Lössens
bekämpande och utrotande äro de viktigaste
åtgärderna till sjukdomens förekommande.
G. Wrgn.
Skytteholm, herrgård i Ekerö socken,
Stockholms län, på ö. stranden av Ekerön i
Mälaren; 185 har, därav 105 har åker; tax.-värde
183,500 kr. (1931). Gr. av Johan Skytte, har
S. bl. a. tillhört släkterna Gyllenstierna och
Adlerheim. Det inköptes 1930 av Stockholms
stadsmission till hem för psykiskt sjuka.
Skyttel, se Vävning.
Skyttelave, jaktv., se Skottlave.
Skyttelinje. 1. (Krigsv.) Den linje vid
infanteriet (avsuttet kavalleri), som utför strid
i främsta linjen i spridd ordning med
större el. mindre mellanrum mellan
skyttarna. — 2. (Jaktv.) Vid drev- och
klappjakter den oftast raka kedja av utställda
skyttar, dit villebrådet drives. M. B-dt; Lönnb.
Skyttemedalj. Som belöning för uppnådda
skjutresultat utdelas inom svenska armén
utmärkelsetecken att bäras på bröstet.
Vid truppförband, utrustade med gevär,
karbin och kulsprutegevär, tilldelas s. och
skyttemärken i silver officerare,
underofficerare och likställda för resultat vid
prisskjutning samt fast anställt manskap
och värnpliktiga för resultat vid
skolskjut-ning och därpå följ, prisskjutning. S k y
t-temärke i brons erhålla fast anställt
manskap och värnpliktiga, vilka gjort sig
berättigade till deltagande i prisskjutning. S.
i guld tilldelas fast anställd personal, som
tidigare förvärvat medalj i silver och som
ytterligare fem gånger uppfyllt fordringarna
för erhållande av sådan. Skjutningarna för
varje särskilt utmärkelsetecken skola utföras
under ett och samma utbildningsår.
Minimi-fordringarna fastställas i kommandoväg. Den,
som tilldelats arméns s., bär icke arméns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
