Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Sparagmit(er)—Sparbank
186
ringar, vilkas olika timmer förskjuta varandra,
s. k. f a s t s. Ofta nyttjas båda dessa slag
av s. omväxlande i samma fartyg; kräves
större styrka, brukas endast fasta s. I de fasta
s. kallas timmerringarna bottenstock
s-r i n g och citterring. Den förra består
nederst av en bottenstock (B), anbragt
mitt över kölen, samt av ett antal u p p 1 ä n
g-o r (U} och överst av ett t o p p t i m m e r (T).
Citterringen består av två cittror (C),
stötande mot varandra mitt över kölen, ävensom
av upplängor och topptimmer. De fasta s. äro
antingen hel spant, som ha bottenstockar
över kölen, el. halvspant (halvtimmer), som
stanna mot fartygets resningstimmer (se d. o.).
S. i fartygets midskeppsdel (vinkelspant)
uppresas vinkelrätt mot mittplanet och s. i
för- och akterskeppen (kantringsspant)
vinkelrätt mot fartygssidan; det aktersta
kantringsspantet kallas ra nsontimmer.
På mindre båtar minskas de fasta s:s
timmerringar till en bottenstock oeh en ring,
bestående av ett timmer på var sida: dessa s.
kunna vara vuxna el. (genom
ångbehand-ling till avsedd form böjda) basade s.
Bild 3—4. Spantjärn. Bild 5. Djupspant.
I ett järn- eller stålfartyg (bild 2—6) bestå
de vanligaste s. av s. k. s p a n t j ä r n (A),
fasonjärn med olika
fläns-bredder, el. på större fartyg
av U-, Z- el. bulbjärn (se F a
s o n j ä r n). Då spantjärn be
gagnas, vändes den smalare
flänsen mot bordläggningen,
och den bredare ställes vin
kelrätt mot fartygets
mittlinje. Båda fartygssidornas
s. förenas vid kölen genom
ett skarvjärn (B) och förstärkas
nedtill genom en bottenstock (C) samt, då
icke enkelt spant järn av starkare profil
brukas, oftast av ett till tvärskeppsflänsen
av s. nitat kontraspant (D). För full
anläggning mot bordläggningen (E) anbringas
mellanlägg (F) mellan denna och s. Vid
Bild 6.
Vebspant.
vattentätt skott (G) nyttjas dubbla s. i
st. f. kontraspant och, där särskild styrka
erfordras, av grövre fasonjärn än eljest byggda
djupspant (bild 5) el. vebspant (bild
6), i vilket senare ett plåtspant (IF är infäst
mellan spantjärnet och de dubbla
kontraspan-ten. På vissa specialfartyg anbringas s. ofta
i långskeppsled (se
Långskeppsspant-systemet). Jfr Bottenstock och
Noll-spant. Ax. L.
Sparagmlt(er), en för grova, fältspatrika
sandstenar i den skandinaviska fjällkedjan
nyttjad beteckning, som brukar utsträckas
även till hela de sedimentära
bergartskom-plex där, i vilka sådana arkos- el.
gråvacke-artade bergarter spela en väsentlig roll. Se
även Fennoskandia, sp. 231, och
Sverige, geologi. N. Zn.
Sparagmltformationen, geol., se Norge,
sp. 1183.
Sparagmltskiffer, starkt pressad och
för-skiifrad sparagmit (se d. o.).
Spara’ssis, bot., se Blomkålssvamp.
Sparbank är enl. 1923 års lag om s.
»penninginrättning, som utan rätt för dess
stiftare el. andra att njuta del i den vinst, som
kan uppkomma å rörelsen, har till ändamål
att befordra sparsamhet» (§ 1). Stiftare av
s. skola vara i Sverige bosatta svenska
medborgare och till antalet minst 20; stiftare må
icke vara juridisk person (se d. o.); regi, för
s. skall upprättas och fastställas av K. B.
i länet. Annan penninginrättning, utom
postsparbanken (se d. o.), må icke i sin firma
använda ordet s.
S. fyller sitt ändamål i första hand genom
att på motbok, sparbanksbok, mottaga
insättningar, vilka förräntas och sålunda ökas
medelst räntans läggande till kapitalet vid årets
slut och sedan år för år förökas med ränta
på ränta. Maximum för insättningar pä en
bok begränsas i lagen till 30.000 kr. Andra
former av inlåningsräkning än på vanlig
sparbanksbok må ej tillämpas is. (se B a n k, sp.
839); dock må löpande räkning öppnas för
jordbrukskassa (se d. o.). Utlåning till
förräntning av insatta medel sker »allenast mot
fullgod säkerhet av pant el. borgen» (§ 26).
En fondrelation mellan egna fonder och
insatta medel om 1 : 10 el. starkare
medför rätt för s. att anslå intill hälften av
årsvinsten till sådant allmännyttigt ändamål,
som icke tillgodoses med skattebidrag (§ 35);
Bild 1. Spant i träfartyg.
Bild 2. Spant
i järnfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
