Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skövde (stad) - Skövde—Axvalls järnväg (S. A. J.) - Slaat - Slaby, Adolf Karl Heinrich - Sladd - Sládek, Josef Václav - Slafsan - Slag - Slaga - Slaganfall - Slagbom - Slagelse - Slagfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Skövde—Axvalls järnväg—Slagfartyg
1288
Sladdharv.
upphov till marknader, av vilka den förnämsta
var Elinsmässan 31 juli. Först vid 1400-talets
början omtalas S. såsom stad och var då en
av de minsta i riket; dess äldsta bevarade
privilegiebrev är från 1526. Det ingick 1606
—18 i Johans av Östergötland hertigdöme och
var då en kortare tid säte för
superintendenten över detta. Efter en vådeld, som 1759
ödeläde nästan hela S., uppgjordes en
regelbunden stadsplan. 1859 nådde V. stambanan
S., som då blott hade 1,200 inv., och
därmed begynner en uppsvingsperiod i S :s
historia. Sedan 1905 har S. blivit en av Sveriges
största garnisonsorter, vilket även medfört
avsevärda utvidgningar av stadens område.
— Jfr E. Uggla i »Sveriges städer», bd 4
(1921). A. S-k.
Skövde—Axvalls järnväg (sign. S. A. J.),
spårvidd 0,891 m, 20,8 km lång, förbinder
Skövde (S. J.) med Axvall (Lidköping—Skara
—Stenstorps järnväg); öppnades för allmän
trafik 1904. F. P.
Slaat [slät], mus., se S 1 å t.
Slaby [slä’bl], Adolf Karl Heinrich,
tysk ingenjör (1849—1913), prof, i teoretisk
maskinlära och elektroteknik vid tekniska
högskolan i Charlottenburg-Berlin,
framträdde redan omkr. 1900 som uppfinnare och
föregångare inom den trådlösa telegrafien
(Slaby-Arcos gnistsystem). G. H-r.
Sladd. 1. (Lantbr.) Jordbruksredskap, som
släpas över åkerytan för ytans
avjämnande, kokors krossuing och jordens luckring.
På mell. Sveriges styva lera har sedan
gammalt använts
en slätsladd,
bestående av 2—3
tunga,
järnskod-da träbalkar. För
kraftigare
luckring har s. försetts
med grova, raka
pinnar i balkarna,
s. k. pinnsladd,
och i senare tid
har konstruerats
den s. k. sladd-
harven, bestående-av en vridbar planka och
efterföljande grova, krökta pinnar (se bild).
För planering av åkerytan brukas p 1 a n
ersladd, bestående av en främre, snett
framskjutande och en bakre, upprätt kantställd
planka. H. J.Dft.
2. Tåg el. tågända; elektriska
ledningstrådar till bords- och golvlampor, strykjärn etc.
Slådek [slä’däk], Josef Väclav, tjeckisk
skald (1845—1912). S. studerade
naturvetenskap vid Prags univ., vistades 1868—70 i
Engelska slagskeppet »Nelson», sjösatt 1925.
Amerika, var från 1872 prof, i engelska vid
Prags handelshögskola och 1877—98 red. för
den litterära tidskriften Lumfr. S:s
populäraste diktsamling är »Selské plsné» (Lantliga
sånger; 1890), där han besjunger den
strävsamme tjeckiske bonden. Bland S:s övriga
dikter i folkton må nämnas »Ceské pisné»
(Tjeckiska sånger; 1892). Andra
lyriksamlingar äro »Jiskry na mofi» (Gnistor på
havet; 1880), »Ze zivota» (Ur livet; 1884), »V
zimnim slunci» (I vintersolen; 1897). Enkel
och ren form, kraft, rättrådighet och djup
känsla utmärka S:s diktning. — Monogr. av
E. Chalupny (1916). C. T-t.
Slafsan, Hornborgasjöns huvudtillflöde, från
Falbygden och Åsle mosse i Västergötland.
Slag. 1. (Bergsv.) Äldre namn på öppna,
för blotta ögat synliga sprickor i berggrunden.
2. (Med.) Se Slaganfall.
3. (Jaktv.) Den luktsubstans, »vittring»,
som villebrådet lämnar kvar på marken; med
luktsinnet uppfattat spår.
4. (Krigsv.) Fältslag, den blodiga
sammanstötningen av två mot varandra
kämpande arméer. Jfr Strategi.
5. (Bjöv.) Den sträcka, som ett kryssande
fartyg tillryggalägger mellan två vändningar.
6. (Skpsb.) Fartygsskrovets yttre
avrundade del mellan sida och botten.
Slaga, lantbr., se Tröskning.
Slaganfall (grek. apoplexi’a), tillstånd, då
något organ plötsligt (ty. schlagenartig) sättes
ur funktion. Begreppet s. hänföres framför
allt till hjärnan, där det då vanl. orsakas av
blödning (se Hjärnblödning) el. andra
kärlförändringar, vilka kunna ge sig till
känna i bl. a. medvetslöshet och (vanl. ensidiga)
förlamningar. S. kan även framkallas av
motsv. förändringar i hjärtats blodkärl.
Utsikterna till tillfrisknande bero framför allt
på den sjukes allmäntillstånd och på hans
möjligheter och vilja att sköta sig. E. L-g.
Slagbom, text., se Vävning.
Slagelse, stad i Sorö amt, Danmark, på v.
Själland; 14,431 inv. (1930), med förstäder (Ny
Holmstrup m. fl.) omkr. 16,000 inv. S. är
amtets största stad och sedan urminnes tider
handelscentrum för en rik jordbruksbygd. Om
stadens höga ålder erinrar den kring torgen
och S:t Mikkels kirke (från 1300-talet)
koncentriskt utvecklade stadsplanen. På senare
tid har S. starkt utvecklats som industristad.
— S. nämnes redan på 1000-talet som myntort
och fick 1280 stadsprivilegier av Erik
Klip-ping. S:s gamla latinskola upphävdes 1852.
Slagfartyg, pansarfartyg (se d. o.) med
kraftig artilleribestyckning. S. uppdelas i
slagskepp och slagkryssare (se
Kryssare). Slagskeppen äro
skyddade av kraftigt pansar i
största möjliga utsträckning.
Äldre slagskepp (byggda före
1907) hade i regel fyra tunga
kanoner. Med den brittiska
dreadnought (se d. o.)
ökades antalet tunga kanoner
till 10; samtliga
stormaktsma-riner följde exemplet. En
ytterligare utveckling av
storlek, artilleribestyckning,
pansar och fart ledde till den
s. k. superdreadnought-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
