Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snorre Sturlasson - Snouck Hurgronje, Christiaan - Snow-boots - Snowden, Philip, viscount Snowden of Ickornshaw - Snowdon - Snultra - Snultresläktet el. Gyltesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snouck Hurgronje—Snultresläktet
10
ter, som då. söndrade Sturlungaätten, visade
S. vid dessa tvister stort begär efter penningar
och ära samt skydde inga medel att nå sitt
mål. 1218 kom S. f. ggn till Norge, där han
blev väl mottagen av Skule jarl och konung
Håkon Håkonsson, vars handgångne man
han blev. En del av 1219 vistades han i
Sverige, hos västgötalagmannen Eskil, och
förvärvade sig säkerligen då den noggranna
kännedom om Sverige och svenska
förhållanden, som spåras i hans skrifter. 1220 for han
tillbaka till Island, sedan han lovat Håkon
att verka för landets underkastelse under
Norge; men då han intet gjorde för sakens
förverkligande, blev han misstänkt av de
härskande i Norge, vilket hans fiender på
Island begagnade. 1237 måste S. ånyo bege
sig till Norge men kom i onåd hos konung
Håkon. Trots dennes förbud återvände S. till
Island, råkade i strid med sin måg Gizurr
Thorvaldsson, som av Håkon uppmanades att
antingen dräpa eller tillfångataga S., och på
Gizurrs anstiftan blev S. överfallen och dräpt
i sitt hem. — S. är en av medeltidens största
historieskrivare och en oförliknelig
prosastilist. Om S. som författare se Edda och
Heim skringla. En mycket stor del av
den äldre isländska diktningen är bekant
uteslutande tack vare S:s citat i Eddan och
»Heimskringla». — Jfr F. Paasche, »S. S. og
Sturlungerne» (1922), och G. Cederschiöld, »S.
S. och hans verk» (s. å.). (E-k N-n.)
Snouek Hurgronje [snåü’k hy’rgrånjo],
Christiaan, holländsk orientalist (f.
1857). Företog forskningsresor 1884 till
Arabien (levde i muhammedansk förklädnad ett
halvt år i Mecka och Djidda) och 1888 till
Holländska Indien, var prof. 1889—1906 i
Ba-tavia och 1907—27 i Leiden. Skr.: »Het
mek-kaansche feest» (1880), »Mekka» (2 bd, 1888—
89), »De Atjehers» (2 bd, 1894—95), »Het
Gajö-land en zijne bewoners» (1903),
»Mohamme-danism» (1916), »Verspreide geschriften» (6
dir, 1923—27) m. fl. K. V. Z.*
Snow-boots [snäu’-böts], eng., eg.
»snökängor», gummigaloscher med skaft av
gummi, ibland fodrat med tyg, el. av impregnerat
tyg, stundom med bräm.
Snowden [snåudn], Philip, viscount S. o f
I ekor n sh a w, engelsk politiker (f. 1864).
Var 1886—93 i
statstjänst, sedan
journalist och blev känd
som framstående
ekonomisk skriftställare
och föreläsare. S. blev
en av socialismens
banbrytare i England,
invaldes 1906 i
underhuset och
representerade där
arbetarpartiet ända till
slutet av 1931 (med ett
kort avbrott 1918—
22). 1924 blev han finansminister i den första
arbetarregeringen och erhöll samma post, när
MacDonald (jfr d. o., sp. 554) 1929 bildade
sin andra ministär. När denna nov. 1931
sprängdes, ingick S. i MacDonalds nationella
samlingsministär som lord privy seal, varvid
han samtidigt upphöjdes till viscount, men
avgick efter Ottawakonferensen 1932. S. är
som politisk talare känd för klarhet, logik
och saklighet men också för en ofta bitande
skärpa i formuleringen. Ilans tidigare
radikalism har på senare år mildrats och den
klass-betonade trångsyntheten fått vika för en
bredare, mera statsmannamässig inställning till
de politiska frågorna. Han har utgivit ett
flertal skrifter om socialism och arbetarfrågor
etc. — Monogr. av »Ephesian» (1930) och A.
Andréadès (s. å.). L-ts.
Snowdon [snåudn], kymriska Eryri, högsta
berget i Storbritannien s. om Skottland, i
n. v. hörnet av Wales (Carnarvonshire). S.
uppbygges av kambrosiluriska skiffrar och
sandstenar samt genombrytande
eruptivberg-arter. Högsta toppen är Y-Wyddfa, 1,085
m ö. h., dit en kuggstångsbana leder från
Llanberis.
Snultra, zool., se Snultresläktet.
Berggylta, Labrus berggvlta.
Snultresläktet el. G y 11 e s 1 ä k t e t,
Läbrus, av fam. läppfiskar (se d. o.). I Sverige
förekomma följ, arter. Berggylta n, L.
berggylta, har mycket växlande färg. Ovan är
den mörkgrön med mörka tvärfläckar el.
oliv-brun, gulbrun, gul el. gulröd med skiftande
teckning, under blågrön, rödgul el. vit med
gröna el. blå fläckar. Kroppen är täml.
hoptryckt, längden intill 45 cm. Den finnes vanl.
vid klippiga stränder och är allmän i Bohus-
Blågylta, Labrus ossifragus, hona.
län. B lå gy 11 an, b 1 å sn u 1 tr an el.
blåstrålen, L. ossifragus, är ovan svart el.
svartgrön med blå längsband, under gulröd
med blå fläckar. Fenorna äro gula med blå
fläckar. Honan, som kallas rödnäbb a, är
mönjeröd med blå fläckar på huvudet.
Hanen är intill 35 cm lång; honan är mindre.
Levnadssätt och utbredning som föreg. art.
Skärsnultran, Crenilabrus melops, är
brokig i blått, grönt och rött och når en
längd av högst 25 cm. Den förekommer längs
hela västkusten. Stensnultran,
Ctenolab-rus sziiUus, är rödbrun med en svart fläck
vid basen av stjärtfenan. Längden intill 15—
18 cm. Den lever bland bandtång. G r ä
s-s n u 11 r an, Centrolabrus exoletus, är ovan
olivbrun och blå, på sidorna gulgrön, under
vit, 16 cm lång, finns vid Bohusläns kust.
Brunsnultran, Acantholabrus palloni, en
sydligare form, är ovan brun, under gul. T. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
