Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanien (Flagga—Förhistoria)
161
mellan starka regionala motsättningar,
framför allt mellan de kastilianska och kataloniska
språkområdena. Om en eller flera provinser
äga gemensamma »historiska, kulturella och
ekonomiska» särdrag, kunna de under den
spanska statens överhöghet bilda ett
självstyrande område, för såvitt minst hälften av
ifrågavarande kommuner och minst 2/3 av de
röstberättigade invånarna i hela området samt
cortes bifalla förslaget härom. En dylik
autonom region fastställer en egen ordning för
sin självstyrelse, som dock ej får strida mot
S:s författning och som skall gillas av cortes.
Enl. denna kan den få egen lagstiftningsrätt
inom vissa täml. snäva gränser och dessutom
rätt att verkställa den statliga civil- och
strafflagen etc. Helt undantagna från
regionernas kompetens äro frågor om
statsförfattning, förhållandet mellan stat och kyrka
(häremot ha de katolskt sinnade Baskiska
provinserna starkt opponerat), utrikespolitik,
försvar, tullar, myntväsen, post, telegraf,
stiftande (men ej exekution) av civil-; straff- och
processlag. Den första region, som organiserat
autonomi och fått denna erkänd av de
statliga myndigheterna, är Katalonien.
Kommunerna äro självstyrande inom av
författningen uppdragna gränser och ha
folkvalda representationer (ayuntamiento) med en
inom representationen vald alcalde som chef.
Provinserna ha även egna
representantförsamlingar, diputaciön provincial.
Rättskipning. Domarna utnämnas
direkt eller indirekt av regeringen, de kunna
ej avsättas annat än efter laga dom. S:s
högsta domstol, Tribunal suprem o, består av
tre avd. jämte en avd. för administrativa mål.
Högsta domstolens chef har enl. författningen
visst inflytande på lagstiftningen, i det att
han har viss förslagsrätt och kan deltaga i
cortes’ lagutskotts förhandi. Audiencias
terri-toriales (15 st.) utgöra näst högsta instans.
Förutom de till omkr. 550 uppgående
domstolarna i första instans finnas ett slags
fredsdomardomstolar i varje kommun, vilka kunna
handlägga smärre civila mål. Enl. 1931 års
författning skall folket deltaga i
rättskipningen genom juryinstitutionen. G. H-n.
Flagga- National- (och örlogs-)flaggan är
efter republikens införande röd-gul-violett i
horisontella fält med statsvapnet i det gula
fältets mitt; handelsflaggan saknar vapen. S. F.
Kolonier. S. har av sina fordom vidsträckta
kolonier endast några smärre områden kvar,
omfattande 313.000 kvkm och omkr. 1 mill.
inv. De äro belägna i Afrika: Spanska
Marocko, Rio de Oro och Adrar, Ifni, Spanska
Guinea, Fernando Pöo, Annobön, Corisco och
Elobey. Kanarieöarna, som administrativt
räknas till moderlandet, omfatta 7,273 kvkm med
566,735 inv. (1930). E. S-g.
Förhistoria. På Iberiska halvön täcktes
blott de högst belägna bergsregionerna under
istiden av glaciärer; halvön var därför
be-boelig under hela den paleolitiska
perioden (se d. o.). Talrika spår finnas också
av bebyggelse från nämnda period. Under
yngre grottiden tillhör norra S. helt samma
kulturkrets som Frankrike och uppvisar
talrika fynd av de efter varandra följande
Au-rignac-, Solutré- och Madeleinekulturerna.
162
Kantabriska bergen kunde med skäl kallas
grotimålningarnas (se Paleolitisk konst)
klassiska land, ty den först upptäckta av alla
med djurmålningar och ristningar försedda
grottor var den där belägna Altamira i
San-tander. 1 motsats mot norra S. behärskas
södra och mell. S. under den yngre grottiden av
den i Nordafrika utbildade »capsien» (efter
den sydtunisiska fyndorten Gafsa, i gammal
tid Capsa). Capsien uppvisar även talrika
målningar på klippväggar (hela östra och sydöstra
S.), som särskilt utmärka sig genom
naturalistiska människoframställningar. De ovan
berörda s. och n. paleolitiska kulturerna bidraga
båda att på kantabriskt område bilda den
säregna s. k. Azilkulturen på övergången mellan
äldre och yngre stenålder.
Under yngre stenåldern uppvisar
kuliuren i S. vissa för hela Pyreneiska halvön
gemensamma drag, men man kan dessutom
tydligt urskilja tre el. fyra olika
kulturkretsar. 1 sydöstra S., i prov. Almerfa, möter man
den rikaste och mest mångsidiga kulturen på
vallomgärdade höjdboplatser med runda
hyddor, gravar av små stenkistor under flat mark
el. hög samt grottgravar. 1 mell. S., ända från
dess s. del till Pyrenéerna, bo människorna
även under yngre stenålder i grottor och ha
enkla redskap. Megalitgravar (se M e g a 1
i-tiska monument) finner man vid
kopparålderns inträde i norra S. (på
baskiskt-katalanskt område).
Pyreneiska halvön äger en enastående rik
kopparålder (eneolitisk tid), som mycket
tidigt uppstått i Almeriaområdet på grund
av den stora tillgången på koppar. Under
denna tid uppdrives jämsides med tillv. av
metallföremål även flinttekniken i hög grad.
Om kulten tala talrika fynd av
karakteristiska idoler och kultyxor, megalitgravarna
utbreda sig över ett större område och omväxla
med de ur dem utvecklade kupolgravarna (se
d. o.) och konstgjorda gravgrottorna. I
sydöstra S. finner man ett mycket rikt östligt
importgods, som vittnar om livlig
handelsförbindelse särskilt med Nordafrika. Från
kopparåldern förskriva sig de äldsta kända
fynden från Baleariska öarna.
Omkr. 2500 f. Kr. övergår i S. kopparåldern
i bronsålder, som tycks utgå från
Al-merfaområdet, där den viktiga boplatsen El
Argar (med fyrkantiga klinhus och gravar
med de döda lagda obrända i stora lerkärl)
givit sitt namn åt hela epoken.
Bronsålders-kulturen utbreder sig mera likartad över hela
halvön, än som tidigare varit fallet.
Baleariska öarnas kultur anknyter till
Argarkul-turen (naturliga och konstgjorda
boplatsgrottor på Mallorca, även med skelettgravar).
Vid bronsålderns mitt märkes i S. en stark
materiell tillbakagång, vid tiden 1200—1100
f. Kr. följd av en kort uppblomstring, knuten
till de metallgivande platserna på halvön.
Pyreneiska halvön anses redan under tidigare
bronsålder ha stått i handelsförbindelse med
Nordvästeuropa, en förbindelse, som på nytt
upptogs vid bronsålderns slut. Detsamma
gäller Medelhavsförbindelserna. Baleariska öarna
äga från bronsålderns senare del
stenmonu-ment (som visa närmaste släktskap med
Sardiniens), i främsta rummet »talayots», nu
XVIII. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
