Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Skördemånad—Skövde
1284
räfsor föra säden mot skärapparaten och
avlägga den bakåt. Hos självbindande
s. (s j ä 1 v b i n d a r e) är avläggarapparaten
ersatt av en h a s p e 1, som för säden mot
kniven, och avläggarbordet av en
plattform, bestående av en med tvärribbor besatt
ändlös vävbana, som löper kring rullar och
för den avskurna säden mot elevatorn.
Denna utgöres av två ändlösa vävbanor,
mellan vilka säden föres till bindarbordet, där
den av två klor (p a c k a r e) packas mot ett
f jädrande t r y c k f i n g e r, inställt att släppa
fram kärven, då den fått önskad storlek och
hårdhet, varefter bindapparaten automatiskt
tillkopplas och med en nål och k n y t a r e
ombinder kärven med bindgarn, vilket
automatiskt knytes och därefter avskäres. De
bundna kärvarna avläggas el. samlas i en
kärvsamlare, som tömmes av
körsvennen med hjälp av en trampa. S. uppbäres i
regel av ett körhjul och ett mindre bärhjul
vid yttre ändan av skärapparaten; denna är
försedd med en stråskiljare och en
skärm, som hindrar säden att falla in i
växlarna. Jfr Slåttermaskin. H. J. Dft.
Skördemånad, se Augusti.
Skörl, på 1700-talet ett sammanfattande
namn på många glasglänsande, mestadels i
prismor kristalliserande mineral (pyroxen,
am-fibol, turmalin, rutil, andalusit, staurolit,
axi-nit m. m.), mellan vilka mineralogerna först
senare gjort bestämd skillnad. Numera
brukas s. blott om svart turmalin. N. Zn.
Skörlevnad, otuktigt levnadssätt.
Skörstorps kyrka.
Skörstorp, socken i Skaraborgs län,
Var-tofta härad, inom Falbygden, s. ö. om
Falköping och s. om Gerumsbérget; 10,95 kvkm,
254 inv. (1932). Genomflytes av en biå till
Slafsan. 795 har åker; skog saknas.
Egendom: Orreholmens kungsgård. Ingår i Dimbo,
Ottravads, Hångsdala, S:s och ö. Gerums
pastorat i Skara stift, Vartofta kontrakt. —
Kyrkan, den enda ännu i bruk varande
rundkyrkan i Västergötland, är uppf. under
1100-talets senare hälft. Kor, gravkor på sydsidan
Självbindare.
av detta och vapenhus äro från 1600-talet.
Hårt restaurerad 1899. G. R-ll; E. L-k.
Skötbåt, båt, som brukas vid
strömmingsfiske med s k ö t a r (se Fiskredskap,
sp. 499).
Skötning, jur., en i äldre svensk rätt
förekommande form vid överlåtande av
äganderätt till jord. Det tillgick därvid så, att
överlåtaren lade något jord av den egendom, som
föryttrades, i förvärvarens sköt (flik av
hans kappa). S. var sålunda en symbolisk
överlåtelsehandling. Tidigast synes s. ha
använts vid gåva av fast egendom, senare
även vid försäljning och
pantsättning av sådan egendom. K. G. Wn.
Sköttegrundet, se Grisbådarna.
Sköttgruvefältet är beläget i Ljusnarsbergs
socken, Örebro län, omkr. 2 km ö. om
Högfors bruk. Fältet med de därinom liggande
Karl-, Skött- och Nya Karlgruvorna äges av
Högfors a.-b. Fyndigheten utgöres av en
kalkig svartmalm med en järnhalt av 52—
56 % och en fosforhalt av O,oi2—O,oi6 %. 1929
producerades 11,491 ton styckmalm och 6,244
ton slig. Driften nedlades 1930. E. S. B.
Skövde, socknar. 1. S. 1 a n d s k o m m u n,
som till 1916 tills, m. öms kommun bildade
S. landsförsamling, införlivades 1914 med S.
stad. — 2. Se Ale-Skövde och K u
1-lings-Skövde.
Skövde, stad i Västergötland, nedanför
Billingens ö. sluttning; 4,049 har, 10,967 inv.
(1932). S. är
regelbundet byggt med
oftast breda, raka gator
utan mera
ålderdomliga inslag. Blott den
s. k. Helénska gården,
numera
hembygdsmu-seum, återstår efter
1759 års brand. Den
nyare bebyggelsen
utgöres bl. a. av
villakvarter i stadens
utkanter. Vid Hertig
Johans torg ligga
rådhuset och kanslihuset.
I parken, som når
fram till torget,
ligger kyrkan, kallad S:t
Helenas kyrka efter
Helena el. E 1 i n av
Skövde (sed. o.).
Senaste renovering
skedde 1927. Staden har
högre allm. läroverk (ny byggnad invigd 1930),
är säte för V. arméfördelningen och förlägg-
Bild 1.
Skövdes vapen.
I rött fält en silverklädd
S:t Elinsbild med
nimbus av guld, stående
under en baldakin av guld
och hållande i höger hand
en stav av samma metall.
Bilden i stammen
överlagd med en sköld av guld
med ett rött hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
