Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Soetbeer—Sofia
G O
Patrocluskirche i Soest. — Bild frän Soest med Wiesenkirche.
stadsrätt den äldsta i Tyskland. — Litt.: H.
Schmitz, »S. und Münster» (2:a uppl. 1925).
Soetbeer [zö’tbèr], Adolf Georg, tysk
nationalekonom (1814—92). Blev 1840
bibliotekarie, 1848 sekr. vid kommersdeputationen
i Hamburg och 1872 hedersprof. i Göttingen.
S. arbetade kraftigt för införande av
guldmyntfot och blev internationell auktoritet i
myntfots- och därtill hörande frågor genom
»Edelmetallproduktion und Wertverhältniss
zwischen Gold und Silber» etc. (1879) och
»Materialien zur Erläuterung und Beurteilung
der wirtschaftlichen Edelmetallverhältnisse
und der Währungsfrage» (1885; 2:a uppl.
1886). Led. av sv. Vet.-akad. (1887). E.F. K. S-n.
Sofala [sofaTa], landskap i port, kolonien
Mogambique, Östafrika, vid floderna Sabi och
Buzi, tillhör Mogambiquekompaniet. Staden
S. (omkr. 2,000 inv.) var urspr. en arabisk
handelsplats; här anlade Albuquerque 1505
en port, koloni, som starkt befästes.
Soffa (av arab, suffa, läger; ordet inkom
i sv. vid början av 1700-talet), möbel av trä,
metall, sten o. s. v., avsedd att sitta på för
två el. flera pers, och försedd med rygg,
oftast även med sidostöd. S. är en
utveckling av bänken och har på mångfaldigt sätt
omgestaltats: stoppat säte, både som säng och
säte brukbar möbel, trädgårdssoffa o. s. v.
Den första s., som tillverkades i Sverige, torde
varit den, som i Stockholm ställdes i ordning
för den turkiska ambassaden 1727. En
specifikt svensk form utgör den s. k.
gustavianska sängen, eg. en utdragssoffa med högt
ryggstycke vid ena långsidan. G. Brg.
Soffici [såTitfi], A r d e n g o, italiensk
författare och målare (f. 1879). Vistades 1900
•—07 i Paris och utställde där hos
independen-terna samt på höstsalongen. Med Papini och
Prezzolini uppsatte han 1908 La Voce, införde
i Italien impressionismen, postimpressionismen
och Arthur Rimbaud. S. deltog 1916—19 i
världskriget som officer. S. har skrivit de
lyriska skildringarna »Ignoto toscano» (1909),
romanen »Lemmonio Boreo-» (1912), där han
angrep allehanda moralisk urartning i
Italien, en självbiogr., »Giornale di bordo» (1915),
två böcker, »Kobilek» (1918) och »La ritirata
del Friuli» (1919), om intrycken från
världskriget, essäerna »Rete mediterranea» (1920),
»Elegia dell’ ambra» (1927) m. m. S. är
en intensiv förkunnare, som bl. a. hävdat
Italiens uppgift att vara sig självt, i opposition
mot det moderna och demokratiska Europa.
Soffite [såfi’t], fr. (it. soffitto). 1. (Byggnk.}
Undersidan av en arkitektonisk
konstruk-tionsdel, som har horisontalt läge över
åskådarens huvud, t. ex. den fria delen av en
arkitrav, en hängplatta, en takbjälke,
likasom ock en plafond el. ett kassetterat tak. —
2. (S o f f i t e r.) De över en teaterscen
uppsatta perspektiviska dekorationer, som
föreställa innertak, valv etc. C. G-m.*
Soffi’tenlampor, tekn., se Elektrisk
belysning, sp. 628.
Sofia, församling, omfattande v. delen av
Jönköping (se d. o.); 19,140 inv. (1932).
Sofia, församling i Stockholm, bildad 1 maj
1917 genom delning av Katarina församl.,
omfattar östligaste delen av Södermalm och sedan
1930 n. delen av det från Nacka
inkorporerade-Hammarbyområdet; 28,513 inv. (1932),
kyrk-skriven folkmängd 27,898 inv. — S. kyrka,
uppförd efter ritningar av G. Hermansson och
invigd 1906, är en centralbyggnad med ett,
toppformat torn över det kvadratiska
mittpartiet, allt i ett slags romansk stil.
Sofia [så’-], bulg. Sofija, Bulgariens
huvudstad, ligger på en högslätt, 550 m ö. h., i s.
begränsad av det snötäckta berget Vitosa;
213,000 inv. (1926). S., som 1881 hade
20,500-inv., har raskt utvecklats och bebyggts i
europeisk stil med breda gator; de
viktigaste-gå till centrum med det oansenliga kungl.
slottet och nationalteatern vid stadsparken. I
närheten ligga även de förnämsta kyrkorna,
Sofiakyrkan, en massiv basilika från omkr.
600, flera ggr ombyggd, katedralen Sveta
Nedelja, svårt skadad vid ett
kommunistattentat 1925 men restaurerad, och den väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
