Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien (Författning, förvaltning och rättskipning)
159
mén, utom i Marocko, ha inskränkts till blott
8 mån., och ytterligare förkortning av tiden
(till 6 mån.) tillämpas på värnpliktiga, vilka
genomgått en förberedande militär utbildning
i civila skolor och erlagt en penningsumma
av 500—5,000 pesetas. Till tjänstgöring
uttagas blott så många värnpliktiga, som fordras
för att hålla truppförbanden vid en viss
numerär. Aktiva arméns styrka har på senaste
tid väsentligt minskats och torde nu uppgå
till: a) på spanska fastlandet och
öar na: 7,850 officerare (förut 12,500), omkr.
100,000 underofficerare samt frivilligt och
värnpliktigt manskap; b) i Marocko: 1,870
officerare (förut 2,000) och omkr. 45,000
underofficerare och manskap, av vilka 9,000 tillhöra
de infödda trupperna och 6,000
främlingslegionen. — Till armén kunna i vissa avseenden
räknas civilgardet, som vakar över den
allmänna ordningen, säkerheten på vägarna m.
m. (24,000 man), och karabiniärkåren,
vars uppgift är att hindra smuggling vid
gränser och kuster (26,000 man). M. B-dt.
örlogsflottan består (1932) av 2
slagskepp med omkr. 15,000 tons deplacement, 8
kryssare med sammanlagt 56,300 tons
deplacement, 17 jagare med sammanlagt 24,636
tons deplacement, 16 u-båtar med sammanlagt
9,014 tons deplacement, 1 hangarfartyg om
11,385 tons deplacement samt 18 kanonbåtar
och skolfartyg. Marinens personalstyrka
uppgår till 19,176 man.
Flygvapnet omfattar (1932) i
hemlandet 425 och i Marocko 108 flygplan med en
sammanlagd personalstyrka av 3,469 man. ö-g.
Det fasta försvaret.
Landfästningarna inskränka sig till fronten längs
Pyrenéerna till försvar av inmarschvägarna. De
viktigaste äro San Sebastian i v., Jaca i mitten
och Pamplona i ö. Bakomliggande äldre
fästningar torde vara föråldrade. De viktigaste
kustfästningarna äro på fastlandet
flottbaserna Ferrol, Cädiz och Cartagena samt på
Menorca Mahon. 1915 och 1929 beviljades
stora anslag till dessa fästningars
förstärkande och bestyckningens moderniserande,
bl. a. med 38 cm Vickers kustpjäser. Utom
dessa huvudbaser användas som stödpunkter
för u-båtar en del äldre befästa hamnar med
föråldrade befästningar. På afrikanska kusten
äro Ceuta och Melilla befästa. L. af P.
Författning, förvaltning och rättskipning.
S:s nu gällande författning är daterad 9 dec.
1931. Enligt denna är S. »en demokratisk
republik av arbetare av alla stånd. All makt
hos statsorganen härrör från folket». Skydd
för person, yttrandefrihet och tryckfrihet
proklameras. Staten erkänner inga adliga
titlar och ingen statsreligion. Alla landets
rikedomar äro underordnade de nationella
ekonomiska intressena, varje slags egendom
kan mot vederbörlig ersättning bli föremål
för socialisering eller expropriation för
allmännyttiga ändamål. Arbete är en
medborgerlig plikt, och staten skall vaka över att
varje arbetare får sin nödiga bärgning.
Folkrepresentationen, cortes, består av en
kammare (Congreso de los diputados), som
väljes vart fjärde år. Valrätt och valbarhet
tillkomma alla 23 år gamla medborgare (även
kvinnor). Kammaren samlas två gånger om
året; mellan sessionerna företrädes den av
160
ett ständigt utskott på högst 20 pers.
Kammaren har lagstiftningsrätt och
beskattningsrätt. Dock har presidenten ett suspensivt
veto (se nedan). Efter anhållan från 15 %
av väljarkåren kan en av cortes antagen lag
ställas under folkomröstning. Detta gäller
dock ej beslut ang. författningen och denna
kompletterande lagar, statsregleringen och
internationella fördrag. 15 % av väljarna kunna
även inför cortes väcka ett lagförslag (jfr R
e-ferendum). Författningsändring kan
föreslås såväl av regeringen som av en fjärdedel
av kammarens medl. Om förslaget antages av
mer än hälften av kammarens samtliga led.
(under de fyra första åren av författningens
existens fordras 2/3 majoritet), upplöses
kammaren automatiskt, och nyval förrättas inom
60 dagar. Om den nyvalda kammaren
bekräftar förändringen, träder denna i kraft.
Republikens president väljes för sex år av
cortes, förstärkta med för tillfället folkvalda
representanter till lika antal med
kammarens led. En person, som innehaft
presidentvärdigheten, är ej omedelbart omvalbar.
Valbara äro ej medlemmar av regerande eller
f. d. regerande furstehus, ej heller militärer
och präster. Presidenten utser
konseljpresident, som bildar ministären. Denna måste
avgå efter misstroendevotum av kammaren.
Presidenten kan återförvisa en av kammaren
antagen lag till förnyad behandling, och först
om den på nytt antages av denna med 2/3
majoritet, är han skyldig att promulgera den.
Då denna vetorätt kan utövas endast med
biträde av den parlamentariska ministären,
är dess betydelse än så länge något oviss.
Presidenten har tilldelats viss förordningsrätt
under cortes’ efterkontroll. Presidenten kan
upplösa kammaren (dock högst två gånger
under sin ämbetstid) men måste då alltid
utskriva nya val inom 60 dagar. Han kan
avsättas, om minst 3/B av kammarens led. väcka
förslag härom, varefter förslaget underställes
en församling, bestående av kammarens medl.
och ett lika antal nyvalda folkrepresentanter.
För avsättning fordras bifall av mer än
hälften av denna församlings samtliga medl.
En särskild »domstol för konstitutionella
garantier» finnes föreskriven i författningen.
Den består av dels utav kammaren och en del
korporationer (ss. juridiska fakulteter,
advokater, självstyrande regioner) valda medl.,
dels vissa på grund av ämbetsinnehav
självskrivna. Under dess kompetens falla frågor
om lagars förenlighet med författningen,
kompetenskonflikter mellan staten och de
autonoma regionerna (se nedan) och mellan dessa
inbördes. Den är även forum, då statschefen,
ministrarna och högsta domstolens led. åtalas
för ämbetsförbrytelser. För åtal mot den
förstnämnde fordras beslut av kammaren med 3/6
majoritet. — Spaniens författning är den
första, i vilken Nationernas förbunds stadga
och konventioner åberopas. Lagstiftningen
skall bringas i överensstämmelse härmed. Det
förklaras t. o. m. uttryckligen i enlighet med
Kelloggpakten (se d. o.), att S. ej skall
tillgripa krig för en nationell politik.
Republikens off. språk är kastilianskan,
men vissa provinsers språk kunna dock inom
resp, områden genom särskilda lagar
erkännas. Denna bestämmelse är en kompromiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
