Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Springtrådar—Spritdryckslagstiftning
285
Asien, ökensp ringråttan, Jaculus
ja-culus (Dipus aegypticus), blir 17 cm lång,
vartill kommer den 21 cm långa svansen. Om
springråttan se d. o. Underfam. av s.
äro de i Nordamerika och Östasien
hemmahörande hoppmössen, Zapodinae, och b u s
k-mössen, Scistinae (se B u s k m u s). T. P.
Springtrådar el. E 1 a t è r e r, bot., se F r
ä-k e n v ä x t e r, sp. 1251, och
Levermossor, sp. 1069.
Spri’nkler, se Brandväsen, sp. 1107.
Sprinter [sprfnto], eng. (av sprint, rusa),
kortdistanslöpare.
Sprit, se S p i r i t u s.
Spritcentralen, vanlig förk. för Vin- och
spritcentralen (se d. o.).
Spritdrycker äro enl. förordn. 14 juni 1917
ang. försäljning av rusdrycker: sprit och
absolut alkohol samt varje alkoholhaltig dryck,
som icke är att hänföra till vin el. maltdryck
och som håller mer än 2x/4 volymprocent
alkohol. S. och vin kallas rusdrycker (se d. o., A
1-koholstatistik och
Spritdryckslagstiftning). J. R. N.
Spritdryckslagstiftning. Om äldre svensk
lagstiftning se Brännvinsbränning
och Göteborgssystem. Gällande
lagstiftning om tillverkning av brännvin
vilar i huvudsak på den grund, som lades
1855. Medan det dock urspr. i stort sett stod
envar fritt att under stadgade former
tillverka brännvin, är sedan 1917 upprättandet
av nytt bränneri beroende på K. m:ts
prövning. Rening av brännvin för förbrukning
inom riket får vidare numera bedrivas blott
av a.-b., som erhållit rätt att utöva inhemsk
partihandel med rusdrycker (sedan 1919 V i
n-och spritcentralen, se d. o.).
Bränne-rierna äro av tre slag: lantbruks-, jäst- och
sulfitbrännerier. Alltjämt är tillv. vid de
förstnämnda begränsad till sju månader (1
okt.—1 maj) och vid de övriga medgiven hela
året. Enl. senast utfärdade förordn. om tillv.
och beskattning av brännvin (av 11 juni 1926)
får i jästhränneri för kvartal ej framställas
större myckenhet brännvin av normalstyrka
(= 50 volymprocent alkohol vid 15° C), än att
mot 60 1 svara 100 kg tillverkad ren pressad
jäst (omkr. 5 mill. 1 årl.). Tillverkare äger
förfoga över det tillverkade brännvinet
endast för försäljning till partihandlare med
rusdrycker el. med skattefri sprit, för
användning till motordrift (enl. förordn. om
handel med skattefri sprit) och för export
samt, efter särskilt tillstånd, i egen rörelse.
Tillv. är alltjämt belagd med skatt
(bränn-vinstillverkningsskatt), sedan 1903 65 öre per
1 av normalstyrka. Skatten (omkr. 18 mill. kr.
årl.) drabbar numera endast det brännvin, som
av tillverkare levereras till partihandlare med
rusdrycker, till vars nederlag brännvinet
förpassas under statskontroll, och gäldas numera
av denne. Kontrollen över brännvinstillv.
utövas av Kontrollstyrelsen samt av denna
förordnade överkontrollörer, kontrollörer (vid
brännerierna) och tillsyningsmän (vid
nederlagen). Olovlig tillv. av brännvin
(hembränning), varmed under vissa förhållanden även
beredning el. innehav av mäsk likställes,
straffas med böter, fängelse el. straffarbete.
Den, som olovligen tillverkar brännvin, har
286
även att efter vissa särskilda grunder gälda
föreskriven tillverkningsskatt.
Även gällande lagstiftning om
försäljning av rusdrycker har djupa rötter i
1800-talets lagstiftning. Göteborgssystemets (se d.
o.) idé fick mera konsekvent tillämpning
genom riksdagsbeslut 1913 om vinstmedlens
indragning till statsverket, 1914 om anvisande
av kontrollområde för bolag, som önskade
tillämpa individuell kontroll vid utminutering
av brännvin, och 1915 om införande från 1916
av obligatorisk sådan kontroll m. m.
Individuell kontroll hade börjat tillämpas av
bolaget i Göteborg i okt. 1912, i Stockholm,
efter delvis andra grunder, i febr. 1914 samt
1913—15 därjämte av 71 andra bolag. De
principer (Brattsystemet), enl. vilka
kontrollen utövades av det bolag, som med 1914
under Ivan Bratts ledning fick oktroj i
Stockholm (Stockholmssystemet), ligga i denna
del till grund för nu gällande
rusdrycksför-säljningsförordning (av 14 juni 1917),
utformad av 1911 års nykterhetskommitté (ordf. S.
II. Kvarnzelius), av vilken Bratt var led.
Om definitionen i denna förordn., som 1919
avlöste 1905 års brännvinsförsäljningsförordn.,
av spritdrycker se d. o.; med vin
förstås enl. samma förordn. varje genom
alkoho-lisk jäsning framställd dryck, tillverkad av
saft, pressad av druvor, bär, frukt el. andra
växtdelar, om 2x/4—22 volymprocent alkohol.
Försäljning — utom den för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt,
industriellt el. likartat ändamål samt av vin för
kyrkligt behov — delas i partihandel (till
återförsäljare och för export) och
detaljhandel, vilken senare delas i utminutering,
minuthandel (till avhämtning el. försändning på
rekvisition) och utskänkning (till förtäring på
stället). Rätt till införsel tillkommer i regel
blott partihandelsbolag el., efter särskilt
tillstånd, detaljhandelsbolag med rusdrycker.
Partihandel må med vissa undantag bedrivas
endast av särskilt av K. m:t för högst sex
år för ändamålet antaget a.-b. (sedan 1919
Vin- och spritcentralen; 1919—30 därjämte
dettas dotterbolag J. D. Grönstedt & co.).
Detaljhandel — med undantag av tillfällig
utskänkning av vin samt utskänkning av
rusdrycker på passagerarfartyg i regelbunden
trafik till utländsk hamn och av vin på annat
passagerarfartyg och på järnvägståg, vartill
rätt av K. B. kan meddelas enskild person —
må idkas endast av särskilt för ändamålet
bildat bolag (systembolag). Rättighet
till dylik meddelas av K. B. för högst tre år.
Ha stadsfullmäktige el. kommunalstämma
avstyrkt rättighets upplåtande, må dylik ej
meddelas. Rättighet må ej upplåtas till större
antal bolag än motsv. ett på varje påbörjat
50,000-tal av länets folkmängd, dock under
vissa förutsättningar till så många bolag, som
1918 utövat rätt till försäljning av brännvin.
Antalet bolag är sedan 1925, då denna
begränsning infördes, 122. Bolagen, som ej må
avse att bereda delägarna vinning utöver
årlig ränta med högst 5 % på tillskjutna medel
el. kommunen ekonomisk fördel, ha att
inleverera all nettovinst till statsverket samt stå
under Kontrollstyrelsens överinseende. Bolag
må ej överlåta rättighet till utminutering
men äger med iakttagande av vissa föreskrit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
