Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttemedalj - Skyttemärke - Skytten - Skyttestycke och Regentstycke - Skyttevärn - Skytteväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Skyttemärke—Skytteväsen
1228
Arméns skyttemärken för skjutning med handeldvapen
(t. v.) och med kulspruta.
skyttemärke. Den, som tilldelats s. av guld
el. skyttemärke av silver, bär icke s. av
silver, resp, skyttemärke av brons.
Vid artilleriet utdelas s. i silver till elev
i artilleriets skjutskola, vilken såsom riktare
uppnått enl. gällande utbildningsinstruktipn
fastställt minimiresultat.
Inom det frivilliga skytteväsendet utdelas
för skjutning med gevär särskilda s. och
skyttemärken. A. D-r.
Skyttemärke, se Skyttemedalj.
Skytten (Sagittärius), stjärnbild på s.
hemi-sfären, en av zodiakens el. djurkretsens tolv
stjärnbilder, belägen mellan Skorpionen och
Stenbocken (se dessa ord och Djurkretsen).
Den ljusaste stjärnan är e el. Kaus australis.
Stjärnan är av andra storleken och tillhör
spektralklassen Ao. Dess parallax är icke
bestämd. S. A-f.
Skyttestycke och Eegentstycke, i det
holländska 1500- och 1600-talsmåleriet vanlig
framställning av medlemmarna av en
korporations styrelse. Berömda dylika grupporträtt,
på holl. kallade doelen (av doele el. doel,
skjutbana, skottavla) och regentenstuk (av regent,
föreståndare), äro bl. a. »Officerare vid ett
skyttegille» av Frans Hals d. ä. (se d. o., bild
3) samt den s. k. »Nattvakten» och
»Staal-meesters» av Rembrandt (se d. o., bild 8, 16).
E. L-k.
Skyttevärn, se Fältbefästning.
Skytteväsen. Det av svenska staten
understödda frivilliga s. har tre rötter, dels de
jä-gargillen, som bildades på 1820—30-talet och
som även ägnade sig åt målskjutning, dels
målskjutningssällskap fr. o. m. 1830 för
endast sportskytte, dels enstaka
skytteföreningar från 1840—50-talet, vilka på
frivillighetens väg ville arbeta på
skjutskicklighetens höjande i försvarsgagnande syfte. Direkt
Skyttemärke.
Lägre årtalsmärke.
härleder sig s. från den s. k. skarpskytt
e-rörelsen, som omkr. 1860 framkallades av
den utrikespolitiska oron och Sveriges
försvarsfrågas oklara läge. Under inspiration
och ledning av bl. a. Viktor Rydberg, S. A.
Hedlund, August Blanche och August
Sohl-man bildades
skarpskytteförening-a r, vilka organiserade skarpskyttek
å-rer till ortsförsvarets tjänst. 1867 räknade
rörelsen över 40,000 medl. Staten lämnade
kontantunderstöd och naturaförmåner, men
frånvaron av en central ledning och det
sjunkande intresset för exercisövningar orsakade
efter hand en betydlig tillbakagång;
medlemsantalet var 1877 blott 12,000.
Skarpskytte-rörelsen hotades av fullständig upplösning, då
1878 års riksdag fastställde ändrade
bestämmelser för skarpskytteföreningarna. Genom
k. kung. 28 dec. s. å. förordnades, att även
sådana skytteföreningar, Jsom icke bedrevo
militära övningar, skulle vara berättigade till
statsanslag. I skarpskytteföreningarnas ställe
trädde skytteföreningar, vilka satte
skjutskicklighetens främjande såsom sitt enda mål.
Behovet av en enhetlig organisation gjorde
sig alltmer kännbart. 1889 bildades därför
Centralstyrelsen för Sveriges
frivilliga skytteföreningar, men
denna erkändes icke av alla föreningar. Ny
vind i seglen fick s. först genom ett
samarbete mellan K. m:t och centralstyrelsen.
1893 uppdrog K. m:t åt centralstyrelsen att
avge förslag till s:s organisation, och
resultatet blev k. br. 9 juni s. å. ang.
statsanslagets fördelning enl. ny ordning samt k. br.
15 dec. s. å. med fastställande av grunder för
s:s organisation och stadgar för
centralstyrelsen. Genom k. br. 26 juni 1903 ändrades
organisationen av s:s ledning, varvid
centralstyrelsen fick benämningen
Skytteför-b u n d e n s överstyrelse, och 24 mars
1916 fastställde K. m:t nya grundstadgar,
varigenom s:s olika organ gåvos
rättssubjek-tivitet. Enl. dessa, vilka ännu äro gällande, är
s:s uppgift »att bland Sveriges folk främja
skjutskickligheten, att höja dess fosterländska
anda och att väcka intresse för fosterlandets
försvar». Skytteförening (även
kallad skyttegille, skyttesällskap,
skytteklubb,
skarpskytteförening) är organisationens lägsta enhet.
Skytteföreningarna äro i regel sammanförda
landstormsområdesvis till sky t te kr
etsar. Skytteförbund omfatta
skytteföreningarna inom ett län. Då Stockholms stad
bildar ett särskilt förbundsområde och
Älvsborgs och Kalmar län äro uppdelade i var-
Högre årtalsmärke. Riksmedalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
