Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skänninge, Skeninge - Skänninge möte - Skänninge stadga - Skäppa - Skäppland - Skära - Skäralid - Skärande malmer - Skärblacka - Skärbraxen el. Skärkniv - Skärbönor - Skärfläcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Skänninge möte—Skärfläcka
1264
Utsikt över Skär alid.
livlig. Industrien är obetydlig (5 arbetsställen
med 50 arb. 1930). S. har sparbank och
avd.-kontor av Östergötlands enskilda bank,
kommunal mellanskola, stadsbibliotek,
elektricitetsverk, varmbadhus och epidemisjukhus samt
station vid S. J. (linjen Krylbo—Mjölby) och
Väderstad—S.—Bränninge järnväg. Tax.-värde
å skattepliktig fastighet 5,302,900 kr. (1931),
å skattefri 763,800 kr., tax. inkomst 1,448,870
kr., tillgångar vid årsskiftet 1930/31 738,437
kr., skulder 586,725 kr. S. bildar med
All-helgona och Bjälbo församlingar ett pastorat
i Linköpings stift, Göstrings kontr. G. R-ll.
Historia. S., som fått sitt namn av
Skenaån, var tydligen under förhistorisk tid en av
Östergötlands centrala handelsplatser. Det
omtalas f. ggn 1178 och var trol. redan då en
stad. Dess äldsta byggnader voro den numera
förstörda Allhelgonakyrkan, S:t
Martinskyr-kan (på platsen för det senare nunneklostret)
samt det omkr. 1220 anlagda hospitalet. På
grund av en omfattande invandring av tyska
köpmän och hantverkare efter 1200-talets
mitt upplevde S. en mer än hundraårig
blomst-ringstid. Vid slutet av 1200-talet uppfördes
den ståtliga Vårfrukyrkan. S. blev ett
viktigt andligt centrum. 1237 upprättades ett
dominikankloster (S:t Olofs), där Petrus de
Dacia verkade som lektor 1271—77. Tills, m.
Ingrid Elofsdotter (S:ta Ingrid) tog han
initiativet till grundandet av ett nunnekloster
(kungligt skyddsbrev 1282). Klostret blev ett
av de rikaste och av aristokratien mest
omhuldade i landet. S. hade även
helgeands-hus (sedan 1331) och stadsskola. Flera viktiga
riksmöten avhöllos i S. under folkungarnas
tid, bl. a. Skänninge möte 1248 (se nedan) och
herredagen 1284 (se Skänninge stadga).
Uppkomsten av det närbelägna Vadstena vid
1300-talets slut minskade i hög grad S:s
ekonomiska och kulturella betydelse, men
först genom reformationens ödeläggelse av
dess andliga institutioner förvandlades staden
till en bondby. Av Johan III erhöll
emellertid S. förnyade stadsprivilegier 1570 men
återfick aldrig sin forna välmåga, varför det
senare endast varit ett centrum för den
när
maste bygdens handel och
hantverk. — Litt.: A.
Schück m. fl., »S. stads
historia» (1929). A. S-k.
Skänninge möte. Omkr.
1 mars 1248 höll
kardinal-legaten Vilhelm av Sabina
i Skänninge ett
kyrkomöte, som närmast bör
betraktas som ett
provin-sialkonsilium. Närvarande
voro även världsliga
stormän med Birger jarl i
spetsen. Av de för den
svenska kyrkan
betydelsefulla reformer, som här
vidtogos, var den
viktigaste bestämmelsen om
celibatets införande. Jämte
påbudet om
dekretalrät-tens anskaffande vid varje
domkyrka, varigenom
banades väg för de
kanoniska rättsidéernas
inträngande i Sverige, bidrog
celibatsbeslutet i hög grad till den svenska
kyrkans frigörelse från det världsliga
samhället. — Jfr G. A. Donner, »Kardinal
Wilhelm von Sabina» (1929; med rec. av C.-F.
Corin i Hist. Tidskr. 1931). C.-F. C-n.
Skänninge stadga, benämning på en
förordning, utfärdad av Magnus Ladulås, trol. på
herredagen i Skänninge 1284, och innehållande
viktiga bestämmelser om konungsfrid,
konungens och stormännens hirder, konungens
»samtal» (herredag) m. m. Jfr R. Kjellén i Ilist.
Tidskr. 1894, K. G. Westman, »Svenska rådets
historia» (1904), och S. Tunberg, »Alsnö stadga»
(i Hist. Tidskr. 1911). S. T-g.*
Skäppa, äldre svenskt rymdmått för torra
varor, räknades olika i olika landskap (V*—
Ve tunna). Avlystes 1733 men har varit i
bruk långt senare.
Skäppland, äldre åkermått, ung. 8 ar.
Skära, bot., namn på arter av
komposit-släktena Bidens (se B r u n s k ä r a), Saussztrea
och Serratula (se dessa ord).
Skäralid, naturskön dalgång i Söderåsen,
n. Skåne, Riseberga och Konga socknar. S.,
som är en sprickdal och kantas av intill 60 m
höga branter, genomflytes av Rönneåns biå
Skäraån och har en rik vegetation.
Skärande malmer, gammal benämning på
sådana malmer, som lätt angripa smältugnens
väggar.
Skärblacka, pappersbruk med träsliperi,
sulfit- och sulfatfabriker samt station vid N.
Östergötlands järnväg, i Kullerstads socken,
Östergötland, vid till 4,800 hkr utbyggda fall
av Motala ström, 2 km ovanför dess utlopp
i Glan; omkr. 1,000 inv. (1921). Äges jämte
det närliggande Ljusfors (se d. o.) av Fiskeby
fabriks a.-b. (se Fiskeby). — Började
anläggas på 1870-talet. Dessförinnan fanns vid
S. ett gammalt stångjärnsbruk.
Skärbraxen el. Skär kniv, zool., se
Karp-f iskar.
Skärbönor, bot., baljorna av gröna
träd-gårdsbönor (se B ö n s 1 ä k t e t).
Skärfläcka, Recurviro’stra avoce’tta, till
fam. brockfåglar hörande, omkr. 43 cm lång
vadarfågel med lång, tillplattad, starkt
uppåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
