Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stickbult - Stickcirkel - Stickel - Stickelbär - Stickert - Stickflugan, Vanliga - Stickhävert - Stickling el. Sättkvist - Stickmaskin - Stickmyggor - Stickmyrten - Stickmått - Stickning, Stickmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Stickbult—Stickning
468
Stickbult, sjöv., se Reva segel.
Stickcirkel, se Måttverktyg.
Stickel, se G r a v s t i c k e 1.
Stickelbär, bot., se Krusbärsbuske.
Sti’ckert, vapen, liknande dolk. S. bäres
till parad som sidogevär (se d. o.) av sv.
flygvapnets officerare och underofficerare; s. bars
förr av sjökadetterna.
Stickflugan, V a n 1 i g a, Stomo’xys
ca’lci-trans, en till utseendet rätt mycket om den
vanliga husflugan påminnande fluga, som
dock skarpt avviker från denna genom sin
smala, framåtsträckta, för sugning av blod
byggda sticksnabel. S:s larver leva och
utvecklas i rutten halm, i halmblandad gödsel
samt i ren ko- och hästgödsel, varför dess
allmännare förekomst förutsätter närheten av
stall, ladugårdar el. betesmarker. S. suger
blod såväl på människan som på husdjuren
och kan i likhet med andra blodsugande
insekter förmedla överföringen av vissa
pato-gena mikroorganismer. I. T-dh.
Stickhävert, kem., se P i p e 11.
Stickling el. S ä 11 k v i s t, stycke av
års-el. fjolårsskott, avskuret för att bilda ny
växt. Knoppstickling, knopp med del
av skottet, så skuren, att rötter kunna
framskjuta från sårytan. En bladstickling
utgöres av ett blad, vanl. avskuret med
vidsittande bladskaft (t. ex. av begonior,
gesne-racéer m. fl.). C. G. D.
Stickmaskin. 1. Se S t i c k n i n g.
2. Inom metallbearbetningen förstås med
stickmaskin ett slags hyvelmaskin, vid
vilken skärstålet har upp- och nedgående rörelse
och jämförelsevis kort slaglängd. Nyttjas för
skärning av kilspår i naven till kugghjul och
remskivor m. fl. speciella arbeten. G. H-r.
Stickmyggor, kollektiv benämning på de
myggor, vilkas honor ha stickande mundelar
och äro fakultativa blodsugare på människan,
däggdjur och fåglar. S., varav många arter
genom blodsugandet överföra
sjukdomsalstran-de mikroorganismer i människans blod, äro
utomordentligt farliga fiender till hennes liv
och hälsa. Ex. på dylika sjukdomar äro
malarian (se d. o.), som sprides med olika arter,
tillhörande släktet Anopheles, gula febern
(se d. o.), som sprides med Stegomyia fasciata,
den kosmopolitiska tropiska denguefebern,
som sprides med en Culex-art, samt i
Medelhavsländerna Phlebotomusfebern, som
sprides med en till fam. fjärilsmyggor
(Psychodidae) hörande art av släktet
Phlebo-tomus. Även elephantiasis (se d. o.), som
framkallas genom närvaron av en spolmask
(Filaria) i blod- och lymfkärl, sprides genom
en Culex-art. Till s. höra även k n o 11 e n
(Simulium). S. lägga sina ägg i vatten, där
larverna leva, livnärande sig av mikroskopiskt
växt- och djurplankton. De olika arterna ha
mycket olika vanor, somliga leva i sött, andra
i salt vatten, somliga i klart, andra i dyigt
vatten o. s. v. Ehuru vattendjur, ha de i allm.
ej anpassat sig till att andas den i vattnet
absorberade luften utan måste gå upp till
vattenytan, där de hämta luft med tillhjälp av
sina i spetsen av ett rör belägna andhål, som
äro omgivna av en krans av elastiska borst,
tjänstgörande som flottör. I. T-dh.
Stickmyrten, bot., namn på Ruscus
aculea-tus (se d. o.).
Stickmått, se Måttverktyg, sp. 608
och 610.
Stickning, Stickmaskiner. I textil
mening är s. framställning av en vävnad
genom garnets formande till öglor, »maskor»,
som ingripa i och därigenom binda varandra
(bild 1). Antingen
brukas härvid blott e n
tvärsöver vävnaden
gående tråd (så vid
handstickning samt
tillv. av vanliga s. k.
strumpstolsfabrikat),
el. också kunna flera
parallellt med
varandra längs vävnaden
löpande trådar genom sidoslingring binda
varandra. I förra fallet benämnes vävnaden
inslags trikå, i senare varptrikå. Stickade
vävnader ha betydligt större elasticitet än
varp-och inslagsvävnader. — Vid vanlig
handstickning användas samtidigt tvenne nålar,
»stickor», med avrundade ändar utan krokar, den
ena för uppbärandet av de redan
färdigbildade maskorna och den andra för bildande av
nya. Vid virkning begagnas blott e n
med hake försedd nål, med vars tillhjälp den
gamla maskan föres över den nya. Vid m
a-skinstickning, eg. en art virkning,
nyttjas en rad hakformiga nålar, liggande i
samma plan, så att alla maskorna efter
vävnadens hela bredd samtidigt formas. Nålarnas
främre ändar äro omböjda till långsträckta
krokar, vilkas fina spetsar äro böjda inåt och
genom tryck kunna bringas att ingå i en
fördjupning i nålskaftet, sålunda bildande en
Bild 2. Nål till stickmaskin.
fullt sluten ögla (bild 2). Mellan nålarna ligga
tunna plåtskivor, p 1 a t i n e r, som samverka
med nålarna till öglornas bildande.
Stickmaskinen är en gammal uppfinning i form av
virkstolar och strumpvävstolar, konstruerade
bl. a. av engelsmannen William Lee (1589),
svensken Chr. Polhem (se d. o.; omkr. 1700) och
fransmannen Berthelot (omkr. 1800). På
1860-talet gjordes i England en rad
nykonstruktioner av mekaniska virkstolar, vilka från
denna tid kallades trikåmaskiner. Bland
uppfinnare inom detta område märkas Paget,
Cotton, Altenborough, Townsend och Lamb.
De moderna maskinerna äro dels
rundstick-ningsmaskiner, där produkten har hylsform,
dels planstickningsmaskiner, som lämna en
tygliknande metervara. Genom mekanisk
inställning av nålarna kan gods av olika
täthet och olika vidd erhållas. Anordningar
finnas för att åstadkomma mönster- el.
dubbelstickning, användning av olikfärgade garner
har möjliggjorts, och man kan tillverka fullt
färdiga beklädnadsartiklar, strumpor, tröjor
etc. S. k. platta varor tillverkas genom att
nålraderna samverka i samma rörelseriktning.
Mindre, handdrivna maskiner för hemstickning
av strumpor, vantar o. dyl. tillverkas även
i Sverige. — I de släta trikåvarorna äro
alla maskor formade på samma sätt. Man
Bild 1. Maskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
