Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålands husarregemente - Smålands kavalleriregemente - Smålandslagen - Smålandsposten, Kronobergs Läns Tidning - Smålands regemente till häst - Smålands ryttare - Smålandsstenar - Smålom - Småord - Småpaket - Småplaneter - Småprotokoll - Småröding - Småskola - Småskoleseminarium - Småsnäppsläktet - Småvikare - Smäck och gravör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Smålands kavalleriregemente—Smäck
1362
lands (lätta) dragonregemente.
1812 delades det i två delar, av vilka den
ena, bestående av 500 n:r från ö. delen av
Småland, förblev beriden, medan den andra,
500 n:r från landskapets v. del, satt av och
fick namnet Smålands
dragonregementes infanteribataljon (se
Smålands grenad järkår). 1822 blev
regementets namn S. Det hade från 1834
Ränneslätt invid Eksjö som övningsplats. 1906
flyttade det in i sin kasern i Eksjö. Genom 1925
års försvarsbeslut indrogs S.; en del av dess
personal överflyttades till Livregementets
husarer. — Litt.: C. J. Bergman, »Smålands
ryttare genom sekler» (1916) och »Kungl.
Smålands husarregementes historia 1542—1919»
(1919). M. B-dt.
Smålands kavalleriregemente, se
Smålands husarregemente.
Smålandslagen, se Landskapslagar,
sp. 674. — Smålands 1 a g s a g a, se T i
o-härad.
Smålandsposten, Kronobergs Läns
Tidning, tidning i Växjö, uppsatt som
halvveckotidning 1866, utkommer sedan 1897
fyra ggr i veckan. Bland dess red. må
nämnas A. Hedenstierna (Sigurd, 1890—98; se
Hedenstierna) och A. Bayard (f. 1884;
sedan 1918). Tidningens politiska hållning är
moderat. Från samma officin utges sedan 1883
även Smålandspostens Veckoblad.
Smålands regemente till häst, se
Smålands husarregemente.
Smålands ryttare, se Smålands
husarregemente.
Smålandsstenar, stations- och
industrisamhälle vid Halmstad—Nässjö järnvägs
skärning av Nissan, i Villstads socken,
Jönköpings län. Mek. verkstäder, metall-, snickeri-,
möbel- och syfabriker, tråddrageri, ångsåg
m. m. 1 km i n. fem domarringar, som givit
namn åt samhället (se Småland, sp. 1357).
Smålom, zool., se L omsläkte t, sp. 156.
Småord, språkv., se P a r t i k e 1 2.
Småpaket, postv., ett vid
världspostkongres-sen 1929 infört försändelseslag, som ger
möjlighet att sända mindre partier tullpliktiga
varor snabbare och billigare än med
paketposten. E. G-e.
Småplaneter, astron., se Asteroider och
Planeter, sp. 1055.
Småprotokoll, jur., se Dombok.
Småröding, zool., se Laxfiskar, sp. 891.
Småskola, den nedersta avd. av folkskolan,
omfattar två årsklasser, där den
grundläggande undervisningen meddelas. S. äro (normalt)
fasta men kunna i vissa fall vara flyttande.
Sådan skola kan också upprättas av husfäder
inom en del av en församling och av enskilda.
Tidigare självständiga skolor, äro s. numera
inordnade i folkskolan. Fr. Sg.
Småskoleseminarium, anstalt för utbildande
av lärare vid småskolor och mindre
folkskolor samt biträdande lärare vid folkskolor. För
anställning som småskollärare fordrades till
en början ingen särskild utbildning. Senare
utbildades småskollärare i särskilda, vid
folk-skoleseminarierna upprättade avd. eller genom
de två första seminarieklassernas
genomgående. Redan tidigt började emellertid
landstingen, enskilda personer samt städer, som
ej deltaga i landsting, anordna kurser för
småskollärare eller s., vilka småningom fingo
understöd av staten. Läsåret 1931—32 var
antalet sådana s. 19, av dem 18
landstingssemi-narier och ett bedrivet av Göteborgs stad.
Stadga för s. av detta slag utfärdades 31 dec.
1919. För utbildande av finska och lapska
småskollärare inrättades av staten s. resp.
1874 i Haparanda och 1875 i Murjek, och 1920
och 1921 tillkommo ytterligare två statliga s.
(i Lycksele och Hagaström). Vid s. finnas
numera blott kvinnliga elever. Med s. skall vara
förenad en övningsskola, omfattande småskola
och en eller flera klasser av den egentliga
folkskolan. — Ej minst för att begränsa den
alltför stora elevtillströmningen till s. beslöt
1931 års riksdag på K. m:ts förslag, att
staten skulle helt övertaga
småskollärarutbild-ningen, och 1932 års riksdag bestämde, att s.
skulle vara 8, av dem 4 dubbelseminarier,
d. v. s. omfattande två serier avd. (i
Härnösand, Skara, Strängnäs och Landskrona) och
4 enkelseminarier (i Haparanda, Lycksele,
Falun och Linköping). S. i Haparanda och
Lycksele skola med hänsyn till behovet av
lärarinnor för de i nordligaste Sverige ännu
talrika mindre folkskolorna vara treåriga, de
övriga tvååriga. Den nya organisationen skall
börja genomföras med läsåret 1933—34. Fr. Sg.
Småsnäppsläktet, Tri’nga, tillhör fam.
brockfåglar och omfattar små vadare, som i regel
häcka i nordliga länder men flytta till s.
halvklotet. De häcka vanl. vid sött vatten men
vistas annars vid kusterna. Från övriga
snäppor skiljas de genom rak, ej tillplattad näbb,
helt fria tår utan bindhud vid basen och
förekomst av baktå. I Sverige häcka följ, arter.
Kärrsnäppan, T. alpina, är den
allmännast förekommande och häckar över hela
landet. Kärrsnäppan blir 15—18 cm lång och är i
sommardräkt ovan spräcklig i brunsvart och
rostrött, på huvudet och halsen i svart och
vitt, under rent svart. Mosnäppan,
T. temminckii, blir 14—16 cm lång och är i
sommardräkt ovan mörkt gråbrun med svarta
fläckar, under vit med huvudet och halsen
gråspräckliga. Den häckar i fjällens videbälte.
Skärsnäppan, T. maritima, blir 20—23
cm lång och är i sommardräkt spräcklig i
svartbrunt och brunt. Vinterdräkten stöter
mer i grått. Den häckar i Sverige endast på
några ställen i fjällen, med säkerhet i
Jämtland. Vintern tillbringar den vid västkusten.
Som sträckfåglar under flyttningen uppträda
i Sverige dessutom kustsnäppan, T.
canutus, spovsnäppan, T. subarquata, och
s m å s n ä p p a n, T. minuta, vilka alla häcka
i det arktiska området. Alla dessa arter
benämnas även vipor, skärvipa, kärrvipa,
mo-vipa etc. Till närstående släkten höra
myrsnäppan, Limicola platyrhyncha, med ovan
tillplattad näbb. Den blir 17 cm lång och är i
sommardräkt ovan svart med rödgula
fjäderkanter, under vit med gul anstrykning på hals
och bröst och svarta fläckar. Den häckar dels
i lappmarkerna, dels på spridda ställen i mell.
Sverige. Sandlöparen, Calidris arenaria,
saknar baktå. Den är högarktisk och anträffas
i Sverige endast under flyttningen. T. P.
Småvikare, zool., se S ä 1 d j u r.
Smäck och gravör, damhuvudbonad, som
förr hörde till djup sorgdräkt men i senare
tider endast brukats vid hovsorg. Den bestod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
