Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smäck och gravör - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Smälta—Smör
1364
av en platt, svart mössa (smäck) med
nedhängande slöja (gravor). Förekommer nu
ytterst sällan men bars ännu 1930 vid
drottning Viktorias frånfälle. Den senast brukade
smäcken var trekantig med en snibb ned i
pannan. A. Lwn.
Smälta, Smältgörning, tekn., se Här
d-smide.
Smältning, fys. och kem-, en fast kropps
övergång till vätska. En enhetlig substans
(grundämne el. kemisk förening) smälter vid
en bestämd temp., dess smältpunkt (förk.
smpt), likaså eneutektisk blandning
(se d. o.), medan övriga blandningar övergå
från fast till flytande inom ett
temperaturintervall (se Legering). Den lägsta smpt man
känner är heliums, som (med någon osäkerhet)
anges ligga under —272,2° C, den högsta är
funnen för en blandning av tantal- och
haf-niumkarbid, el. 3,940° C. Viktigare ämnens
smältpunkter återfinnas i resp. art.
Grundämnenas smpt hör till deras periodiska
egenskaper (se A t o m, sp. 435 ff., och
Grund-ä m n e n), i det att periodernas första och sista
element visa låga, de mittersta höga
smältpunkter. I fråga om de kemiska föreningarna
har den nyare atomforskningen kunnat påvisa
vissa samband mellan de ingående atomernas
byggnad och föreningarnas smältpunkter.
Vid s. ändras ämnenas spec. v.
diskontinuer-ligt, varvid i allm. smältan har lägre spec. v.
än den därmed i jämvikt varande fasta fasen,
med andra ord vid s. äger en volymökning
rum. Ett motsatt förhållande inträffar
framför allt hos is, som sammandrager sig vid s.,
likaså hos några legeringar, ss. gjutjärn,
stilmetaller och i allm. material, lämpade till
gjutgods. Tryckökning medför en (obetydlig)
höjning av smpt hos ämnen av den förra typen,
en sänkning av smpt för is (jfr d. o.).
övergången fast—* flytande är förenad med
värmeabsorption, d. v. s. kräver tillförsel av
värme. Den värmemängd, som åtgår för s.
av 1 g av ämnet utan temperaturförhöjning,
kallas ämnets smältvärme; genom
multiplikation härav med ämnets molekylvikt
erhålles dess molekylära smältvärme.
Tekniken räknar stundom med totalt smältvärme,
d. v. s. den värmemängd, som åtgår för att
upphetta viktsenheten av det fasta ämnet
från rumstemp. till smpt och därpå smälta det.
Smpt av ett ämne kan överskridas i den
ena riktningen, i det att den flytande fasen
kan existera vid temp. under smpt. En vätska
av lägre temp. än ämnets smpt kallas
överkyld (stundom underkyld); den representerar
ett labilt tillstånd, som i vanliga fall lätt
upphäves, varvid ett snabbt stelnande äger
rum, men i några fall av stort tekniskt värde
är praktiskt taget stabilt, t. ex. i fråga om
glas, som är en till skenbart fast form
överkyld smälta.
De viktigaste metoderna för bestämning av
ett ämnes smpt äro: direkt och samtidig
iakttagelse av ämnets s. och den temp., vid vilken
denna äger rum; vidare substansens
långsamma upphettning, förenad med iakttagelse
av gången av dess temp.; ett stillestånd häri
vid fortsatt upphettning anger
värmeabsorption på grund av samtidig s. G. S-ck.
Smältpropp, Smälttråd, elektrotekn., se
Elektriska säkerhetsapparater.
Smältpunkt, förk. smpt, se Smältning.
Smältstycke, tekn., se H ä r d s m i d e.
Smältverk, metallurgisk anläggning för
framställning av metaller på torra vägen
(genom nedsmältning i ugnar o. dyl.).
Smältvärme, se Smältning.
Smäre, bot., se Medicago.
Smärgel, se K orund; jfr Slipning.
Smärgelduk, ett slags polerduk (se d. o.).
Smärgelpapper, starkt papper (kraftpapper),
som begjutes med limlösning och beströs med
pulveriserad smärgel. Framställes
fabriks-mässigt och användes mest till bearbetning
av järn o. a. metaller.
Smärgelskiva, se Korund: jfr Slipning.
Smärta, olustbetonade sinnesförnimmelser,
som man numera hänför till
smärtsinnet. Jfr H u d s i n n e n.
Smärting, gammal segelduk ur
isärsprätta-de segel, viras runt (»smärta») tågvirke för
att skydda det mot skamfilning.
Smärtpunkter, fysiol., se Hudsinnen.
Smärtsinne, fysiol., se Hudsinnen.
Smärtstillande medel, A n ö d y n a (lat.
re-me’dia anödyna), sådana medel, som upphäva
smärta. Som de förnämsta må nämnas
morfin (opium), kloroform, kloral, kokain,
novo-kain m. fl. ersättningsmedel för kokainet
samt diverse febermedel, ss. antipyrin,
aceta-nilid (antifebrin), acetylsalicylsyra (aspirin),
fenacetin, ävenså koffein m. fl., de senare
särskilt lämpliga mot huvudvärk Vid
reumatiska åkommor verka salicylsyra m. fl.
sali-cylpreparat. Värk el. smärta lindras också av
köldomslag (is) el. heta omslag. (C. G. S.)
Smögen, socken i Bohuslän, Sotenäs härad,
omfattande de förenade klippöarna S. och
Has-selö mittemot Kungshamn på Sotenäsets
sydspets; 4,46 kvkm, 1,702 inv. (1932), därav i
municipalsamhället, fiskläget och badorten S.
29 har och 1,435 inv. (tax.-värde å fastighet
1,450,200 kr. 1931, tax. inkomst 901,150 kr.).
S:s fiskläge, som är Bohusläns största (310
yrkes- och 10 binäringsfiskare 1930), är en av
huvudorterna för handeln med färsk makrill,
exporterar hummer samt har tullstation,
lots-uppassning, bankkontor, konservfabriker och
livligt besökt badanstalt. På Hasselö
fiskläget och municipalsamhället Hasselösund (se
d. o.) och på Hållö (12 inv.) fyr. S. blev egen
kommun 1924 och ingår i Kungshamns, S:s,
Askums och Malmöns pastorat i Göteborgs
stift, Vikornes s. kontrakt. Se bilder på pl.
vid Bohuslän.
Smör, ur mjölk eller grädde medelst
kär-ning erhållen produkt. S. innehåller 80—86 %
fett, 14—16 % vatten, mjölkbeståndsdelarna
äggvita, socker och mjölksyra, mjölksalter
samt tillsatt koksalt. Man skiljer mellan
sött, resp, syrat smör samt osaltat, resp,
saltat smör. Svenskt exportsmör är i allm. syrat
och saltat. Även på den inhemska marknaden
vinner s. av denna typ ökad användning.
Genom syrning kan s. av jämn kvalitet med
fin och fyllig smak erhållas; saltet, varav
smöret vanl. innehåller 0,5—1,5 %, förlänar
s. en frisk smak. Särskilda fordringar äro
uppställda för exportsmör (se S m ö r p r o
v-ningar). — Smörberedning. För att
erhålla ett hållbart s. pasteuriserar man
mjölken eller grädden till 85°—4)0° C.
Omedelbart efter pasteuriseringen avkyles
gräd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
