Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland - Historia - Litteraturanvisningar - Smålands Allehanda - Smålands arméartilleriregemente (A. 6) - Smålands artilleriregemente - Smålands dragonregementes infanteribataljon - Smålands Folkblad, Tidning för Smålands Arbetare - Smålands grenadjärbataljon - Smålands grenadjärkår - Smålandshund - Smålands husarregemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1359
Smålands Allehanda—Smålands husarregemente
1360
ningen har ända fram mot slutet av
1600-talet varit mycket obestämd. Från slutet av
1680-talet ha de tre länen, Jönköpings
län, Kronobergs län och Kalmar
län (se dessa ord), bestått med i stort sett
sina nuv. gränser.
Enl. Sigfridslegenden (från början av
1200-talet) skulle kristendomens första predikande
i S. ha skett genom samme Sigfrid (se d. o.),
som säges ha döpt Olof Skötkonung, alltså i
början av 1000-talet. Att döma av Sigurd
Jorsalafars korståg till S. 1123 var S. ännu
vid början av 1100-talet till stor del hedniskt.
Om de kyrkliga förhållandena se vidare
Kalmar stift, Linköpings stift och
Växjö stift. Under senare tid har den
frikyrkliga rörelsen blomstrat, särskilt i
Jönköpings län.
S. var ända till Roskildef reden 1658
gränslandskap mot Danmark och därför ofta
skådeplatsen för danskars och svenskars fejder.
Minnet av dessa strider fortlevde bl. a. i sägnen
om Blenda (se d. o.). Synnerligen svårt
hemsökt blev S. under nordiska sjuårskriget samt
under kriget 1611—13 (se
Kalmarkriget). Sista gången danska trupper visade sig
som fiender i småländska bygder var under
Karl XI :s krig. — Under Gustav Vasas tid
hörde S. till de mera oroliga landsändarna.
Från S. utgick det svåraste av alla de
uppror, som Gustav Vasa hade att bekämpa,
Dackefejden (se D a c k e, Nils). — Om S:s
senare materiella utveckling jfr ovan,
Näringsliv. F. IIj-t.
Litteraturanvisningar. Av allmännare litt.
må nämnas: Sv. Turistförems Årsskrift 1916
och resehandbok (1924); J. Rosengren, L.
Li-nell och J. Fischer, »Ny Smålands
beskrif-ning» (4 dir, 1914); A. Wallerström, »S:s
näringsliv i ord och bild» (7 dir, 1917—20); Hj.
Bjurulf, »Södra Vätterbygden» (1927); M.
Sjö-beck, »S.» (1930); A. Rydström, »Boken om
Tjust» (7 dir, 1907—28); G. Sahlström, »S.»
(1927); P. G. Vejde, »Kronobergs läns
herrgårdar» (1929); O. Sjögren m. fl., »Sverige», 2
(1931). G. R-ll.
Förhistoria: K. Kjellmark, »Utkast till
beskrivning över Kronobergs läns förhistoriska
fornlämningar» (1911); N. Åberg, »Kalmar
läns förhistoria» (1923); E. Granlund, »Ur
Norra S:s bebyggelsehistoria» (i Medd. från
Norra Smålands Fornminnesfören. 1924); H.
Hansson, »Tjusts fornminnen» (i Tjustbygdens
Kulturhist. Fören:s Medd. 1926); N. ödeen,
»Studier i S:s bebyggelsehistoria» (1927); E.
Elgqvist, »Studier i Södra S:s
bebyggelsehistoria» (i Hvltén Cavallius-fören:s Årsbok
1931). " H.R-h.
Kyrklig konst: E. Wrangel,
»Medeltidskyrkorna i Småland» (i Medd. från N. Smålands
Fornminnesfören. 1907) och »Småländska
kulturbilder» (1925); R. Blomqvist, »Studier i
Smålands romanska stenkonst» (1929). Bqt.
Etnografi: Uppsatser av S. Erixon i
»Svenska kulturbilder» (1929 ff.); G. O.
Hyltén-Cavallius, »Wärend och wirdarne» (2:a uppl.
1921—22). Detta liksom Hyltén-Cavallius’
samlingar av allmogekultur —nu i Växjö
forn-sal — har varit av grundläggande betydelse
för modern svensk folklivsforskning. S. S.
Historia: Meddelanden från Kalmar Läns
Fornminnesförening 1898 ff.; Meddelanden från
Norra Smålands Fornminnesförening 1907 ff.;
Hyltén Cavallius-fören:s Årsbok 1920 ff.;
[C. G. Södergren,] »Småländska archifvet» (3
bd, 1853—74); »Ur Värends historia» (1912);
uppsats av A. Vejde i Scandia, II (1929); P.
Wieselgren, »Ny Smålands beskrifning,
inskränkt till Wexiö stift» (3 bd och bihang,
1844—47). Bibliogr. av F. Hjelmqvist i
Biblioteksbladet 1917 och av O. Cappelin i Hyltén
Cavallius-fören:s Årsbok 1926. F. Hj-t.
Smålands Allehanda, tidning i Jönköping,
uppsatt 1879, utkommer sedan 1894 med sex
n:r i veckan; är sedan 1916 morgontidning.
Bland dess red. må nämnas fil. kand. Hj. G.
Sjöstrand (1899—1919) och E. Gréen (f. 1882;
sedan 1915). Tidningens politiska hållning
är moderat konservativ.
Smålands arméartilleriregemente (A. 6)
tillhör östra arméfördelningen och mottager
värnpliktiga från hela riket utom Gotlands
inskrivningsområde; förlagt till Jönköping.
S. bildades enl. 1925 års försvarsordning med
Positionsartilleriregementet (se
d. o.) som grundstomme; personal överfördes
till reg:tet även från vissa andra art.-reg:ten,
särskilt från det upplösta Smålands
artilleriregemente (se d. o.). M. B-dt.
Smålands artilleriregemente. Enl. 1892 års
urtima riksdags beslut uppsattes 1895 ett
fält-artillerireg:te, som förlädes till Jönköping och
fick namnet Andra Göta
artilleriregemente. Detta namn ändrades med
utgången av 1904 till S. Enl. 1925 års
försvarsordning indrogs S. En del av dess personal
förflyttades till Smålands armé
artilleriregemente (se d. o.). M. B-dt.
Smålands dragonregementes
infanteribataljon, se Smålands grenadjärkår.
Smålands Folkblad, Tidning för
Smålands Arbetare, socialdemokratisk
tidning i Jönköping, uppsatt 1901 som
veckotidning, utkommer sedan 1919 sex ggr i
veckan. Red. är sedan 1931 A. E. Bråland (f. 1891).
Smålands grenadjärbataljon, se Smålands
grenadjärkår.
Smålands grenadjärkår uppstod 1812 genom
att det från Smålands
husarregemente (se d. o.) härstammande Smålands
(lätta) dragonregemente uppdelades i ett
kav.-reg:te, vilket bibehöll namnet, och en
infanteribataljon, som kallades Smålands
dragonregementes infanteribataljon. Denna organiserades på 4 komp., och
av dess 500 n:r tillhörde 399 Jönköpings län
och 101 Kronobergs län. 1824 fick
bataljonen namnet Smålands
grenadjärbataljon och 1888 namnet S. Dess
övnings-plats var Ränneslätt vid Eksjö. Enl. 1901 års
försvarsorganisation bildade kåren jämte
Blekinge bataljon Karlskrona gr e n
ad-j är re ge men te (se d. o.). M. B-dt.
Smålandshund, zool., se Hundrase r, sp.
134.
Smålands husarregemente ledde sitt
ursprung från den fana, som genom Gustav
Vasas påbud 1543 uppsattes i Småland;
truppens namn var oftast Smålands r y 11
a-r e. Av landskapets fana (fanor)
organiserades 1629 Smålands
kavalleriregemente el. Smålands regemente
till häst. Reg:tets indelningsverk
stadfästes 1691. Reg:tets namn blev 1801 Små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
