Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Southsea—Spackla
148
Utsikt över Spa.
den av Ribbles mynningsvik; 78,927 inv.
(1931). Mycket besökt, förnämlig badort.
Astron. och meteor, observatorium.
Southsea [säu’psl], se Portsmouth.
South Shields [sau’p JTldz], stad och county
borough i eng. grevsk. Durham, på s. stranden
av Tynes mynning; 113,452 inv. (1931). S.
har stor, modern hamn och är en av
Storbritanniens främsta exportplatser för
stenkol; stora skepnsvarv, kemisk industri m. m.;
badort. Om North Shields se Tynemouth.
Southwark [sa’öok el. såu’pcook], stadsdel
(metropolitan borough) i London (se d. o., sp.
163) på Thames’ s. strand; 171,657 inv. (1931).
Southwell [sau’p<ool el. saöl], stad i eng.
grevsk. Nottingham, 17 km n. ö. om
Not-tingham; 3,085 inv. (1921); biskopssäte (sedan
1884). Märklig katedral, urspr. klosterkyrka,
med skepp, tvärskepp och tre torn från
normandisk tid.
Southwold [såu’pa)åuld], stad och badort i
eng. grevsk. East Suffolk, vid Nordsjön s. om
Lowestoft; 2,753 inv. (1931). Vid S. stod
sjöslaget i Solebay (se Ruyter).
Soutman [sau’t-], Pieter C 1 a e s z.,
holländsk gravör och figurmålare (1588—1657).
Vistades i sin ungdom i Antwerpen, där han
tog starka intryck av Rubens’ konst. Senare
blev S. hovmålare hos Sigismund III av
Polen (jfr Sigismund, bild sp. 820) men
återvände slutligen till Haarlem, där han med
lysande framgång graverade efter tavlor av
Rubens samt egna kompositioner. S. tillhörde
ett bolag, som drev handel på Skåne. O. G-g.*
Sova [så’va], A n t o n I n, tjeckoslovakisk
skald (1864—1928), stadsbibliotekarie i Prag.
Jämte J. S. Machar och V. Jebavy intog S.
ledarställning inom modern tjeckisk lyrik.
Bland hans diktsamlingar må nämnas »Lyrika
läsky a zivota» (Kärlekens och livets lyrik;
1907), »Zäpasy a osudy» (Strider och öden;
1910), »Krväcejfci bratrstvi» (Blödande
broderskap; 1919), »Bäsnlkovo jaro» (Diktarvår;
1921). S. skrev även romaner som »Töma
Bojar» (1910) och berättelser, t. ex. »Pankräc
Budecius, kantor» (1916; sv. övers, i
»Tjeckiska berättare», 1929). C. T-t.
Sovchozy [saf^å’zy], sovjetgods, se Rys
s-1 a n d, sp. 1320.
Sovereign [så’vrin], eg. »suverän», engelskt
guldmynt av 7,988 g vikt och n/12 finhet,
präglas sedan 1817, = 1 pound sterling.
Sovjet, ry. sovet [savjä’t; sv. uttal såvjè’t el.
så’vjot], råd (se Arbetarråd,
Bonde
råd och Soldatråd). Se vidare
Ryssland, sp. 1329—32; jfr även Rådssystem.
Sovjetunionen, se Ryssland, sp. 1329 ff.
Sovnarkom [savnarkå’m], förk. för Sovet
narodnych komissarov, folkkommissariernas
råd, se Ryssland, sp. 1331.
Sovreme’nnik (»samtidan»), rysk tidskrift
(1836—66), gr. av A. Pusjkin. Under
Nekra-sovs ledning i slutet av 1840-talet,
Tjernysjev-skijs och Dobroljubovs i slutet av 1850-talet
var S. Rysslands ledande tidskrift.
Sovring, bergsv., se Skrädning.
Sovvagn, se Järnvägsvagn och
Järnväg, bild 16, 18, 19, 22.
Soxhlet [zå’kslät], Franz von, tysk
lant-brukskemist (1848—1927). 1879—1913 prof, i
München och föreståndare för
lantbruksför-söksstationen där, gjorde han sig känd bl. a.
genom konstruktionen av en apparat för
fett-bestämning i mjölk och en apparat för
beredning av »barnmjölk». H. J. Dft.
Sozzinl [såtsfni], L e 1 i o, italiensk
humanist (1525—62). S. trädde i förbindelse med
flera av reformationens ledare (bl. a. Calvin,
Melanchthon och Bullinger) men skilde sig
från dem framför allt genom sin unitariska
kritik av treenighetsläran. Hans idéer
upp-togos och utvecklades av brorsonen Faustus
S. (se Socinianer). E.Nwn.
sp., förk. för spalt.
SP, jur., förk. för strafflagens
promul-gationsförordning, d. v. s. förordn. om
nya strafflagens införande 16 febr. 1864.
Spa, stad i belg. prov. Liége, 24 km s. ö.
om staden Liége, vid Wayai (biflod till Vesdre)
i Ardennerna; 8,491 inv. (1932). S. är
Belgiens förnämsta brunnskurort, känd redan på
1500-talet och under 1700-talet en
samlingsplats för Europas förnäma värld (besöktes
bl. a. av Gustav III 1780). S:s järnhaltiga
kolsyrekällor anlitas mest för hjärtsjukdomar;
vattnet försändes även på flaskor. Säsong
april—okt.; årl. omkr. 20,000 kurgäster. —
I S. hölls juli 1920 en konferens, som
fastställde Tysklands kolleveranser till de
allierade och en plan för dess avväpning.
Spackelfärg, kitt av såpartad konsistens,
avsedd att utfylla sprickor och ojämnheter i
ytan av trä, murverk o. dyl. och sålunda bilda
en jämn grund för efterföljande målning
Vanlig s. tillverkas av slammad krita, hårdkokt
linolja och klister. G. H-r.
Spackla, i byggnadskonst, snickeri- och
målerihantverk utfylla ojämnheter på
(under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
