Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien (Kyrkliga förhållanden—Försvarsväsen)
157
skatter, acciser samt statsmonopol; de största
utgiftsposterna gå till förräntning av
statsskulden samt till offentliga arbeten och
för-svarsväsendet. Statsskulden uppgick 1 jan.
1929 till 18,701,1 mill. pesetas, senare ökad
genom nya lån. S. F.
Kyrkliga förhållanden. Frånsett en
försvinnande liten evangelisk minoritet, tillhör
landets befolkning den rom.-kat. kyrkan. I
spetsen för denna står ärkebiskopen av Toledo,
S:s primas. S. är indelat i 9 kyrkoprovinser.
Förhållandet till staten reglerades före 1931
dels genom ett konkordat av 1851 jämte en
konvention av 1859, dels genom 1876 års
författning. Enl. art. 11 i denna var den
katolska, apostoliska och romerska religionen
statens religion. Endast den hade rätt till
offentliga manifestationer. Genom ett kungl.
dekret 1910 mildrades förbudet för
»offentliga manifestationer» därhän, att torn,
klockor, skyltar o. s. v. blevo tillåtna, och
förbudet kom blott att gälla processioner o. dyl.
Intill senaste tid var klerikalismen obruten i S.
Genom landsbygdens för den icke läs- och
skrivkunniga befolkningen oumbärliga
prästerskap, den i kyrkliga skolor och pensioner
fostrade kvinnovärlden och framför allt
genom de många ordnarna och
kongregatio-nerna, som behärskade skolväsendet och
utvecklade en mångsidig industriell aktivitet,
övade kyrkan ett dominerande inflytande. Den
religiösa toleransen fanns knappast mer än på
papperet. Kulten av Maria, Jesu hjärta och
helgonen hade i S. sin tacksammaste jordmån.
De breda folklagren behärskades därjämte av
en djupt rotad religiös vidskepelse.
Den skepticism och ateism, som här och var
gjort sig förnimbara, växte emellertid omsider
ut till antiklerikala strömningar, vilka
kom-mo till fullt genombrott i 1931 års revolution.
Redan vid republikens utropande i april
utfärdades ett dekret, varigenom den rom.-kat.
statskyrkan avskaffades och alla religioner
likställdes. I maj utbröto antiklerikala
oroligheter, under vilka en mängd kyrkor och
kloster brändes och plundrades. I okt. beslöt
nationalförsamlingen upplösa jesuitorden och
konfiskera dess egendomar.
Genom inflytande från evangeliska
kretsar i Storbritannien, Tyskland m. fl. länder
började protestantismen under 1800-talets
senare hälft vinna insteg. F. n. torde det
finnas bortåt 200 predikostationer och 20,000—
30,000 evangeliska spanjorer. För att reglera
förhållandet till den nya republiken ha
samtliga utanför katolska kyrkan stående
samfund 1932 bildat en gemensam organisation
(S:s evangeliska kyrka). E.Nwn.
Undervisningsväsen. 1857 förklarades
undervisningen obligatorisk för barn mellan 6
och 9 år, och sedan höjdes åldern till 12 år,
men planen blev aldrig enhetligt genomförd,
så att ännu på 1920-talet ung. hälften av alla
över 6 år var analfabeter. Vid republikens
införande 1931 ordnades skolväsendet delvis
efter franskt mönster. All undervisning i
religion ströks ur skolprogrammen, men
prästerskapet får under statens kontroll meddela
religionsundervisning i egna anstalter.
Landet är delat i 11 undervisningskretsar med
dess 11 univ. som medelpunkter. I varje
pro
158
vins skall finnas åtm. ett läroverk, ett
institut, som förbereder till universitetsstudier.
Univ. finnas i Barcelona, Granada, Madrid,
Murcia, Oviedo, Salamanca, Santiago, Sevilla,
Valencia, Valladolid och Zaragoza, därjämte
finnas en medicinsk och naturvetenskaplig
fakultet i Cädiz och en sektion av Sevillas
univ. på Kanarieöarna. ö.
Tidningspressen i S. har väsentligen
utvecklats från slutet av 1800-talet; den äldsta
tidningen är Diario de Barcelona (gr. 1792).
De viktigaste tidningarna utges i Madrid och
Barcelona. Bland de konservativa märkas A.
B. C. (gr. 1904) och La Epoca (gr. 1849) i
Madrid samt La Vanguardia (gr. 1881) i
Barcelona, av de katolska El Debate (gr. 1910),
av de liberala morgontidningen El Sol (gr.
1917) med aftontidningen La Voz (gr. 1920)
och El Liberal (gr. 1897), av de radikala La
Libertad (gr. 1919), av de socialistiska El
Socialista (gr. 1884), alla i Madrid. Av de
kata-lanska tidningarna må nämnas La Publicitat
(gr. 1877) och La Veu de Catalonya (gr. 1890),
båda i Barcelona. Av tidskrifterna märkas de
litterära Nuevo Mundo (gr. 1893) och Revista
de Occidente (gr. 1923) samt skämttidningen
Buen Humor (gr. 1922). Ledande telegrambyrå
är Agencia Fabra (gr. 1867). A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. 1931 års
revolution medförde djupgående förändringar inom
armén. Dessa ha delvis blivit genomförda,
ss. en betydande minskning av den aktiva
officerskåren, inskränkningar av de
värnpliktigas tjänstgöringstid och indragning av flera
reg:ten för att ge de återstående en större
personalstyrka. En del av vad som beslutats
har ännu ej genomförts, och vittgående
reformförslag ha i snart sagt alla militärväsendets
grenar ställts i utsikt.
Armén på spanska fastlandet, Balearerna
och Kanarieöarna består av dels åtta
inf.-fördeln., en kav.-fördeln. och två
självständiga, blandade brigader, dels trupper av alla
vapen, stående utom fördelningsförbandet och
avsedda att tilldelas vid mobilisering
organiserade armékårer och arméer.
Ockupations-området i Marocko är delat i två
militärdistrikt. — Varje inf.-fördeln. består av 2
inf.-brigader, 1 lätt art.-brigad ävensom något
kavalleri, ingenjörtrupper m. m.
Kavalleridivisionen består av 3 kav.-brigader jämte
artilleri. Sammanlagda antalet trupper
ut-göres av: 1) på spanska fastlandet:
39 inf.-reg:ten, 2 stridsvagnsreg:ten, 2
kul-sprutebataljoner, 9 kav.-reg:ten, 1
självständig kav.-bataljon, 16 fält-, 2 bergs-, 3 kust-,
1 ridande och 4 fästningsart.-reg:ten, 2
grupper luftvärnsartilleri samt ingenjör-,
sjukvårds- m. fl. trupper; 2) på
Balearerna och Kanarieöarna: 4 inf.-reg:ten,
3 blandade grupper artilleri och 1
kustart.-reg:te; 3) i Marocko: 4 inf.-reg:ten samt
infödda inf.-trupper, en mindre kav.-styrka
samt 20 batterier m. m. — Till grund för
arméns rekrytering ligger den allmänna
värnplikten, vilken skall fullgöras under
tjänstgöring i aktiva armén under högst ett år,
varefter de värnpliktiga under 5 år »stå till
förfogande»; de tillhöra därefter l:a reserven
i 6 år och 2:a reserven likaledes i 6 år.
Emellertid torde f. n. tjänstgöringen i aktiva ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
