Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soisalon-Soininen, Johan Mårten Eliel - Soissons - Soja (Soya) - Sojaböna - Sojakakor - Sojuz - S. O. K. - Sokar - Sokolov, Nahum - Sokolrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Soisalon-Soininen—Sokolrörelsen
74
Soisalon-Soininen [-[såFsalån-säi’-],-] {+[såFsalån-
säi’-],+} Johan Mårten El i el,
finländsk jurist (1856—1905);
hette urspr. J ohnsson; bror
till A. M. Soininen. Blev 1892
referendariesekr. i senaten,
1898 häradshövding i Äyräpää
domsaga, 1900 led. av senatens
justitiedep. och 1901
prokura-tor. S. innehade sistnämnda
ämbete under Bobrikovs regim
och var så undfallande, att han
framstod som ett av dennes
mest hatade redskap och febr.
1905 nedsköts av L. Hohenthal.
S. adlades 1904. H. E. P.
Soissons [swasä’],
arrondisse-mangshuvudstad i fr. dep.
Aisne, vid floden Aisne; 18,705
inv. (1931). S. ligger på en
vid slätt, kantad av
skogkläd-da höjder. S:s fästning
ned-lades 1872. S. är säte för
en biskop. Katedralen, Notre-
Dame, en gotisk kyrka från 1200-talet,
förstördes delvis under världskriget liksom
den forna klosterkyrkan S:t-Jean-des-Vignes.
Stadshuset (från 1/00-talet) innesluter bl. a.
konstmuseum. I förstaden S:t-Médard ruiner
efter ett kloster, gr. omkr. 550. E. L-r.
Under världskriget var S. 2—11 sept. 1914
i tyskarnas händer, kom sedan att ligga strax
bakom den franska stridslinjen och blev
därför under det långa ställningskriget utsatt
för stark förstörelse. Av de många striderna
vid S. märkas de, som sammanfattats under
namnet slaget vid S. 8—14 jan. 1915 (jfr
Aisne, sp. 316, och Belgisk-franska
fronten, sp. 1165). M. B-dt.
Soja (Soya), se Sojaböna.
Sojaböna, Glycine, baljväxtsläkte,
erinrande om bönsläktet men med samtliga
ståndar-strängar högt upp sammanvuxna. Blommorna
äro små och vanl. röda. G. hispida är en av ö.
Asiens viktigaste kulturväxter och odlas även
i andra varma länder, t. o. m. i s. Europa.
Fröna spela stor roll som födoämne. De
utgöra också råmaterialet till den som
kryddande tillsats till kött- och fiskrätter använda
sojasåsen (soya), som beredes genom en
invecklad, långsam jäsningsprocess, vars
enzym fås från arter av svampsläktet
Asper-gillus, förnämligast A. Oryzac. Det för
jäsningen använda
svamppreparatet, k o j i, erhålles genom
odling av svampen på kokt
ris. G. M-e.
Sojakakor, återstoden efter
utpressning av fett ur frön av
sojabönan (se d. o.), äro
liksom genom fettets extraktion
berett sojamjöl el.
sojaskrot ett värdefullt
kraftfoder, som började användas i
Sverige 1909. De brukas för
att höja foderransonens
ägg-vitehalt. S. innehålla omkr.
5 % fett och inemot 40 %
smältbart protein, mjölet 1—
2 % fett och något över 40 %
smältbart protein. 1
foderenhet motsvaras av omkr. 0,8 kg
Gymnastikuppvisning vid ett sokolmöte i Prag.
kakor el. mjöl. Dessa fodermedel ha en god
dietisk verkan och ha ingen ogynnsam
inverkan på mjölkens el. smörets
beskaffenhet. H. J.Dft.
Sojuz [sajo’s], ry., förbund, förening, union.
S. O. K., se Finland, sp. 383.
Sokar, egyptisk gud, se Egypten, sp.
374 och 376.
Sokolov [så’kålåf], N a h u m, en av
förgrundsgestalterna i den sionistiska rörelsen
(f. 1861 i Polen). Ägnade sig tidigt åt
skrift-ställarskap och blev snart ett av den
hebreiska journalistikens främsta namn. S. blev
1905 den sionistiska organisationens
general-sekr. och utvecklade sedan en livlig politisk
verksamhet. Under världskriget deltog han
energiskt i sionismens strävanden att genom
engelska regeringen erhålla en fristad för
judarna i Palestina (jfr B a 1 f o u r, A. J., sp.
767, och Sionism.en). 1930 blev S.
president för sionistorganisationen. Ilan har bl. a.
utgivit »History of zionism» (2 bd, 1919). L. F.
Sokolrörelsen [så’kål-] (av tjeck, sokol, falk),
slaviska gymnastiksällskap och nationella
föreningar. 1862 grundade dr M. Tyrs och J.
Fügner i Prag en gymnastikförening, som
snart verkade även i nationell och
panslavis-tisk anda och vann efterföljd även hos andra
slaviska folk, särskilt under Habsburgs spira
Kvinnlig gymnasttrupp frän tjeckoslovakiska sokolförbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
