Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Soddy-Fajans’ förskjutningslag—Soest
58
och Atom, sp. 438). Dessa för
atomforskningen epokgörande resultat publicerades i
»The chemistry of the radioelements» (2 bd,
19.11—14) och belönades 1922 med 1921 års
Nobelpris i kemi. Av stort värde äro även S:s
undersökningar över radiums och aktiniums
härstamning (se Radioaktivitet, sp. 399)
och toriumblys atomvikt (se Atom, sp. 441).
Synnerligen uppskattad som populär
föreläsare och författare, har S. skrivit bl. a. »The
interpretation of radium» (1909; 4:e, omarb.
uppl. 1920), »Matter and energy» (1912),
»Science and life» (1920) och »Inversion of
Science» (1924), på 1920-talet även
publikationer av ekonomiskt filosofiskt innehåll. Led.
av sv. Vet.-akad. (1919). E. R-dt.
Soddy-Fajans’ förskjutningslag, se Atom,
sp. 438.
Soden [zå’don], Friedrich Julius
Heinrich von, greve, tysk skriftställare och
nationalekonom (1754—1831). Skrev av
samtiden omtyckta skådespel men är främst känd
som introduktör i Tyskland av klassisk
nationalekonomi genom »Die Nationalökonomie»
(9 bd, 1805—24).
Sodom, forntida stad i Palestina, i
Siddims-dalen, blev jämte Gomorra enl. 1 Mos. 19 för
invånarnas gudlöshets skull förstörd.
Sodorna [så’då-], Giovanni Antonio
de’ Bazzi, kallad S., italiensk målare (1477
—1551), av norditalienskt ursprung, verksam
huvudsaki. i Siena. Under sin första tid där
(1501-—08) fortsatte S. den stil han utbildat
under intryck av den milanesiska
konstkretsen. Han utmärktes då av ett känsligt
stäm-ningsuttryck, en lös komposition och smäckra
figurer. S:s första Romresa (1508) medförde
knappast några förändringar i hans
uppfattning, men under den andra vistelsen i Rom
(1514) tog han desto starkare intryck av den
romerska högrenässansstilen, och hans egna
verk fingo en mera samlad hållning med
fylligare figurer och större former.
Representativa för hans äldre stil äro de tre urspr.
sammanhörande tavlorna med Caritas (i
Berlin), Judith (Siena) och Lucretia (Hannover)
liksom en serie fresker i Monte Oliveto. Hans
senare stil studerar man bäst på freskerna i
Oratorio di San Bernardino och i San
Dome-nico i Siena. I Rom utförde han 1514 sitt
mest berömda verk, framställande Alexander
den stores bröllop, Vulcanus’ smeder m. m. (i
översta våningen i Villa Farnesina). H. C-l.
Sodoml, se Homosexualitet.
Sodomsäpple, den stora, uppblåsta frukten
av Calo’tropis procéra, ett i ökentrakter i
tropiska Afrika och Asien växande träd av
fam. Asclepiadaceae. Även frukterna av
Sola-num sodomaeum kallas s. G. M-e.
Soemba [sö’m-], S u m b a, stundom kallad
Sandelträdsön, ö bland Små Sundaöar
-na, Nederländska Indien, s. v. om Flores;
tillhör residentskapet Timor; 11,199 kvkm,
182,354 inv. (1930). S. är bergig (når 1,225 m
ö. h.), skogrik och bördig. Inv. äro av
blandad malajisk-papuansk ras (hedningar och
muhammedaner). Export av sandelträ m. m.
Soembawa [somba’va], Sumbawa, ö bland
Små Sundaöarna, Nederländska Indien,
mellan Lombok och Flores; tillhör
residentskapet Timor; 15,521 kvkm, 315,512 inv. (1930).
S. är bergig; Tambora (2,935 m ö. h.) hade ett
Den helige Sebastian. Målning av Sodorna.
förödande utbrott 1815. Inv. äro
muhammedanska malajer, i ö. med papuanskt inslag.
Soeraba’ja [sor-], S u r a b a j a, hamnstad
på Javas n. kust vid sundet mellan Java och
Madoera (Soerabajasundet); 366,814 inv. (1930);
huvudstad i den nybildade prov. Oost-Java
(47,922 kvkm, 15,054,598 inv.) och i
residentskapet S. (1,432 kvkm, 921,927 inv.). S.
består av vidsträckta infödingskvarter och
moderna villaförstäder (Goebeng, Wonokromo)
samt har spårvägar, elektriskt ljus m. m.
Mångsidig industri. Hamnen (med varv,
dockor m. m.) är den förnämsta på Java. Största
delen av Javas sockerproduktion utskeppas
över S., vidare kaffe, tobak, majs m. m. S.
är krigshamn och huvudstation för flottan i
Nederländska Indien.
Soeraka’rta [sor-], Surakarta, av
infödingarna vanl. kallat Solo, stad på mell. Java,
på den av floden Solo genomflutna, bördiga
slätten mellan vulkanerna Merapi och Lawoe;
163,013 inv. (1930). Huvudstad i guv. S.
(6,039 kvkm, 2,564,975 inv.) och i det
nominellt självständiga sultanatet S. (4,261 kvkm,
1,613,356 inv.), ett av de s. k. Vorstenlanden.
S. är en modern stad och driver betydande
handel med tobak, kaffe och socker.
Soest [zäst], stad i preuss. prov. Westfalen,
45 km ö. om Dortmund; 20,846 inv. (1925).
Medelpunkt i den fruktbara Soester Borde.
S., fordom starkt befäst, har många märkliga
byggnader från sin storhetstid; främst
märkas domkyrkan (S: t Patroclus, urspr. gr. 955)
och Petrikirche (urspr. från 1100-talet), båda
romanska basilikor, samt den gotiska
Wiesen-kirche (påbörjad 1331). — S. nämnes redan
836, tillhörde sedan 1200-talet hansan och
ställde sig 1444 under skydd av Kleve. S. var
en av de rikaste hansestäderna och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
