- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
215-216

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spegel, Hakvin - Spegelavläsning - Spegelbåglampa - Spegelglas - Spegeljärn - Spegelsextant - Spegelteleskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

Spegelavläsning— Spegelteleskop

216

bete på Gotland lämnas i »Då Gotland blev
svenskt» (särtryck ur tidningen Gotlänningen
1924). — S:s porträtt återges på vidst.
plansch. K. B. W-n.

Spegelavläsning, en av Poggendorff
uppfunnen metod för avläsning av mycket
små vinklar. Om man t. ex. vill observera de
små förändringar läget av ett fritt hängande
system (en magnetnål, en trådspole el. dyl.)
undergår, kan detta ske med stor
noggrannhet på följ. sätt. På det rörliga systemet
fästes en liten
planspegel, a (se bild),
och på ett avstånd
från densamma
upp-J ställes en med
hårkors försedd kikare,
e, så att dess axel
kommer vinkelrätt
mot spegeln. Strax

över el. under tuben och vid dess objektivända,
o, placeras en horisontell skala, bed, vilken
likaledes står vinkelrätt mot tubens axel. Bilden
av skalan i spegeln betraktas genom kikaren.
Iakttar man nu genom tuben vilken skaldel,
som befinner sig i hårkorset, kan man lätt,
med kännedom om skaldelarnas storlek och
av tubens avstånd från spegeln, beräkna hur
stor vinkel spegeln vridits. Härvid
observeras, att spegelns vridning är endast hälften
av den förflyttning, som bilden av skalans
nollpunkt undergått. En variation av
ifrågavarande metod består däri, att kikaren
ersättes med en lampa, vanl. en liten glödlampa,
framför vilken en konvex lins placeras och
inställes så, att en tydlig bild av lystråden
erhålles på skalan. Om spegeln vrider sig,
förflyttar sig bilden, och vridningsvinkeln kan
på nyss omnämnda sätt bestämmas. (J-T.)

Spegelbåglampa.

Spegelbåglampa, en belysningsanordning,
som numera i stor utsträckning användes vid
kinematografisk projektion. Dess
verkningssätt framgår av ovanstående schematiska bild.
S är en parabolisk spegel, L båglampan, K en
kondensorlins, B kinoprojektorns bildfönster,
FF filmbandet, 0 projektionsobjektivet. Då
spegelkondensorn av det från lampan
utstrålande ljuset uppfångar en ljuskon av omkr.
135° vinkel, den vanliga kondensorn endast
omkr. 50°, blir den förstnämndas effekt mer
än 7 ggr större än den senares. Jfr
Kine-m a t o g r a f, sp. 733 och bild 20. J. H-g.

Spegelglas, se Glas, sp. 732.

Spegeljärn, ett slags vitt tackjärn av
bla-digt kristallinisk struktur med speglande
kristallytor. Har hög manganhalt (7—27 %). Jfr
Manganlegeringar. G. H-r.

Spegelsextant, vinkelmätningsinstrument, se
S e x t a n t. (Jfr även Bordas cirkel.)

Spegelteleskop (jfr Reflektor)
konstruerades redan på 1600-talet av Mersenne och
Gregory, sannolikt på grundval av den av

jesuiten N. Zucki skisserade konstruktionen.
Sedermera förbättrades s. av Newton och
Cas-segrain. Skillnaden mellan Newtons och
Casse-grains teleskop framgår av bilderna. Bild 1
visar Newtons s. De mot den paraboliska
huvudspegeln AB parallellt infallande
strålarna S reflekteras mot planspegeln G, som
bildar 45° vinkel med tubens optiska axel och
är placerad strax innanför huvudspegelns
fokus. Härifrån reflekteras strålarna till
oku-laret D. Det Cassegrainska s. skiljer sig från
det Newtonska därigenom, att planspegeln är

Bild 2. Cassegrains spegelteleskop.

ersatt med en konvex spegel, E på bild 2,
som återkastar strålarna mot huvudspegeln,
där strålknippet går genom ett hål i
huvudspegelns mitt mot okularet D. Ofta äro
nutida s. konstruerade så, att man kan använda
dem antingen som Newtons el. Cassegrains s.
Enär spegeln återkastar olikfärgade strålar
på samma sätt, förekommer vid s. ingen
kro-matisk aberration. S. nyttjas liksom
refrak-torerna för alla slags fotografiska observa-

Bild 3. Hookerteleskopet på Mount
Wilsonobserva-toriet.

Spegelavläsning.

Bild 1. Newtons spegelteleskop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free