Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skällinge - Skällinge hed - Skällnora, Sköldnora - Skällvik - Skälmroman - Skälsbo, Skärsbo - Skälsland - Skälsprötor - Skälvum - Skämningsfors - Skämthistoria - Skänk (skåp) - Skänk (teknik) - Skänkel - Skänkelvikning - Skänklåt - Skänninge, Skeninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Skällinge—Skänninge
1262
Skällinge, socken i Hallands län, Himle
härad, invid västgötagränsen; 57,29 kvkm, 689
inv. (1932). Platåområde med odlade
dalgångar. 927 har åker, 3,496 har skogsmark.
Ingår i Valinge, Stamnareds, S. och Nösslinge
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Skällinge hed, se K ö 11 e r y d s hed.
Skällnora, Sköldnora, kungsgård i Fresta
socken, Stockholms län, vid sjön Norrviken;
427 har, därav 108 har åker; tax.-värde 152,000
kr. (1928). Tillhörde 1296 Birger Persson till
Finsta, skänktes senare till Vadstena kloster,
indrogs av Gustav Vasa, donerades 1561 till
Klas Kristersson Horn och reducerades av
Karl XI.
Skälivik, socken i Östergötlands län,
Hammarkinds härad, på sydsidan av Slätbaken och
dess mynning i Östersjön; 68,23 kvkm, 1,072
inv. (1932). Odlad lerslätt, uppdelad av
talrika bergshöjder. 1,783 har åker, 3,481 har
skogsmark. Egendom: Stegeborg (se d. o.). I
S. ligga Nartorps järngruvor. Ingår i Mogata
och S:s pastorat i Linköpings stift,
Hammarkinds kontrakt.
Skälmroman, se Roman, sp. 1000.
Skälsbo, S k ä r s b o, egendom inom
Troll-hätte stads område, Älvsborgs län, v. om
Göta älv. Uppläts 1932 till hem för
Amerika-svenskar i Sverige.
Skälsland, äldre åkermått i Västerbotten,
motsv. 1,225 kvadratalnar el. 1/8
västerbottniskt tunnland om 9,800 kvadratalnar = 0,35
har.
Skälsprötor, text., se L ä s s.
Skälvum, socken i Skaraborgs län,
Kinne-fjärdings härad, på slättbygden närmast s. ö.
om Kinnekulle; 14,34 kvkm, 483 inv. (1932).
739 har åker, 524 har skogsmark. I S. ligger
huvuddelen av Lundsbrunns (se d. o.)
munici-palsamhälle. Ingår i Ilusaby, S:s, Ova,
Kinne-Kleva och Sils pastorat i Skara stift, Kinna
kontrakt. — I den romanska kyrkans murar
finnas figur- och ornamentreliefer av sten,
utförda vid. mitten av 1100-talet av Othelric
(se Västergötland, kyrklig konst), vars
signatur finnes på ett tympanon i en av
kyrkans portaler. G. R-ll; E. L-k.
Skämningsfors, gods i Brandstorps socken,
Skaraborgs län, vid Vättern, 22 km s. om
Hjo; 2,057 har, därav 230 har åker; tax.-värde
414,000 kr. (1930). Har turbinkvarn,
ostmejeri och egen ångbåtsbrygga. Var sätesgård
på 1600-talet och ägdes till 1786 av släkten
Hård. Den nuv. huvudbyggnaden uppfördes i
början av 1800-talet av B. G. Lind af Hageby.
Nuv. ägare är friherrinnan Emy von Essen.
Skämthistoria, se Folksaga, sp. 734.
Skänk, en grupp skåp- och hyllformer med
en skänkskiva, en avsats för uppställande
av mat- och dryckeskärl, över och under
denna skiva, den egentliga »skänken», äro skåp
el. öppna hyllor placerade. Efter olika
kombinationer och konstruktioner skiljer man
mellan hyllskänkar, väggskänkar med öppen
mel-landel, stolpskänkar o. s. v. G. Brg.
Skänk, tekn., kärl för smält metall. Se
G j u t n i n g, sp. 710.
Skänkel (ty. Schenkel, etymologiskt
besläktat med sk an k). 1. Ryttarens ben (från
höften ända ned till hälen). S., som räknas
till ryttarens »hjälper», verka på hästens
sidor genom beröring el. tryck (t. ex. framåt-
drivande, sidförande). Jfr R i d n i n g. — 2.
Sidostycke av stångbettet (se Betsel).
Skänkelvikning, se R i d n i n g.
Skänklåt, mus., se Låt.
Skänkskåp, skåp med tydlig avsats (»skänk»)
mellan den övre och den undre delen. G. Brg.
Skänninge, Skeninge, urgammal stad i
Östergötlands län på Östgötaslätten,
huvudsaki. ö. om Skenaån; 910 har, därav 907 har
land, 1,711 inv. (1932). Har en i väsentliga drag
från medeltiden
bevarad stadsplan.
Stadens centrum upptages
av den i stadsbilden
fullkomligt
dominerande Vårfrukyrkan,
en rektangulär,
tre-skeppig tegelbyggnad
med västtorn från
1200-talets slut i
över-gångsstil och
unggotik, rådhuset (från
1770-talet) samt det
trol. redan på
1200-talet anlagda Stora
torg och
Smålands-torget, mot vilka
huvudvägarna från
omgivande städer
sammanlöpa och bilda stadens
huvudgator. Av dessa
är trol.
Järntorgsga-tan en del av den
ursprungliga marknads-gatan (från 900- el.
1000-talet). Kring tor-
gen ligga stadens flesta allmänna och mera
betydande byggnader (se kartan). V. om ån ligger
det idylliska Nordanåkvarteret med bl. a. det
som hembygdsmuseum bevarade
Lindbladshu-set, där A. F. Lindblad föddes 1801, samt i
Sjukhusparken S. fornminnes- och
hembygdsförenings gammelstuga. Ärl. hållas en större
marknad och två häst- och remontmarknader,
varjämte handeln med lantmannaprodukter är
Bild 8. Skänninge
stads vapen.
I blått fält en silverklädd
madonna med krona och
nimbus av guld, hållande
i höger hand en liljespira
av guld och på vänster
arm barnet. Till höger
om bilden står beata och
till vänster maeia i
bokstäver av guld med de
båda ordens sista
bokstäver uppryckta.
Skänninge
Skzüa 1:16000
1 Telegraf
2 Brandstation
3 Smålands^’’
torget ;
4 Bankhus
5 Jtenibydsgårcb’
GAlBie!gona/\
skolor /
7 Järntorget
8 Vadstengåro
SRödhüset^A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
