Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sofia (Bulgarien) - 1. Sofia (svensk drottning) - 2. Sofia (Magdalena, svensk drottning) - 3. Sofia (Sophie) Vilhelmina Mariana Henrietta (svensk drottning) - 1. Sofia (svensk prinsessa) - 2. Sofia Albertina (svensk prinsessa) - 3. Sofia Vilhelmina (svensk prinsessa) - 1. Sofia (dansk drottning, 1140—98) - 2. Sofia (dansk drottning, 1498—1568) - 3. Sofia (dansk drottning, 1557—1631) - 4. Sofia Amalia (dansk drottning) - 5. Sofia Magdalena (dansk drottning) - 1. Sofia (hannoversansk kurfurstinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Sofia
62
diga Aleksander Nevskikatedralen, uppf. 1882
—1917 till minne av Bulgariens befrielse
genom Ryssland. Mitt emot riksdagshuset står
en stor ryttarstaty av kejsar Alexander II.
S. har univ. (gr. 1904; 4,103 stud. 1929), fritt
univ., nationalmuseum (i en f. d. moské),
na-tionalbibliotek, radiostation etc. De varma
mineralbaden begagnades redan på
romartiden. Textil- och livsmedelsindustri. S.
ligger vid järnvägen Belgrad—Konstantinopel.
— På S :s plats fanns urspr. en trakisk stad,
där Trajanus anlade en koloni, TJlpia Serdica,
som sedan blev huvudort i nedre Dacia och
säte för ett myntverk. Där hölls 343 ett
kyrkomöte. Staden brändes 447 av hunnerna.
S. var, tidtals under namnet Sredets,
huvudstad i de medeltida bulgariska väldena och
erövrades på 1380-talet av turkarna. Jan.
1878 intogs S. av ryssarna och blev s. å.
Bulgariens huvudstad. Staden har flera ggr
skadats av jordbävningar. A. A-t.
Sofia, svenska drottningar.
1. S. (d. 1286), dotter till konung Erik
Plogpenning av Danmark, äktade omkr. 1260
Valdemar av Sverige. Hon skildras som skön och
kvick men härsklysten och bidrog till
Valdemars oenighet med sina bröder. Efter sin
gemåls avsättning begav sig S. till Danmark.
2. Se Sofia Magdalena.
3. S. (Sophie) Vilhelmina Mariana
Henrietta, drottning av Sverige och (till
1905 även av) Norge (1836—1913), dotter till
hertig Vilhelm av Nassau och Pauline av
Württemberg. S.
vistades efter moderns
död sommaren 1856hos
sin halvsyster
furstinnan av Wied på
slottet Monrepos nära
Neuwied. Hon
förlovades s. å. med prins
Oskar, sedermera
Oskar II, jach de
förmäldes 6 juni 1857 i
Bie-brich. Drottning 1872,
kröntes S. 12 maj 1873
i Stockholm och 18
juli s. å. i Trondheim.
Drottning S. var en karaktärsfast,
besinnings-full och viljestark personlighet, ett troget
stöd för sin gemål och en hängiven moder.
Från 1887 tvang henne en vacklande hälsa
till inskränkt deltagande i det officiella livet.
I en med åren alltmer utpräglad religiositet
av pietistisk läggning bottnade hennes stora
intresse och uppoffrande verksamhet för
välgörenhet och filantropiska inrättningar, av
vilka den mest kända är Sophiahemmet (se
d. o.); jfr även Drottning Sophias
skyddshem. Drottning S. avled 30 dec.
1913 i Stockholm. Biogr. av E. Melander
(1914; 3:e uppl. 1915). B. H-d.
Sofia, svenska prinsessor.
1. S. (1547—1611), dotter till Gustav I och
Margareta Leijonhufvud, äktade 1568 hertig
Magnus (se d. o., sp. 629) av
Sachsen-Lauen-burg. Äktenskapet blev olyckligt, varför S.
ej följde sin gemål, då denne måste lämna
Sverige.
2. S. A 1 b e r t i n a, se nedan.
3. S. Vilhelmina (1801—65), se
Gustav, sp. 51.
Sofiakyrkan i Stockholm.
Sofia (da. Sophie), danska drottningar.
1. S., Valdemar I:s gemål (omkr. 1140—
98), dotter till en rysk furste och halvsyster
till Knut Magnusson, efter vars mord hon
gifte sig med Valdemar 1157. Folkvisans
berättelse om hennes grymhet mot Valdemars
älskarinna Tove är ohistorisk.
2. S., Fredrik I:s gemål (1498—1568),
dotter till hertig Bogislav X av Pommern.
3. S., Fredrik II :s gemål (1557—1631),
dotter till hertig Ulrik av
Mecklenburg-Schwe-rin (och en dotter till föreg.). Gifte sig 1572
med sin 23 år äldre kusin Fredrik II, med
vilken hon levde i ett lyckligt äktenskap.
Efter hans död kom hon i häftig strid med
riksrådet och adeln i hertigdömena, då hon
sökte skaffa också yngre söner besittningar
där. Från 1594 bodde hon på sitt livgeding
Nyköbing på Falster och visade stor
duglighet som godsförvaltare.
4. S. Amalia, Fredrik III:s gemål (1628
—85), dotter till hertig Georg av
Braun-schweig-Lüneburg. Gifte sig 1643 med prins
Fredrik och blev drottning 1648. Hon var
begåvad och energisk, visade under
Köpenhamns belägring 1658—59 stort personligt
mod och spelade en sannolikt betydande roll
vid enväldets införande 1660. Hon var
påverkad av fransk kultur, älskade hovfester och
praktfulla byggnader. Sin fiende Leonora
Christina (se Ulf eld t) höll hon fängslad i 22 år.
5. S. Magdalena, Kristian VI :s
drottning (1700—70), dotter till markgreve
Kristian Henrik av Brandenburg-Kulmbach.
Äktade 1721 kronprins Kristian och blev
drottning 1730. Den pietistiska, praktälskande och
egensinniga kvinnan blev aldrig populär och
bevarade till det sista sin tyska kultur. Hon
upprättade 1737 den adliga stiftelsen Vallö.
Som änkedrottning från 1746 genomförde hon
som den första bland godsägarna i Danmark
avskaffandet av hoveriet på sitt gods. P. E-t.
Sofia (ty. Sophie), hannoveranska
furstinnor. 1. S., kurfurstinna (1630—1714),
dotter till Fredrik V av Pfalz och Elisabet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
