Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staffansskede - Staffanstorp - Staffansvisor - Staffeldt, Adolf Wilhelm Schack von - Staffli - Stafford (stad) - Stafford, ätt - Staffordshire - Stafsing, Frans Birger - Stafsinge - Stafylokocker - Stafylom el. Staphyloma - Stag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staf fansskede—Stag
331
Staffansskede (av Stefanus — se d. o.
—, sv. Staffan, och fsv. skedhe, lopp, löpande),
kappritt annandag jul, varvid man sökte före
soluppgång nå först till vattningsstället för
att låta hästen få »grädden» (kraften) av
vattnet. Den troddes därav bli rask för
stundande år och man själv först med alla arbeten,
särskilt skörden. Sedan red man omkring i byn,
ofta med bloss el. stjärna (stjärngossar, jfr
Tretton dagen), sjöng Staffansvisor (se d. o.)
och trakterades. Seden urartade genom fylleri
och måste mångenstädes förbjudas redan på
1700-talet. Senare har den utbytts mot
Staf-fansgång el. helt enkelt ofog hos sovande
grannar. På 1400-talet hade den dock på
vissa orter enl. Olaus Magnus utvecklats till
regelrätta kapplöpningar med utsatta
täv-lingspris. S. är eg. ett slags nyårssed men
har förlagts till annandagen (Stefanus’ dag),
emedan juldagen, som länge var nyårsdag i
Norden, var en stilla dag, då upptåg ej fingo
förekomma. — Litt.: N. F. Feilberg, »Jul», I
(1904); M. P:n Nilsson, »Ärets folkliga fester»
(1915). Jfr Staffansvisor. C. W. v. S.
Staffans torp, stations- och industrisamhälle
i Brågarps och Nevishögs socknar, Malmöhus
län, 7 km s. om Lund; omkr. 650 inv. (1921).
Råsockerbruk.
Staffansvisor, gamla legendariska
julkvä-den om Staffan (Stefanus, se d. o.). Hans
förekomst i julvisor beror på att han såsom den
förste martyren satts in i kalendern
omedelbart efter den till minne av Jesu födelse
helgade dagen. Folkfantasien drog därför in
Staffan i legenderna om Jesu födelse. En del
legend visor i Norden och England uppfatta
honom såsom Herodes’ tjänare, som sett den
nyfödde judakonungens stjärna och därför
säger upp sin tjänst. Då Herodes invänder,
att det är lika omöjligt, att Kristus är född,
som att den stekta tuppen på fatet kan gala,
reser sig tuppen och gal: »Christus natus est».
Herodes låter då stena Staffan. Denna legend
avbildas redan på 1100-talet på ett
antemen-sale i Broddetorps kyrka i Västergötland. Att
Staffan kombinerats med hästar hänger
samman med annandagens kappritt (se Sta
f-f a n s s k e d e), som trängt in i legenden
senast omkr. 1300, då Staffan med hästarna
avbildas i takmålningar i Dädesjö kyrka i
Småland och på en konsolrelief i Uppsala
domkyrka, men redan långt tidigare tycks
Staffan ha varit hästarnas skyddspatron. Staffan
omtalas såsom stalldräng i den jämförelsevis
sena oeh i Sverige ännu allmänt kända visan:
»Staffan var en stalledräng
Hålt dig väl fålan min —
Han vattnade de fålar fem
allt vid den ljusa stjärnan» etc.
Litt.: E. Wrangel, »Staffan stalledräng i
ord och bild» (i »Svenska studier tillägnade
Gustaf Cederschiöld», 1914); N. Keyland,
»Julbröd, julbockar och Staffanssång» (1919); H.
Celander, »Staffansvisorna» (i Folkminnen och
Folktankar 1927). C. W. v. S.
Staffeldt, Adolf Wilhelm Schack
von, dansk skald (1769—1826). Var först
officer, reste och studerade på 1790-talet i
Tyskland och Italien, vart sedan amtman.
Ehuru tyskfödd och tysktalande, älskade S.
danskan mer än tyskan och lärde sig skriva
på danska. Hans diktsamlingar (1803 och
332
1808) äro vida mer radikalt romantiska än
Oehlenschlägers, han var idélyriker, i sin
åskådning lärjunge av Schelling. »Samlede
digte» i 2 bd 1843 samt 1882 med essä av G.
Brändes (omtr. i »Samlede skrifter», I, 1899).
Staffli, ställning, vanl. av trä, varpå
konstmålare uppställa sin målning under arbetet.
Stafford [stäTod], huvudstad i eng. grevsk.
Staffordshire (se nedan), vid Sow, biflod till
övre Trent; 29,485 inv. (1931). Järnvägsknut,
betydande läder- och skoindustri. Märkliga
byggnader äro bl. a. kyrkorna S:t Mary’s och
S:t Chad’s, båda av normandisk typ och
restaurerade. S. omnämnes på 900-talet.
Stafford [stä’fod], engelsk adelsätt av
normandisk härkomst, uppkallad efter slottet
Stafford castle, som Robert de S. erhöll
av Vilhelm Erövraren. Länet övergick
sedermera till Hervey Bago t, som antog
namnet S. Bland dennes ättlingar märkes R a 1 p h
d e S. (1299—1372), som utmärkte sig i
hundraårskriget med Frankrike och 1351 blev 1 :e
earl av S. H u m p h r e y, 5 :e earl av S.,
upphöjdes 1444 till hertig av Buckingham (se
d. o., sp. 169).
Titeln baron, senare viscount S. bars av
William II o w a r d (1614—80), som 1680
jämte några andra katolska lorder av T. Oates
(se d. o.) anklagades för delaktighet i en
sammansvärjning mot Karl II och halshöggs. Hans
son tilldelades 1688 värdigheten earl av S.
1786 gavs titeln markis av S. till
Gran-ville Leveson-Gower (1721—1803), en
av Pitt d. y:s medhjälpare, vars son blev
hertig av Sutherland (se d. o.). V. S-g.*
Staffordshire [stä’fod.f(i)o], Stafford, eng.
grevskap kring övre Trent; 2,986 kvkm,
1,431,175 inv. (1931), inberäknat county
bo-roughs; huvudstad: Stafford. I mell. S. äro
boskapsskötsel och mejerihantering av vikt;
övriga delar äro starkt industrialiserade. I n.
är Stoke-on-Trent centrum för
porslinsindustrien i »The Potteries». De s. delarna tillhöra
»Black country» (se d. o.).
Stafsing, Frans Birger, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1856—1922),
överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1903. S.
var ingenjör vid statens järnvägsbyggnader
1881—91, arbetschef bl. a. för anläggningen
av Saltsjöbaden och järnvägslinjen dit 1891
—94 samt vid byggandet av nya
Djurgårds-bron i Stockholm 1895—97. Efter förordnande
bl. a. som byråchef på Telegrafstyrelsens
linjebyrå 1898—1902 var S. från 1902 byråchef
i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. G. H-r.
Stafsinge, socken i Hallands län, Faurås
härad, närmast n. om Falkenberg; 43,75 kvkm,
2,554 inv. (1932). Tätt bebyggd kustslätt
med smärre sankmarker. 3,471 har åker, 50
har skogsmark. Egendom: Lindhult (se d. o.);
vid Falkenberg förorten Arvidstorp (omkr.
650 inv. 1921). Ingår i Vinbergs och S.
pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Stafyloko’cker, en form av bakterier (se
d. o., sp. 730 och 741).
Stafylom [-å’m] el. Staphylöma (av
grek, stafylè, druva), en ofta mörk utbuktning
(ibland lik en druvklase), orsakad av det
tryck, som uppstår, om en begränsad del av
ögats vägg genom sjukdom förtunnas el. ett
ärr i denna ej har tillräcklig fasthet. K.G.P-n.
Stag. 1. Tåg, som stötta ett fartygs master
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
