Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sterilitet el. Ofruktsamhet - Steriner - Sterky, Fredrik - Sterlett - Sterling - Stern, Alfred - Stern, William - Sterna - Sternberg - Sternberg, Carl - Sternberg, Kaspar Maria - Sterne, Laurence - Sternheim, Karl - Stesichoros - Stesso tempo - Stetoskop - Stettin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Sterilitet—Stettin
462
Sterilitet el. Ofruktsamhet, oförmåga
till fortplantning. Hos människan är s., då
den ej är avsiktlig och frivillig, oftast
beroende på sjukliga förändringar, förvärvade el.
medfödda, i könsorganen. Men även
sjukdomar i kroppen i övrigt kunna vålla s.
Framkallande av ofruktsamhet genom operativt
ingrepp el. genom annan terapeutisk åtgärd
kallas sterilisering. Bvn.
Sterlner, kem., se Lipoider.
Sterky, Fredrik, en av ledarna för
arbetarrörelsen i Sverige (1860—1900). Var
amanuens i Generalpoststyrelsen men övergick
snart till affärslivet. S. anslöt sig till den
unga svenska
socialdemokratien i
Stockholm vid mitten av
1880-talet. Under en
schism inom rörelsen,
varvid S. sällade sig
till A. Palms (se d. o.)
motståndare, utgav
han en kort tid 1886
Nya Samhället. Efter
återställd enighet var
han 1886—89
Social-Demokratens kassör.
1892 grundade han i
Göteborg Ny Tid, som
han redigerade till 1898. Sjuk och
överansträngd, sökte han sig till Malmö och blev
1898 expeditör för Arbetet. Under denna tid
deltog han i förberedelsearbetet för
Landsorganisationen (se d. o.) i Sverige, vars förste
ordf, han var; införandet av
arbetarkommuner (se d. o.) var väsentligen S:s idé. S. fick
avgörande inflytande på den svenska
arbetarrörelsen. Han översatte viktig utländsk
socialistisk litteratur. R. L-dm.
Sterle’tt, zool., se Stör; jfr Kaviar.
Sterling [stoJirj], medeltida engelskt
silvermynt av 1 pennys värde, först präglat omkr.
1200. Benämningen torde härleda sig från ett
tidigare myntnamn easterling (»från öster
kommande»). Av s. räknades 240 på ett pound
om 12 ounces. S. förekommer ännu i uttrycket
»pound sterling» (se Pound). G. H-r.
Stern [Jtärn], Alfred, tysk historiker (f.
1846), prof. 1873 i Bern och 1887 i Zürich,
främst känd genom »Geschichte Europas seit
den Verträgen von 1815 bis zum
Frankfurter Frieden von 1871» (10 bd, 1894—1924),
ett grundligt och fängslande verk.
Stern [Jtärn], William, tysk filosof och
psykolog (f. 1871), prof, i Breslau. S. är en
av de förnämsta målsmännen för
individual-och differentialpsykologien samt har även
behandlat utsagopsykologi och barnpsykologi.
Skr.: »Person und Sache» (3 bd, 1906—24),
»Zur Psychologie der Aussage» (1902), »Die
differentielle Psychologie» (1911; 3:e uppl.
1921), »Psychologie der frühen Kindheit»
(1914) m. fl. G. O-a.
Ste’rna, zool., se Tärnsläktet.
Sternberg [JtäYnbärk], tjeck. Sternberk,
stad i n. Mähren, Tjeckoslovakien, 45 km n.
n. v. om Olomouc; 12,767 inv. (1930), mest
tyskar. Textilindustri, handel. S. intogs 29
maj 1642 av svenskarna under H. Wrangel.
Sternberg [JtäTnbärk], Carl, tysk
patolog-anatom (f. 1872), prof, i Brünn, 1914 (1922) i
Wien. Angav karaktärerna för den
system
sjukdom i lymforganet, som efter honom
kallas S:s sjukdom (även Hodgkins sjukdom,
se d. o.). Tillg.
Sternberg [J"tä’rnbärk], Kaspar Maria,
greve von, österrikisk naturforskare (1761—
1838). Han är framför allt bekant såsom en
av de första, som vetenskapligt studerade de
fossila växterna och sökte inordna dem i det
botaniska systemet. Hans viktigaste arbete
är »Versuch einer geognostisch-botanischen
Darstellung der Flora der Vorwelt» (2 dir,
1820, 1838). Th. H-e.
Sterne [stän], L a u r e n c e, engelsk
författare och präst (1713-—68). Som författare
uppträdde S. eg. först 1760 (»The life and
opinions of Tristram Shandy gentleman», två
böcker; 1767
ytterligare sju). Han gjorde
romanen till ett
språkrör för sin humor,
cynism, känslosamhet
och sitt bisarreri. Han
skapade termen
»sentimental» genom
»Sentimental journey
through France and
Italy» (2 bd, 1768;
sv. övers. 1790—91
och 1931). S. utgav
även »Sermons by
Yorick» (7 bd 1760
—69). Efter hans död utgav hans dotter
Lydia Sterne de Medalle 1775 hans »Letters»
(3 bd; »Känslosamma bref», 1807), och s. å.
utkommo »Letters from Yorick to Eliza» (sv.
övers. 1797). S:s inflytande som sentimental
och bisarr humorist sträcker sig över hela den
samtida litteraturen och är av stor betydelse
ända fram till 1830-talet. »Works» äro utg.
av W. Cross (12 bd, 1904). — Litt.: Monogr.
av W. Cross (ny uppl., 2 bd, 1925) och L.
Mel-ville (2 bd, 1911); Y. Hirn, »Den gamla
postvagnen» (1926). J. M.*
Sternheim [,ftä’rnhälm], Karl, tysk
författare (f. 1878). Debuterade 1909 med den
dramatiska dikten »Ulrich und Brigitte»
(1909), övergick till satirer av »det borgerliga
hjältelivet», komedierna »Die Hose» (1911),
»Die Kasette» (1912), »Bürger Schippel» (1913),
»Der Snob» (1914), »Tabula rasa» (1916), »Das
Fossil» (1922) och »Die Schule von Uznach»
(1926), novellerna »Napoleon» (1915), »Meta»
(1916) m. m. — S. bekämpar icke blott
kälk-borgarmoralen utan även över huvud
borgerligheten, mot vilken han även riktat angrepp
i »Berlin oder Juste milieu» (1920) och »Tasso
oder Kunst des Juste milieu» (1921). R-n B.
Stesi’choros, se Grekiska
litteraturen, sp. 997.
Ste’sso tempo [-så tä’mpå], it., mus., i samma
tidmått.
Stetoskop [-skä’p], hörlur, ett av R. Th. H.
Laennec (se d. o.) 1818 uppfunnet instrument,
en ihålig cylinder för undersökning av
kroppens inre delar. I det moderna s. ledes
ljudet genom slangar el. rör till vartdera örat.
Se även Aus ku 11 a t i on. E. L-g.
Stettin [J*täti’n], huvudstad i preuss. prov.
Pommern och i reg.-omr. S. (12,154,5 kvkm,
951,372 inv. 1925), vid Oder, ovanför
Damm-scher See och Stettiner Haff (jfr Oder);
254,466 inv. (1925). — Kärnan av staden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
