Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Smith, A.—Smith, E. V.
1340
n e y S. (1799—1877). Var elev av Soane, reste
i Tyskland, Frankrike och Italien och blev en
representant för 1800-talets nyklassicism. Han
byggde British museum, medicinska
akademien vid Trafalgar square, King’s college och
flera klubbhus i London m. m. G-gN.*
Smith [smip], Adam, skotsk
nationalekonom (1723 5/0—1790 17/7), son till en
tulltjänsteman. Studerade i Glasgow 1737 ff. matematik,
naturhistoria, moralfilosofi och
samhällsekonomi, i Oxford 1740—47 språk, historia och
filosofi, utan att taga examen. S. höll
populärvetenskapliga föreläsningar i Edinburgh över
retorik och skotsk skönlitteratur och blev
prof, i Glasgow 1751 i logik och 1752 i
moralfilosofi. Hans föreläsningar i det senare
ämnet behandlade bl. a. ekonomisk politik (»om
de politiska institutioner, som äro grundade
på nyttan» — »the expediency»). Hans första
större arbete var en »Theory of moral
sentiments» (1759). Professuren avsade han sig
1764, vistades 18 månader i Toulouse,
sedan i Geneve och Paris, där han flitigt
umgicks med Quesnay o. a. framstående
ekono-mister. Efter hemkomsten vistades han
under 10 år huvudsaki. i Kirkcaldy, sysselsatt
med sitt stora verk »An inquiry into the
na-ture and causes of the wealth of nations»
(1776), översatt till nästan alla civiliserade
språk (till sv. dock endast delvis, av E.
Bodell i början av 1800-talet och av E.
Sommarin, »En undersökning av folkens
välstånd, dess natur och orsaker», 2 bd, 1909—
11); att det skaffat S. tillnamnet
»nationalekonomiens fader» beror väl ej så mycket på
innehållets originalitet som på den utmärkta
kraft och klarhet, varmed en mängd viktiga
och tidsenliga grundsatser däri funnit
uttryck. Dess filosofiska utgångspunkter
kunna hänledas till Shaftesbury, Hutcheson och
Hume, dess statsvetenskapliga till Hugo
Gro-tius, och dess ekonomiska grundåskådning är i
huvudsak »fysiokratisk»: folkens ekonomiska
liv behärskas av oföränderliga naturlagar, och
den ekonomiska politikens huvudregel är att
låta dessa naturlagar göra sig gällande fritt,
d. v. s. utan onödiga ingrepp från statens
sida, över de franska fysiokraternas (liksom
över de merkantilistiska författarnas)
ståndpunkt höjde sig S. i synnerhet genom sin
uppfattning av det ekonomiska arbetets
natur och betydelse; och hans framställning av
arbetsfördelningens faktum och lagar,
kapitlen om varans pris, om arbetslönen, om
penningar och kapital m. m. intaga en ärofull
och varaktig plats i vetenskapens historia. —
Litt.: J. Rae, »Life of A. S.» (1895;
huvudarbete); F. W. Hirst, »A. S.» (1904); E. Cannan,
»The wealth of nations by A. S.» (2 bd, 1904;
med inl., noter och register; eng. standarduppl.),
»Lectures of A. S.» (1896). Den historiska
skolan i Tyskland (se Nationalekonomi, sp.
745) trädde i opposition mot »smithianismen»,
se H. Rösler, »Ueber die Grundlehren der von
A. S. begründeten Volkswirthschaftslehre» (2: a
uppl. 1871), och W. v. Skarzynski, »A. S. als
Mo-ralphilosoph und Schöpfer der
Nationalökono-mie» (1878); däremot försvaras den av E. Leser,
»Untersuchungen zur Geschichte der
National-ökonomie» (1881), och K. Walcker, »A. S.»
(1890). Om S:s förhållande till modern
nationalekonomi se K. Wicksell, »Föreläsningar», I
(1928; »Läran om värdet» m. fl. ställen). Om
S:s förhållande till modern sociologi se bl. a.
A. W. Small, »A. S. and modern sociology»
(1907; med litt.-anv.). — S:s porträtt återges
på vidstående plansch. E. F. K. S-n.
Smith [smip], Alfred (Al) Emanuel,
amerikansk politiker (f. 1873). Invaldes 1903
i staten New Yorks assembly och blev där
1911 demokraternas ledare, 1913 talman. S.
var 1915—17 sheriff
i New York county,
1919—20 samt 1923—
28 guvernör i staten
New York, gjorde
därvid kraftiga insatser
för reformering av
sociallagstiftningen och
blev genom sitt
folkliga sätt mycket
populär. 1924 var S. en
av demokraternas
presidentkandidater och
1928 huvudkandidat
(»våt»); han
besegra
des av Hoover. S., som är katolik, tillhör nu
ledningen av flera stora affärsföretag. A. A-t.
Smith, Carl Edvard, kommendör vid
flottan, författare, idrottsman (1843—1928).
S. gjorde sig bemärkt inom kanotidrotten
(jfr Kanot, sp. 265). Tills, m. bl. a. V.
Balck uppsatte S. Tidning för Idrott. Han
utgav bl. a. »Om båtar och båtsegling» (1873),
»Båtsegling, kanotsegling, simning» (1889) och
»Mina båtar och kanoter» (1910). (ö-g.)
Smith, Christen, norsk botanist (1785—
1816). Blev 1814 prof, i Kristiania och dog på
en forskningsfärd till Kongo. Hans samlingar
bearbetades av R. Brown (se d. o.). Ilans
dagbok utkom i London 1818. E-k N-d.
Smith [smip], C o 1 v i n, skotsk målare (1795
-—1875), från 1827 verksam i Edinburgh. S.
målade en mängd porträtt, bl. a. av Walter
Scott.
Smith [smip], Donald Alexander, se
Strathcona.
Smith [smip], Edgar Fahs, amerikansk
kemist (1856—1928). Var från 1888 prof, i
kemi, senare även rektor vid univ. i
Fila-delfia. Utgav flera läroböcker, bl. a.
»Electro-chemical analysis» (1890). G. S-ck.
Smith, Ejnar Vilhelm, författare (1878
—1928), jur. kand, i Uppsala 1903,
polisnotarie i Norrköping 1908
—19, teaterrecensent
i Svenska Dagbladet
1919—24 och därefter
anställd i Åhlén &
Åkerlunds bokförlag.
S. debuterade 1902 med
diktsamlingen
»Hägringar», övergick
sedermera till dramat
och hade sceniska
framgångar med
»Er-lingsnäs» (1910; uppf.
i Sthlm 1912), »Adrian
van der Werf» (1912;
uppf. i Sthlm 1914), »Royal suédois» (uppf.
i Sthlm 1921) och »Morfars hus» (1926).
Sin viktigaste insats gjorde han dock som
berättare med romaner och noveller
(»Rönner-krantzarnes stad», 1912, »Den äldste Gram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
