Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spektrum, Färgspektrum, Ljusspektrum - Spekulation - Spekulationspapper - Speulativ - Spel - Spel el. Vinsch - Spelbank - Speldosa - Spelkort - Spellinge - Spelmanstävlingar - Spelvik - Spemann, Hans - Spenar - Spenat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Spekulation—Spenat
226
medium, finner man i många fall, att det ur
mediet utträdande ljuset är försvagat och att
denna försvagning är olika för olika
våglängder. Analyserar man det genomgående
ljuset med en spektralapparat, får man ett
absorptionsspektrum. Se vidare A
b-s o r p t i on 2. Solens spektrum (se Solen,
sp. 85), som är ett absorptionsspektrum, har
mörka linjer (se Fraunhoferska
linjerna) på en kontinuerlig bakgrund (se
färgplansch). — Absorptionsspektra, vilka
kunna vara såväl linje- som bandspektra,
studeras med spektroskop el. spektrograf (se dessa
ord); vill man ha kvantitativa värden på
ab-sorptionen för olika våglängder, nyttjas
spekt-ralfotometer (se d. o.).
Litt.: Anna Beckman, »Synligt och osynligt
ljus» (1926); H. Holst och H. A. Kramers,
»Bohrs atomteori almenfatteligt fremstillet»
(2:a uppl. 1929); A. Sommerfeld, »Atombau
und Spektrallinien» (5:e uppl. 1931); E. C.
C. Baly, »Spectroscopy» (3:e uppl., 4 bd,
1927 ff.). _ Sv. B-r.
Spekulation. 1. (Filos.) Försök att genom
ett av erfarenheten oberoende tänkande
upptäcka den högsta sanningen; motsatsen är
e m p i r i. S-e.*
2. (Hand.) Åtgärd, som vidtages för att av
en beräknad framtida prisförändring i en
vara el. ett värdepapper ernå en vinst. Jfr
Börs. K. II. A.
Spekulationspapper, värdepapper (aktier o.
dyl.), som äro underkastade starka
svängningar i värdet.
Spekulativ, djupt begrundande; beräknande.
Spel, eg. lek, förströelse, t. ex. kortspel;
idrottstävling, t. ex. olympiska spel.
1. (Zool.) Hos fåglarna under
fortplant-ningstiden uppträdande
verksamhetsyttring-ar, varmed hanen söker vinna honans
ynnest. I mer inskränkt bemärkelse avses med
s. endast de läten, som vissa annars
tystlåtna fåglar, göken, orren, tjädern m. fl., låta
höra under parningstiden. T. P.
2. (Mus.) S. användes förr för att beteckna
den till arméns musikkårer hörande
personalen av manskaps grad, »spel i nummer».
Spel el. Vinsch, maskint., maskin för att
underlätta, resp, möjliggöra lyftning el.
ned-firning av tyngder, kännetecknad av att linan,
som bär tyngden, löper runt en vals
(lintrumma el. linkorg) och vid dennas
kringvrid-ning upplindas el. avlindas. Valsens axel är
anbragt i lager på en bock, som är stadigt
angjord till underlaget och representerar den
fasta punkten i systemet. Vridningen sker
medelst handkraft (radiella spakar, handvev,
s. k. h a n d s p e 1 el. h a n d v i n d) el. också
genom anbringande av maskinkraft (t. ex.
ångvinsch, elektriskt spel). Anordningen
förekommer vid varje hiss och kran (jfr dessa ord).
Gruvspel. Vid större s. förekomma
hissar el. »hundar» alltid parvis, så att deras
vikter utbalansera varandra. Då linvikten vid
stora uppfordringsdjup kan uppgå till flera
ton, föreligger behov att även utbalansera
denna. Enklast utbalanseras linvikten
medelst en motviktslina av samma vikt som
uppfordringslinan. Motviktslinan fästes med
en ända under vardera hissen och brytes över
en skiva i schaktets botten. Denna anord-
Ett av syrets absorptionsband vid mycket hög
dis-persion.
ning är dock olämplig, om uppfordringen
måste ske från olika nivåer samtidigt.
Ett särskilt slags spel är Koepespelet,
vid vilket linkorgen är ersatt med en
driv-skiva, över vilken linan brytes en del av ett
varv. Koepespelen lämpa sig bäst för
uppfordring från en och samma nivå på stort
djup. — Den vanligaste formen för linkorgen
är cylindrisk, och oftast användas runda linor.
— För driften av gruvspel ha olika
kraftmaskiner kommit till användning. Numera torde
elektriska motorer vara vanligast. E. S. B.
Spelbank, lokal för offentligt hasardspel.
På 1800-talet blevo s. i de flesta länder genom
lagstiftningen förbjudna (så i Sverige). Den
mest bekanta s. är den i Monte Carlo (se
Monaco). J. R. N.
Speldosa, ett musikinstrument, bestående
av en metallkam, olika inskuren alltefter
tonen, som varje tunga skall ange. Tungorna
knäppas av stift, fästa på en vals, som
kring-vrides genom vev (el. urverk). Omtalas först
i början av 1800-talet från Schweiz (sedan
även från Frankrike och Tyskland). Ofta
kallas, ehuru oegentligt, även självspelande
orgelverk (med labialpipor) för s. T. N.
Spelkort, se Boktryckarkonst, sp.
709, och Kortspel.
Spellinge, se S p ä 11 i n g e.
Spelmanstävlingar, tävlingar om pris
mellan folkliga spelmän. Den första i Sverige
ägde rum 1906 vid Gesundaberget vid Siljan.
Riksspelmansstämmor föranstaltades 1910 och
1920, och en allmän nordisk tävling hölls
1927 i Stockholm, varjämte lokala s.
anordnats i skilda bygder. En främjare av s. var
Nils Andersson (se d. o.). De vanligaste
instrumenten ha varit fiol, nyckelharpa,
klarinett, låtpipa och vallhorn. S. ha fått stor
betydelse för bevarande av gammal spelteknik
och gamla melodier. T. N.
Spelvik, socken i Södermanlands län, Rönö
härad, n. n. ö. om Nyköping, mellan sjöarna
Runnviken, Ludgosjön och Eknaren; 12,83
kvkm, 254 inv. (1932). Småkullig slättbygd.
640 har åker, 291 har skogsmark. Ingår i
Ludgo och S :s pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings ö. kontrakt.
Spemann Lfpé’-], Hans, tysk biolog (f.
1869), prof, vid Kaiser-Wilhelm-Institut 1914,
i Freiburg 1919. Har genom snillrikt
planlagda och utförda experiment studerat
organens anläggning och utveckling, särskilt inom
grodägget. E-kN-d.
Spenar, se Mjölkkörtel.
Spenat, Spinäcia, släkte av fam. mållväx-
XVIII. 8
En grupp band i cyanspektrum, utsända av
molekylen CN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
