Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadener, Nils Samuel - Stadens stenar - Stadens äldste (Borgerskapets äldste, De äldstes råd) - Stadga - Stadieväxling - Stadion - Stadion, Johann Philipp Karl Joseph von - Stadium - Stadling, Jonas Jonsson - Stadsarkitekt - Stadsarkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Stadens stenar—Stadsarkiv
318
(1921; många uppl.), »Vid kyrkans port»
(1924; 2:a uppl. 1931), »Evangeliepostilla» (4
bd, 1925—26), »Ilögmässopostilla» (l:a årg.,
4 bd, 1926—27), »Andra högmässopostillan»
(2:a årg., 4 bd, 1927—28), »Herdabrev till
Strängnäs stift» (1927) och »Från Mullhyttan
till Botkyrka» (1928). E.Nwn.
Stadens stenar, rättshist. Att bära
stadens stenar var ett i allmänna
stadslagen förekommande skamstraff, vilket
drabbade ogift kvinna, som hait lägersmål med
gift man. Enl. Olaus Magnus fick i
Skän-ninge manlig äktenskapsbrytare bära s. 1 den
äldre stadslagen, Bjärköarätten, omtalas
skyldigheten att bära stadens mantel som
straff för gift kvinna, som begått horsbrott.
Stockholms stads stenar äro deponerade i
Statens historiska museum. — Litt.: E. v.
Kiinssberg, »Die Strafe des Steintragens»
(1907). V. Sgn. (K. G. Wn.)
Stadens äldste (Borgerskapets
äldste, De äldstes råd), av städernas
borger-skap valda fullmäktige, som till 1863 jämte
borgmästare och råd som en borgerskapets
representation i vissa ärenden utövade dess
beslutanderätt. S. finnas redan på 1500-talet.
Genom bl. a. stadsprivilegier infördes på
1600-talet s. i de flesta svenska städer. Om s. i
Stockholm se Borgerskapets femtio
äldste. I övriga större städer voro s. i
regel 24, vanl. hälften köpmän och hälften
hantverkare. S sammanträdde antingen tills,
m. magistraten el. för sig själva. Till s:s
befogenhet hörde oftast taxering, stundom
beslut över vissa utgifter, ibland utnämningar
av vissa ämbetsmän. Genom 1862 ärs
kommunallagar ersattes s. dels genom
stadsfullmäktige (se d. o.), dels genom
allmän rådstuga (se d. o.). — Litt.: C. T.
Odhner, »Bidrag till svenska
stadsförfattningens historia» (1861) och »Om de svenska
städernas kommunala utveckling under 17;de
århundradet» (i Nord. Tidskr. 1867); N.
Her-litz, »Svensk stadsförvaltning på 1830 talet»
(1924). K. G. Wn.
Stadga användes i äldre tider i betydelsen
förordning (se Ekonomisk
lagstiftning) el. lag (se d. o.) i ett
begränsat ämne.
Stadieväxling, en för alla östersjöfinska
språk (se F i n s k-u g r i s k a språk, sp.
464) utom vepsiskan och liviskan ävensom för
alla lapska dialekter utom de sydligaste (se
Lapska språket och
litteraturen, sp. 784) karakteristisk företeelse, att
bl. a. den mellan l:a och 2:a stavelsernas
vokaler stående konsonanten el.
konsonantgruppen (»stamkonsonanten»), då den 2 a
stavelsen urspr. slutat på konsonant och därför
uttalats med starkare accent, uppträder i en
svagare el. kortare form, än då den slutat
på vokal. K. B. W.
Sta’dion (eg. något »bestående» el.
»bestämt»), 1. Fornerekiskt längdmått.
Viktigast äro det attiska s. = 177,6 m och det
olympiska = 192,27 m. S. betyder 3 ven
»rän-narbana», därför att den mest övade
idrotts-arten i början var kortdistanslöpningen (på 1
s.). Det antika s. hade formen av en
stämgaffel. M. PnN-n.
2. Namnet s. har bibehållits för de stora am-
fiteatraliska idrottsanläggningar, som byggts
för de moderna olympiska spelen, liksom även
för andra större idrottsplatser. Atens s.,
uppf. till spelen 1896, rymmer omkr. 50,000
åskådare, Los A n g e 1 e s’, uppf. till spelen
1932, omkr. 105,000. 1 de flesta storstader
finnes numera s., t. ex. 11 a m p d e n park
i Glasgow (omkr. 130,000 platser),
Soldiers f i e 1 d i Chicago (omkr. 120,000),
W em b 1 e y Stadium i Londons förstad
Wembley (omkr. 100,000). Även förekomma
särskilda s. för lawn-tennis. —
Stockholms s., byggt av tegel 1910—12 i ett slags
medeltidsstil eiter ritningar av T. Grut,
rymmer omkr. 19,500 åskådarplatser, därav 6,500
under tak. Äges av staten, som genom
beviljandet av penninglotteri indirekt bekostat
anläggningen. Det förvaltas av en särskild
stadionstyrelse, tillsatt av K. m:t. S:s inre
upptages av en fotbollsplan (65 m bred, 105 m
läng), belagd med gräsmatta, en löparbana
(385 m längs innerkanten) o. a. anordningar
för allmän idrott. Om vintrarna är
stadionplanen förvandlad till skridskobana.
Stockholms s. besökes årl. av i medeltal 600,000
pers, (tävlingar och fester). Sedan 1916 har
E. Bergvall (jfr d. o.) varit chef. A. S-n.
Stadion [j‘tä’diån], Johann P h i 1 i p p
Karl J o s e p h von, greve, österrikisk
statsman (1763—1824). Var diplomat och 1806
—09 utrikesminister. S. förbättrade
härväsendet, ivrade för friare anda i förvaltningen
och underblåste den tyska patriotismen
Österrike. Han genomdrev 1809 krigsbeslutet
mot Frankrike. 1813 medverkade S. som
diplomat till koalitionen mot Napoleon och blev
senare finansminister.
Sta’dium, lat. (sv. plur. stadier). 1. Dets.
som stadion (se d. o.).
2. Utvecklingsskede; en saks läge,
ställning.
Stadling, Jonas Jonsson, tidningsman,
skriftställare (f. 1847 12/h). Företog 1-880—83
resor i Amerika och blev 1891 medarb i
Aftonbladet. S. å. utkom hans skildring »De
religiösa rörelserna i Ryssland». Under
hungersnöden i Ryssland 1892—93 var han Leo
Tolstojs medhjälpare och utgav »Från det
hungrande Ryssland» (1893; eng. övers. 1901).
1898 efterforskade han utefter n. Sibiriens
kust Andrée-expeditionen, varvid
betydelsefulla botaniska rön gjordes. Han har utgivit
»Shamanismen i norra Asien» (1912;
Populära Etnologiska Skrifter, 7), »Kriget och
religionen ur etnologisk synpunkt» (1915) samt
»Minnen vid slutet av vägen» (1930).
Stadsarkitekt, sakkunnigt biträde hos
byggnadsnämnder i städer, köpingar och större
municipalsamhällen, tillsättes av
byggnadsnämnden. I de större städerna, där
arbetsbördan är mera omfattande, skötes tjänsten
med biträdeshjälp. I Stockholm och Göteborg
är s:s närmaste man ävenledes ord.
tjänsteman med titeln vice el. andre s. Mot s.
svarande sakkunnig för mindre
municipalsam-hällen samt för fastställda
bebyggelseområden på den egentliga landsbygden, d. v. s.
byggnadsplane- och utomplansområden,
benämnes byggnadskonsulent. G. Ldn.
Stadsarkiv, i Sverige närmast handlingarna
hos en stads styrelse och jurisdiktion, i första
hand magistraten och rådstuvurätten, i städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
