Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stat - Stat (halvö) - Statare - Staten eiland - Staten Generaal - Staten island - Statens affärsdrivande verk - Statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. - Statens arbetslöshetskommission - Statens avdikningsanslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Stat—Statens avdikningsanslag
362
för dessa identisk med normsystemet som
sådant. österrikaren Hans Kelsen (se d. o.,
suppl.) är här den skolbildande teoretikern.
— S:s ursprungligaste och främsta ä n d
a-m å 1 är att upprätthålla rättsordningen. Den
ena kan ej uppkomma utan den andra. Olika
synpunkter ha lagts på s:s uppgifter f. ö.
Dessa kunna tänkas vara ett främjande av
s:s eget bästa el. av de enskilda
statsmedbor-garnas. Det förra alternativet blir t. ex. en
konsekvens av organismteorien.
Förverkligandet av det senare alternativet kan tänkas ske
på olika sätt. Den klassiska liberalismen
menade, att individens bästa främjades mest, om
den så mycket som möjligt skyddades från
s:s ingripande. S:s uppgift blev endast att
erbjuda skydd till person och egendom
(»natt-väktarstaten»). 1 en kommunistiskt
organiserad s. ingriper däremot s. reglerande på
skilda områden av det mänskliga samlivet,
framför allt på det ekonomiska. Den moderna
västerländska s. har ej inskränkt sig till
individens skydd utan mer och mer utsträckt
sin verksamhet inom sociala, ekonomiska,
humanitära och kulturella områden, allt till stöd
och hjälp åt individer och samhällsklasser.
Samtidigt har den dock ej försummat
omtanken om sin egen existens, styrka och sitt
internationella anseende. — Förhållandet
mellan s. och samhälle beror på vad man menar
med dessa begrepp. S. anses än vara
samman-faUningen av alla sociala företeelser, d. v. s.
av samhället, än ett samhälle av högre
dignitet, än förmenas s. och samhälle stå i
motsats till varandra (jfr Samhälle). —
Jfr Förbundsstat, Statsförbund,
Statsmakt och Suveränitet.
Litt.: O. v. Gierke, »Die Grundbegriffe des
Staatsrechts und die neuesten
Staatsrechts-theorien» (1915); G. Jellinek, »Allgemeine
Staatslehre» (3:e uppl. 1914); H. Kelsen,
»Allgemeine Staatslehre» (1925); H. J. Laski,
»A grammar of politics» (s. å.); P. Schou,
»Den möderne stat» (1931); S. J. Boethius,
»Om statslivet» (1916); R. Kjellén, »Staten
som livsform» (s. å.); F. Johannesson,
»Stats-teoretiska studier» (1931); G. Olsson, »Det
statsrealistiska problemet» (1925); C. A.
Reu-terskiöld, »Grunddragen av den allmänna
rätts- och samhällsläran» (1912). G. H-n.
2. (A dm.) Sammanfattning av de
ämbets-och tjänstemän, som tillhöra ett rikes
förvaltning el. en viss avd. därav (t. ex.
ecklesiastikstaten, fångvårdsstaten). G. H-n.
3. S. i ekonomisk mening betecknar dels
någons ekonomiska ställning, tillgångar och
skulder i ett visst moment (uppge och beediga
sin s. i konkurs), dels sammanfattningen av
någon persons, något bolags, ämbetsverks,
samfunds, någon stats för viss period
tillgodokommande inkomster för bestridande av
samma periods utgifter och därtill hörande
hus-hållningsplan (utgifts- och inkomststat).
4. Ärsavlöning i naturaprodukter, sedan
gammalt brukad för fast anställd
förvaltnings-och arbetspersonal med eget hushåll vid
jordbruket. Så avlönade arbetare kallas
statare el. statfolk. Numera är s. i allm.
inskränkt till brödsäd, potatis (el. oftast
potatisland) och viss daglig mängd av hel- och
skummjölk samt bränsle och oftast fodersäd
till hushållsgris. H. J. Dft.
Stat, norsk halvö, se Stad.
Statare, se Stat 4.
Staten eiland [stä’ten éi’lant], sp. Isla de los
Estados, se Eldslandet, sp. 542.
Staten Generaal [-^enerä’1], se
Nederländerna, sp. 845.
Staten island [stä’tn äFlend], ö i staten
New York, U. S. A. (se R i c h m o n d, och jfr
färgkarta vid New York).
Statens affärsdrivande verk, de statens
förvaltningsorgan, som på grund av den
affärsmässiga arten av sin förvaltning erhållit en
viss särställning i förvaltnings- och
budget-rättsligt hänseende, näml,
»kommunikations-verken» (se d. o.), reproduktionsanstalten och
domänverket. Ldht.
Statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl. var 1919—26 namn på
Statens pensionsanstalt (se d. o.).
Statens arbetslöshetskommission tillsattes i
aug. 1914 för att i samråd med
Socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag till
åtgärder, ägnade att motverka den genom
krigsutbrottet väntade arbetslösheten (se
d. o.). Från att urspr. ha varit ett rådgivande
organ har S. blivit det centrala organet för
statens arbetslöshetshjälp. S. består av ordf.,
tre led. samt en expert för vardera
arbets-givar- och arbetarparten; den har ett kansli
under en kanslichef S:s verksamhet omfattar
i huvudsak reservarbeten (dels statliga
arbeten under S:s egen ledning, dels
statskommu-nala arbeten, bedrivna med statsbidrag i
kommunal regi) och understödsverksamhet,
reglerad för varje kommun och tidpunkt av S., som
meddelar statsbidrag till 50—90 % av
kostnaderna. S:s verksamhet har övervägande
inriktats på arbetslinjen, medan
understödsverksamhet och hyreshjälp endast tillgripits i
svårare krislägen.
S:s största verksamhet inföll krisåren 1922
—23 och 1932—33. 1 dec. 1932 voro 15.600
arbetslösa placerade i statliga och 8,000 i
statskommunala reservarbeten. Samtidigt
utgick understöd med statsbidrag till 28,300
arbetslösa, varav i runt tal 5,000 voro
deltagare i utbildningskurser.
Under 1914—32 ha som statliga
reservarbeten nybyggts eller ombyggts omkr. 3,200 km
allmänna vägar, skogsarbeten ha utförts på
35,000 har, varjämte iordningställts 5
flygfält och 65 idrottsplatser. Härtill komma
järnvägs- och brobyggnader samt flottleds-,
vattenreglerings- och nyodlingsarbeten.
Sammanlagda kostnaderna för statens
arbetslös-hetsåtgärder under samma tid uppgå till 220
mill. kr., därav omkr. 27 mill. i statsbidrag
till understödsverksamhet. Anslag för S:s
verksamhet anvisas årl. av riksdagen, som
därvid prövar och fastställer normerna för
medlens användning. S. Sgh.
Statens avdikningsanslag, anslag å
rikssta-ten (3 mill. kr. budgetåret 1932—33), från
vilket enl. k. kung. 11 juni 1926 K. m :t kan
anvisa statsbidrag till utförande av
torrläggningsföretag för höjande av
alstringsförmå-gan hos mark. Ansökning om s. ställes till
K. m:t och inges till Lantbruksstyrelsen.
Bidrag beviljas till högst x/3 av kostnaden. Jfr
Avdikningsanslag, Frostmins
k-n i n g s a n s 1 a g och
Odlingslånefon-d e n. Schg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
