Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Skönlitteratur—Skördemaskin
1282
satt institution med uppgift att bereda
kulturhistoriska och konstnärliga frågor.
Skönlitteratur, vitterhet; diktkonst på vers
och prosa.
Skönnarbo, bruksegendom i Tjällmo socken,
n. Östergötland, nära Närkesgränsen; med
underlydande 3,011 har, därav 180 har åker;
tax.-värde 421,400 kr. (1931). Anlades som
stångjärnshammare 1705. F. Lagersvärd lät
1776 bygga en stångjärnssmedja vid
Kristine-fors, som, sedan masugn 1873 anlagts, kallats
S. nedre bruk. Bland ägarna till S. märkas
släkterna Lagersvärd och Lagerfelt samt på
1870-talet Haddebo bruksbolag, varunder
bruksrörelsen till stor del nedlades, och
sedan 1879 Skyllbergs bruks a.-b.
Skönsberg, municipalsamhälle i Sköns
socken, Västernorrlands län, strax ö. om
Sundsvall, på n. stranden av Sundsvallsfjärden; 251
har land, 5,419 inv. (1932). I S. ligga
Heff-ners ångsåg och Ortvikens (se d. o.)
sulfitfabrik. Tax.-värde å fastighet 12,700,800 kr.
(1931), tax. inkomst 4,647,660 kr.
Skönsmon, kapellförsamling och
municipalsamhälle i Sköns socken, Västernorrlands
län, omfattande den s. om Sundsvallsfjärden
belägna delen av Sköns socken; 735 har land,
3,803 inv. (1932). Omfattar vid kusten
industriorterna Kubikenborg, Mohög och Mon
(se dessa ord) samt Fläsjans bad och inåt
land höjdpartiet Vapelskog. Tax.-värde å
fastighet 6,590,000 kr. (1931), tax. inkomst
2,942,270 kr.
Sköntryck, se Boktryckarkonst, sp. 721.
Skönvik, träindustriort och lastageplats
(kajdjup 10—12 m) i Sköns socken, Medelpad,
vid n. delen av Alnösundet; omkr. 800 inv.
(1932). Omfattar ett av landets sedan
gammalt förnämsta sågverk jämte hyvleri,
tillhörande Skönviks a.-b. (se nedan). Från S.
utskeppades 1930 tills. 122,156 kbm trävaror.
Skönviks a.-b., gr. 1861, har i sig 1916
upptagit Tuna fabriks-a.-b. (Matfors) och
omfattar förutom anläggningarna i Skönvik (se
ovan) trämassefabrik och pappersbruk i
Matfors, sulfitfabrik i Ortviken samt sågverk i
Tunadal och Nacka (se dessa ord); aktiekap.
19,6 mill. kr., 1,500 arb., årstillv. 20,000 stds
sågade och 10,000 stds hyvlade trävaror,
42,000 ton sulfitcellulosa, 69,000 ton våt mek.
trämassa och 30,000 ton tidningspapper.
Aktiemajoriteten innehas av Svenska cellulosa-a.-b.
Skörbjugg (lat. scorbütus), en avitaminos
(se d. o.), som uppträder bland personer, vilka
längre tid saknat föda, innehållande
C-vita-min, särskilt färska grönsaker. S. spelade i
äldre tider en viktig roll, t. ex. bland
sjöfarande, där den stundom komplicerats med
beri-beri (s. k. skeppsberi-beri); numera
förekommer den mestadels sporadiskt. S.
börjar med allmänt illamående, huvudvärk,
svaghetskänsla och smärtor. Sedan
uppträda typiska symtom: blödningar i
tandköttet, hud och slemhinnor, ofta även i
lungsäck och ledgångar, i musklerna och
särskilt i senhinnorna omkring lederna.
Blödningarna åtföljas av starka smärtor i och
omkring lederna vid minsta försök till rörelse
och göra den sjuke ofta alldeles hjälplös. En
allmän matthet, blodbrist och till och med
s. k. kakexi (utmärgling) bli följden härav.
S. är till sitt förlopp alltid långvarig
(månader även vid f. ö. lätta sjukdomssymtom).
Förstadier till s. kunna numera stundom
fastställas genom påvisning av en skörhet i
kapillar-väggarna, som kan fås att gå tillbaka vid
lämplig behandling. S. förebygges genom
dietens övervakande med hänsyn till
C-vita-minet. Vid utbruten s. ger man rikligt med
färska grönsaker och frukter (kål, sallad,
citron, apelsin, potatis etc.). Affektionerna i
tandkött och leder behandlas symtomatiskt
med resp, gurgelvatten, omslag och bad. Den
sekundära blodbristen behandlas med
järnpreparat. Jfr Barlows sjukdom. 1. H. (Ljd.)
Skörbjuggsört, Cochleäria, släkte av fam.
korsblommiga, med vita blommor. I Sverige
finnas tre på havsstränder växande arter,
en-åriga örter; vanligast är C. danica (upp till
Bohuslän och Uppland). Bladen äro breda och
täml. köttiga. 1 likhet med stjälken ha de
skarp smak och utgöra, särskilt i färskt
tillstånd, ett gott medel mot skörbjugg. G. M-e.
Skördefrid, se A n d f r i d.
Skördemaskin. Den moderna s:s urtyp
konstruerades först 1826 av skotten Patrick
Bell och utvecklades till praktisk brukbarhet
av amerikanska konstruktörer: C. Mc C o
r-mick paten terade 1832 den skärapparat,
som begagnas i den nutida s., S. J o h n s t o n
på 1850-talet självavläggarmekanismen med
roterande räfsor, Mc Clintock Young 1860
avläggarhaspeln och S. D. Locke 1873
själv-bindarapparaten. Sedan 1870-talet tillverkas
s. i Sverige. Skärapparaten, vridbart
fäst vid stommen, består av en rörlig
knivstång med trapetsformade knivar med
skär på båda sidor och en orörlig
finger-b a 1 k med fastskruvade fingrar el.
skyddsklor, försedda med en slits, genom
vilken knivarna glida, varvid stråna
avklippas mellan knivarna och fingrarnas skarpa
kanter. Knivstången hålles intill
fingerbal-ken genom på denna fästa tillhållare och
får sin fram- och återgående rörelse genom
utväxling från körhjulet med en vevskiva
och vevstak e. Genom hävstänger kan
skärapparaten inställas till olika höjd och
vinkel mot marken, allteftersom säden står
upprätt eller bildar liggsäd. Den avskurna
säden faller på ett bord bakom skärapparaten,
från vilket (s j ä 1 v)a v 1 ä g g a r e med
automatisk, genom särskild utväxling från
körhjulet driven avläggarapparat med roterande
Självavläggare.
XVII. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
