Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stayer - Stayerlopp - stds - Stead, William Thomas - Steapsin - Stearin - Stearinljus - Stearinsyra - Stearyllecitin - Steatit - Steatopygi - Steatornis - Steckzén, Birger - Stedingar - Stedingk, von - Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig Christofer von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Stayer—Stedingk. C. B. L. Chr. von
402
Stayer [stéTo], eng. (av stay, hålla ut),
kapplöpningshäst, som äger stor uthållighet
men är mindre snabb, i motsats till f 1 y e r
(av fly, flyga), snabb men mindre uthållig.
Stayerlopp [stéi’o-] (av eng. stayer, stödjare),
inom cykelsporten ett lopp, under vilket
cyklisten åker i fullständigt vindskydd bakom en
särskilt konstruerad motorcykel.
stds, förk. för eng. standards, plur. av
standard (se d. o.).
Stead [sted], William Thomas,
engelsk publicist (1849—1912; d. vid »Titanics»
undergång). Blev 1880 biträdande red. av
Pall Mall Gazette och var 1883—89 dess
utgivare. Som sådan
införde S. tekniska
nyheter i
redigeringen, bl. a. intervjuer
och intressanta
artikelserier i
brännande frågor, vilka
väckte uppseende, i flera
fall resultat; en
kampanj mot av lagen
dittills tillåtna
sedlighetsbrott ådrog S.
1885 tre mån.
fängelse. 1890 började S.
utge tidskr. Review of
Reviews (se d. o.), i vilken han bl. a. angrep
eng. regeringen i boerkriget. Dessutom utgav
han i massuppl. både engelska litteraturens
mästerverk och politiska skrifter. Han
ägnade sig med ofta okritisk entusiasm åt olika
rörelser, bl. a. spiritismen och fredsrörelsen,
och utgav »If Christ came to Chicago» (1893;
sv. övers. 1896) m. m. — Biogr. av S:s
dotter (1913) och F. Whyte (2 bn, 1925). (A. A-t.)
Steapsln, se Matsmältning, sp. 1027.
Stearin (av grek. ste’ar, talg). 1. (Kem.)
Glycerylstearat, stearinsyrans glycerinester,
förekommer allmänt i de naturliga fetterna,
särskilt rikligt i de högsmältande, ss. talg.
S. bildar färglösa, vid 72° C smältande små
kristallfjäll. Se vidare F e 11 e r och
Stea-r i n s y r a. I. B.
2. Teknisk blandning av stearin- och
pal-mitinsyra, varav stearinljus stöpas.
Råmaterialet för blandningens framställning utgöres
av fett, ss. talg, benfett och palmolja.
Metoden härför grundar sig på förtvålning (se d. o.)
av fettet, varvid fettsyrorna frigöras och
som biprodukt erhålles glycerin.
Förtvålning-en kan ske medelst inverkan under värme
av kalk, svavelsyra (acidifiering),
sulfonfett-syra (Twitchells metod) el. vissa enzymer (s. k.
lipaser ur Ricinus-irön). Den efter någon av
dessa metoder framställda fettsyreblandningen
utgöres dels av fasta, dels av flytande
fettsyror. De förra utgöras huvudsaki. av
stearin- och palmitinsyra, de senare huvudsaki.
av oljesyra (olein). Blandningen får stelna i
skålar vid låg temp., varefter de stelnade
kakorna i hydrauliska pressar befrias från
den flytande oljesyran. Presskakorna, som nu
äro vita till färgen, omsmältas och användas
till ljustillverkning (se d. o.). G. 11-r.
Stearinljus, se Ljustillverkning.
Stearinsyra, Ci7H35CO2H, förekommer
bunden vid glycerin i de flesta fasta fetter. Ren
s. bildar små kristallblad, som äro olösliga i
vatten, något svårlösliga i kall alkohol och
smälta vid 69° C. En blandning av
stearin-och palmitinsyra nyttjas till framställning
av stearinljus (se Ljustillverkning).
Blandningen går i handeln under den oriktiga
benämningen stearin (se d. o. 2). S:s salter
kallas s t e a r a t, natriumsaltet vanl. tvål. S.
brukas som beståndsdel i salvor och pomador
samt som tillsats till stärkelse för att ge
därmed stärkt linne större glans. S. tillika
med övriga i fetterna förekommande fettsyror
erhållas ur fetterna genom spjälkning,
antingen medelst svavelsyra, med enzym, ss.
lipas, el. med vattenånga. Genom kall- och
varmpressning skiljes den flytande oljesyran
från den fasta blandningen. I. B.
Stearyllecitln, kem., se L e c i t i n.
Steatlt, miner., se Talk.
Steatopygl, stark fettanhopning i
sätestrak-ten, så att sätet sträcker sig väsentligt längre
bakåt än normalt. S. finnes hos hottentotternas
och buschmännens kvinnor i Sydafrika,
uppträdde enl. egyptiska bilden vittnesbörd
fordom längre norrut i Afrika och trol. hos vissa
kvinnor — måhända också något hos männen
— under Europas äldre stenålder. S:s
biologiska uppgift är okänd. Rbg.
Steato’rnis, zool., se Fettfågeln.
Steckzén, Birger, historiker, arkivman
(f. 1892 10/10). Blev fil. dr i Lund 1920. E. o.
amanuens i Riksarkivet 1918, blev han andre
arkivarie där 1921 och s. å. krigsarkivarie.
Jämte gradualavh., »Karl Gustaf Wrangels
fälttåg 1646—1647» (1920), och åtskilliga
krigshistoriska uppsatser har han författat
stads-historiska arbeten (om Piteå och Luleå 1921,
om Umeå 1922), »Scharinska firman» (1924)
och »Krigskollegii historia. I. 1630—1697»
(1930). H. B-n.
Stedingar, frisiskt bondefolk i Oldenburg,
vid Weser. S. hörde under ärkebiskoparna av
Bremen, lösgjorde sig vid 1200-talets början
men kuvades fullständigt 1234, och deras land
uppdelades mellan Bremen och Oldenburg.
Stedingk, von, svensk, urspr. pommersk
adelssläkt, känd från 1200-talet. Bröderna
Curt B. L. Chr. von S. och V. C. E. B. H. von
S. naturaliserades på svenska riddarhuset;
den förre blev frih. 1800 och greve (enl. 37 §
R. F.) 1809; den senare blev frih. 1811 (hans
gren utdöd 1914). Om greve Curt von S:s
sonson frih. E. F. O. L. von S. se nedan. Den
sistnämndes son kabinettskammarherren
greve Hans Ludvig von S. (f. 1862 7/12)
var 1910—19 chef för Kungl. teatern och till
1933 ordf, i dess styrelse.
Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig
Christofer von, greve, krigare, diplomat
(1746—1836); jfr
släktövers. Född i
Pommern, deltog han 1778
—79 i den franska
und-sättningsexpeditionen
i nordamerikanska
frihetskriget. I
Frankrike tillhörde S.
Marie Antoinettes
förtroliga krets. 1783 blev
han överste för
Karelska dragonregementet och vann som
brigadchef segern vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
