Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Spritfernissa—Sprutgurka
288
ter till enskild person överlåta
utskänknings-rättighet. Utminutering av rusdrycker må
endast äga rum till den, som av bolag
erhållit motbok. Rusdrycker få ej utminuteras bl. a.
till omyndig el. till den, som genom
missbruk förverkat rätten till inköp (om åtgärd
av nykterhetsnämnd se d. o.). Av
spritdrycker må i regel ej till någon
utminuteras mer än 4 1 i kalendermånaden.
Utskänk-ning må börja av spritdrycker tidigast kl.
12 middagen och av vin 9 f. m. och skall
upphöra 10 e. m., om K. B. ej medgivit
utsträckt tid.
Försäljning och beskattning av rusdrycker
regleras därjämte av ett 10-tal andra
för-ordn., bl. a. de ang. handel med skattefri
sprit (av 1 juli 1918), ang. vissa
alkoholhal-tiga preparat m. m. (av s. d.), ang.
försäljning av sprit o. a. alkoholhaltiga varor för
vissa särskilda ändamål (av 18 dec. 1918), med
särskilda bestämmelser ang. olovlig
befattning med spritdrycker och vin (lag av 20 juni
1924) samt ang. omsättnings- och
utskänk-ningsskatt å spritdrycker (av 8 juni 1923).
Enl. sistnämnda förordn., sådan den lyder enl.
i jan. 1933 beslutad ändring, utgå på
spritdrycker vid systembolagens inköp
omsättningsskatt dels med 60 % av dryckernas
inköpsvärde i buteljerat skick (procentavgift),
dels med 1 kr. 60 öre per liter (grundavgift)
samt vid utskänkning
utskänknings-skatt med 2 kr. per liter egentligt
brännvin (utom för renat brännvin om högst 40 %,
varpå dylik skatt ej utgår) och 4 kr. per liter
andra spritdrycker. I riksstatsförslaget för
budgetåret 1933—34 är inkomsten av
omsättnings- och utskänkningsskatten upptagen med
78 mill. kr., av rusdrycksförsäljningsmedlen
(vinstmedlen) från partihandelsbolagen med
12 mill. kr. och av samma medel från
systembolagen med 19 mill. kr. — Se även
Alkoholstatistik.
I Norge, där brännvinstillverkning i större
skala under statskontroll är täml. fri,
utgår en tillverkningsskatt (produktionsskatt)
efter alkoholhalten (sedan 1928 med 3,93 kr.
per liter ä 100 %), inbringande omkr. 11 mill.
kr. årl. Partihandeln och större delen av
detaljhandeln ombesörjas av vinmonopolet
(nettovinst till staten och
brännvinsomsättnings-avgift omkr. 26 mill. kr. årl.). I flera mindre
städer och i några landskommuner finnas
dock alltjämt lokala bolag (nettovinst till
staten omkr. 2 mill. kr. årl.), en kvarleva av den
1871 införda
systembolags-(»samlags-»)insti-tutionen. — I Danmark infördes 1887 en
tillverkningsskatt (produktionsskatt), som sedan
1912 utgår med 60 öre per liter ä 100 %
och numera inbringar omkr. 1 mill. kr. årl.
Tillv. är sedan krigsåren helt koncentrerad
till De danske spritfabrikker och skyddas
genom bl. a. begränsning av införseln av
utländska spritdrycker. Försäljningen är täml.
obunden av legislativa inskränkningar men
hämmas av höga skatter, främst en 1917
införd tilläggsavgift på spritdrycker, vilken
sedan april 1930 utgår med 17 kr. per liter ä
100 % och inbringar omkr. 27 mill. kr. årl.
— I Finland ägde spritdryckslagstiftningen
före totalförbudet 1919—april 1932 stor
fränd-skap med motsv. svenska lagstiftning.
Numera äro tillv., import och försäljning av
al
koholdrycker (med mer än 2*/4 viktprocent
alkohol) förbehållna ett särskilt a.-b.,
alkoholbolaget, där staten äger majoritet. Av
nettovinsten tillfalla 70 % staten (därav 1I2
att användas till nykterhetens befrämjande,
alkoholistvård o. dyl.) och 30 % de
kommuner (städer och köpingar), till vilka
detaljhandeln är koncentrerad. Förutom stränga
tidsbegränsningar är nämnda handel täml. fri.
Även i England är detaljhandeln med
rusdrycker underkastad stränga restriktioner i
fråga om försäljningstiderna men därjämte
sedan gammalt en hög och efter hand stegrad
beskattning. — I Belgien gäller sedan 1919
spritutskänkningsförbud. — I Förenta
staterna råder sedan 16 jan. 1920 totalförbud,
men frågan om detsammas, om än ej
omedelbara, upphävande står där på dagordningen.
Litt.: E. Thulin, »Alkohollagstiftningen»
(1930). _ H. G-n.
Spritfernissa, vanl. Lösning i konc. sprit av
schellack (se G u m m i 1 a c k a) el. något
sprit-lösligt kopalharts. Jfr Fernissa.
Spritkök, mindre kokapparat för eldning
med brännsprit (i Sverige dubbeldenaturerad
sprit, s. k. rödsprit). Konstruktionen är i
princip densamma som vid fotogenkök (se d. o.).
Spritprovare, se Alkoholometer.
Spriträttighet, se Alkoholstatistik,
sp. 538—539.
Sprits, Bakelsesprits (av ty. Spritze,
spruta), påse med bleckpip el. mindre spruta,
ur vilken pressas kakdeg. Även så formade
kakor, t. ex. mandelsprits. D-e.
Sprittmaskar, zool., se Tallsteklar.
Sproge, socken i Gotlands s. härad, på
västkusten; 24,30 kvkm, 292 inv. (1932). Odlad och
bebyggd främst kring kyrkan, som ligger på
en Litorinastrandvall strax v. om Mästermyr.
620 har åker, 1,003 har skogsmark. Ingår i
Eksta, S., Levede och Gerums pastorat, Visby
stift, Södra kontraktet.
Sprogö, liten ö mitt i Stora Bält, mellan
Korsör och Nyborg; 38 har, 65 inv. (1930).
Äges av danska statsbanorna. Station vid
transport med isbåtar. Fyr.
Spruce [sprö’s], eng., inom
trävarumarknaden benämning på amerikansk gran.
Spruch [Jprö^], ty., utsago, sentens; kort
(oftast enstrofig) medeltida tanke- el. lärodikt,
senare även om kort versberättelse.
Sprudel [JpröMel], förnämsta källan vid
Karlsbad (se d. o.). Benämningen begagnas
också i allm. för källor av samma art.
Spruta, Brandspruta, se
Brandväsen, sp. 1106 ff.
Sprutflaska, en till tvättning
av fällningar, som uppslagits
på filtra, mycket använd
apparat (se bild). Inblåses luft
genom det kortare röret,
utpressas vätskan genom det
andra röret i form av en fin
stråle. Jfr H e r o n s kula.
Sprutgurka, Springgurka, Ecba’llium
elatérium, i Medelhavsländerna
hemmahörande, nedliggande, vanl. flerårig gurkväxt med
köttiga, strävhåriga, hjärtlika blad. Vid
fruktens mognad är väggen starkt utspänd, och
när frukten faller av, bildas vid skaftets
fästpunkt ett runt hål, genom vilket det
slem-miga innehållet jämte fröna sprutar ut. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
