Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stettin - Stettiner Haff, Oderhaff, Pommersches Haff - Steuben, Friedrich Wilhelm von - Steibenville - Steuchius, släkt - Stev - Steward - Stewart - Stewart, Balfour - Stewart island - Steven, Christian - Stevens, Alfred (1817—75) - Stevens, Alfred (1828—1906)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Stettiner Haff—Stevens, A.
464
de flesta förstäderna ligga på flodens
kuperade vänstra strand, Lastadie med sina
magasin, fabriker m. m., frihamnen,
industriområdet Silberwiese och flyghamnen på den
högra, låglänta stranden. Av de gamla
befästningsverken (slopade 1873) kvarstå ännu
Berliner Tor vid Paradeplatz och Königstor
vid Königsplatz. Altstadts ålderdomliga
prägel har numera brutits genom uppförandet av
kolossalbyggnader i modern stil. Bland
parker märkes Grabowparken med sin forts, på
de gamla fästningsvallarnas plats längs
Oder, Hakenterrasse, som kantas av
offentliga byggnader. I närheten ligger slottet, till
1637 residens för pommerska hertigarna, nu
säte för Oberpräsidium och högsta domstolen.
S:s äldsta kyrkor äro Peter-Paul-Kirche och
den gotiska Jakobikirche. I S. finnas
Stadt-museum och kulturhist. museum, preuss.
stats-arkivet för prov. Pommern m. m.
S., Tysklands största östersjöhamn och den
tredje hamnen i riket, står genom
Hohenzol-lernkanalen (Berlin—Stettiner-Kanal) i
förbindelse med Berlin och kan betraktas som
rikshuvudstadens uthamn. Frihamnen
anla-des 1894—1910. Ett område inom denna har
upplåtits till Tjeckoslovakien (jfr Oder). Till
S. och närliggande Oderhamnar ankommo
1930 5,659 fartyg om 2,481,000
nettoregister-ton, därav i utrikes fart 4,115 fartyg om
1,927,000 ton. S:s största industrier äro
skeppsvarv, maskinfabriker, järnverk (Kraft
m. fl.), cementfabriker, pappers- och
cellulosafabriker (Feldmühle), herrkonfektion,
auto-mobilfabriker (Stoewer-Werke) m. fl. Handeln
är livlig; grosshandeln omfattar sill,
lantbruksprodukter, petroleum, spritvaror m. m.
— Litt.: »Das neue S.», utg. av B.
Möllhau-sen (1931). E. L-r.
S., omkr. 1100 borg, på 1100-talet stad, 1360
medlem av hansan, tidvis säte för hertigarna
av Pommern, var svenskt 1648—1720, intogs
1677 av »den store kurfursten» och 1713
av ryssarna. Nordiska sjuårskriget slöts
genom freden i S. 1570. — Jfr N. Wimarson,
»Sveriges krig i Tyskland 1675—79», III
(1912). (Ä. S-n.)
Stettiner Haff [/tätPner-], Oderhaff,
Pommersches Haff, strandsjö på ty.
östersjökusten, preuss. prov. Pommern, skiljes
från öppet vatten av öarna Usedom och
Wol-lin. S. bildar Oders mynning och förbindes
med Östersjön genom Peene, Swine och
Dieve-now; ö. delen kallas Grosses Haff, v. delen
Kleines Haff. S. är tämligen grunt och
flerstädes igenväxt. Från Stettin går muddrad
fartygsränna till den grävda farleden
Kaiser-fahrt vid Swinemünde.
Steuben [stjö’ben el. JtäTben], Friedrich
Wilhelm von, preussisk krigare (1730—
94). S., som deltagit i både österrikiska
arvföl jdskriget och sjuåriga kriget, begav sig
1777 till Amerika, anställdes av Washington
som generalinspektör för republikens armé
med generalmajors rang och gjorde betydande
insatser i frihetskriget.
Steubenville [stjö’benvil], stad i ö. delen av
staten Ohio, U. S. A., vid floden Ohio; 35,422
inv. (1930). Betydande gruvcentrum (stenkol,
petroleum, naturgas); järn- och stålindustri,
glas- och pappersbruk.
Steuchius [stö’kius], svensk släkt. Petrus
S t ö k, sedan Steuchius (1605—83), blev
1647 den förste superintendenten i Härnösand,
som sådan synnerligen driftig. Hans son M
a-thias S. (1644—1730) blev 1676 prof, i
Uppsala, 1682 superintendent i Härnösand, 1694
biskop i Lund — som sådan fullföljande C.
Hahns uniformitetssträvanden — samt 1714
ärkebiskop. M. S:s son JönsSteuch (1676
—1742, adlad 1719) blev 1702 e. o. prof, och
bibliotekarie i Lund, 1710 prof, i Uppsala,
1723 superintendent i Karlstad och 1730
ärkebiskop efter fadern. Adliga ätten S t e u c h
fortlever. B. H-d.
Stev, norsk folklig dikt i en strof.
Steward [stjo’ed; sv. uttal stjü’vart], eng.,
proviantförvaltare el. hovmästare på fartyg;
sportv., övervakare av ordningen på en
tävlingsbana. Se även Lord high steward
och Lord steward.
Stewart [stjo’ot]. 1. Äldre form för S t
u-a r t (se d. o.). — 2. Ätt, se Castlereagh
och Londonderry.
Stewart [stjo’et], B a 1 f o u r, skotsk fysiker
(1828—87). Blev 1859 dir. för observatoriet i
Kew och 1870 prof, i fysik i Manchester. S.
visade experimentellt, att värmestrålningen
ej blott utgår från kropparnas yta utan även
finnes i kroppens inre delar, samt bevisade
likheten mellan en kropps absorptions- och
dess strålningsförmåga. Han utgav avh. i
spektralanalys, värmelära, meteorologi och
jordmagnetism m. m. (J. T.)
Stewart island [stjo’et äiTønd], se Nya
Zeeland, sp. 1325.
Ste’ven, Christian, finsk-rysk botanist
(1781—1863). Studerade i Åbo och
Petersburg, kom tidigt till Sydryssland och blev där
överinspektör för silkesodlingen och
jordbruket. S:s studier över landets växtvärld blevo
banbrytande (»Observationes in plantas
ros-sicas», 1817 ff., m. fl.). Led. av sv. Vet.-akad.
(1815). E-kN-d.
Stevens [stivnz], Alfred, engelsk
konstnär (1817—75). Var 1841—42 elev av
Thor-valdsen i Rom, utbildade sig inom olika
områden och visade under hela sin verksamhet
en märklig mångsidighet, var skulptör,
målare, arkitekt och dekoratör. Sitt rykte vann
S. framför allt genom sin skiss till
gravmonument över Wellington för S:t Paulskyrkan
i London (1856, utfört 1858—75; se
Engelsk konst, bild på pl. 2). Monogr. av
H. Stannus (1891). G-gN.*
Stevens [stevä’s], Alfred, belgisk målare
(1828—1906), bror till J. S.; bosatt i Paris
från 1852 till sin död. S. målade först
kostymgenrer i Meissonniers anda men övergick snart
till motiv ur det samtida livet. Han skildrar
damen av värld — ibland även av halvvärld
— i en rad små målningar, genomförda med
virtuositet och raffinemang i färgbehandling
och penselföring. S:s senare målningar äro i
viss mån påverkade av ljusmåleri och
impressionism. Han är representerad i Bryssels
moderna museum av »Dam i rosa» (1866),
»Ateljén» (anses som hans mästerverk),
»Parissfinx», »Salome», »Änkan» m. fl., i
Luxem-bourgmuseet av »Passionerad sång» och
»Återkomst från balen» (kallad »Damen i gult»).
Han målade även porträtt, landskap och
Parisstämningar. — Monogr. av C. Lemonnier
(1906). G-gN.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
