Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stereoskopi, Plastiskt (Rymd-) el. Stereoseende - Stereoskopiska seendet - Stereotopograf, Stereotopometer - Stereotyp - Stereotypi - Stereotypera - Sterigmer - Steril - Sterilisera - Sterilisering, Sterilisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Stereoskopiska seendet—Sterilisering
460
Matris och stereotyp till en fototypikliché (skriftprov
av Reuters stenografiska system, sp. 446).
vidden vid upptagningen, om rätt perspektiv
önskas; ofta föredrager man, t. ex. vid
flygbilder, att detta överdrives genom kortare
avstånd (se vidare Stereoskop). S. har en
synnerlig betydelse, emedan den ger tre i st. f.
två dimensioner, varigenom långt bättre
avbildningar erhållas; den borde vida mera
användas, än nu sker. Odts.
Stereoskopiska seendet, äldre benämning på
stereoseende (se Stereoskop i).
Stereotopogräf, Stereotopométer, fys., se F
o-togrammetri, sp. 885.
Stereotyp (av grek. stereo’s, hård, fast, och
ty’po8, avtryck), av stilmetall gjuten platta
(se Stereotypi); oföränderlig, alltid
likadan, enformig.
Stereotypi, boktr., ett mekaniskt
förfaringssätt, som går ut på att medelst i ett
enda stycke gjutna plattor (stereotyper,
stereotypplåtar) noggrant kopiera förut
uppsatta stilformar (ävensom klichéer), på vilka
eljest tryckning sker. Tryckning kan då ske
på dessa plåtar och brukas t. ex. för att
undvika nötningen av stil och klichéer vid
stora upplagor, då flera plåtar även kunna
gjutas och nyttjas samtidigt, ss. ofta vid tryck
av tidningar från cylinderformade plåtar.
Vem som uppfunnit s. är omtvistat; dock
torde sannolikast vara, att guldsmeden
William G e d i Edinburgh var den förste, som
medelst gjutning framställde stilplattor (1729),
men han motarbetades av yrkesmännen och
dog i armod (1749). Hans uppfinning kom
först omkr. 1800, genom lord Charles
S t a n h o p e (se d. o.), till praktiskt
utförande. Matrisen, vari stereotypplåten
tillverkades, bestod då av gips. Det numera gängse
materialet för matrisernas framställning
ut-göres av papper el. papp. Pappersstereotypien
uppfanns 1829 av en fransk sättare, G e n o u d
i Lyon, och tillgår så, att papper av olika
tjocklek sammanklistras, så att det bildar en
lämplig massa. I matrisen ingå ett el. två
ark tjockt olimmat papper och fyra—fem ark
silkespapper. I vått tillstånd lägges matrisen
på stilformen och formas efter denna genom
bearbetning med en plan borste, varefter
matrisen torkas på formen under 20—30 min. i
uppvärmd torkpress. För enklare arbeten, ss.
tidningarnas textsidor, användes
maskintill-verkad matrismateriel, och matriseringen sker
på ett par minuter direkt genom prägling i
kraftiga prägelpressar med el. utan värme
för torkningen. Matriserna äro mycket
håll
bara, så att ett stort antal gjutningar kan
ske, och de kunna länge förvaras. För
gjut-ningen nyttjas en relativt lättsmält och
lättflytande metallegering, bestående av bly,
an-timon och tenn, vilken hälles i ett
gjutinstru-ment, i vilket matrisen inspännes. Efter
avsvalnandet öppnas instrumentet, och
stereotypplattan urtages från matrisen, varefter
plattan renskäres i kanterna, hyvlas och
justeras. För gjutningen av rundformade
tid-ningsstereotyper finnas mycket tidsbesparande
helautomatiska gjutmaskiner, så konstruerade,
att två—tre plattor kunna göras på en minut,
sedan matrisen anbragts i maskinen. (B. O-g.)
Stereotypera, framställa stereotypplattor.
Sterfgmer, bot., se Basidiomyceter.
Steril (lat. ste’rilis), ofruktbar, ofruktsam;
torr, mager; tom, andefattig, utan idéer.
— (Biol.) En människa, ett djur el. en växt
säges vara s., då individen är oförmögen till
sexuell fortplantning. Se även Bastard, sp.
992—993, och Ärftlighet. Jfr
Självsteril. E. S-g.
Sterilisera (se S t e r i 1), göra ofruktbar el.
ofruktsåm; verkställa sterilisering (se d. o.).
Sterilisering, Sterilisatiön. 1. Ätgärd,
varigenom ett föremål (vätska, luft, jord,
redskap el. dyl.) befrias från alla
mikroorganismer, såväl patogena som icke
pato-gena. Känsligheten hos mikrober för
sterili-sationsmedel är mycket växlande. Särdeles
hög motståndskraft äga den röda
potatisbacillens sporer; avsevärt mindre
motståndskraftiga äro mjältbrandsbacillens och
stel-krampsbacillens sporer, som dock äro
svårast att döda av alla kända smittofrön; en
tredje grupp utgöres av de sporfria
bakterierna. Kemiska sterilisationsmedel äro icke fullt
tillförlitliga vid förgörande av sporbärande
mikroorganismer, om deras lösningar icke
upphettas till 40°—80° C och få verka några
min. till flera timmar, alltefter sporernas art
etc. Sporfria bakterier förgöras däremot av
ett stort antal kemiska medel. Om kemiska
ämnens inverkan på mikroorganismer se
Desinfektion, sp. 777. Jfr
Pasteurise-r i n g. G. Wrgn.
2. S. i rashygieniskt (se Rashygien)
syfte för att hindra degenererade individer
att fortplanta sig och därmed belasta
samhället med undermåliga och brottsliga
individer har särskilt övats i Amerika, där sedan
1907 i 19 stater antagits lagar därom. I
Europa har frågan ivrigt diskuterats. I Schweiz
ha försök därmed gjorts, dock endast med
personernas eget medgivande, vilket även
krä-ves i Danmark, där enl. lag av 1929 s. kan
utövas på sedligt abnorma och eljest
degenererade individer, som annars skulle interneras.
I Sverige har frågan varit under utredning
men icke lett till åtgärd. Någon säker
rasförbättring kan icke väntas av s., då ju
dege-neration ofta betingas av recessiva faktorer och
sålunda kan träda fram vid helt oberäkneliga
tillfällen. Att i enstaka fall samhället genom
s. kan befrias från undermålig avkomma skall
därmed ej förnekas. I själva verket har s.
haft ivriga både försvarare och motståndare
i alla länder, och dess framtid synes ännu
osäker. Jfr Sterilitet. — Litt.: N. v.
Hof-sten, »Ärftlighetslärans grunder», II (1931),
s. 365 ff. E-kN-d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
