Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhöök, Johan Carl - Stiernkors, släkter - Stiernkors, Ivar Månsson - Stiernkors, Magnus III Nicolai - Stiernman, Anders Anton von - Stiernschantz - Stiernsköld, släkt - Stiernsköld, Clas - Stiernsköld, Jöran Classon - Stiernsköld, Nils - Stiernstedt, släkt - Stiernstedt, August Wilhelm - Stiernstedt, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■473
Stiernkors—Stiernstedt, C. J.
474
hemlighet Frankrikes besoldade
korrespondent. 1717 inlät han sig även i förbindelse
med jakobiterna i anknytning till Görtz’ och
Gyllenborgs just då avslöjade stämplingar
med dem. T. S-g.
Stiernkors, finländska frälsesläkter. En
urgammal ätt (efter vapnet kallad S.) från
Särkilaks i Tövsala socken (Finland) utdog
1500 med biskop M. N. S. (se nedan). Genom
hans systerdotter Karin Olofsdotter kom
Sär-kilaks till en släkt, som ärvde frälserätt och
sköldemärke samt 1625 introducerades med
namnet S. (utdöd trol. 1667). Om Karin
Olofs-dotters sonson I. M. S. se nedan. B. H-d.
Stiernkors, Ivar Månsson, finländsk
krigare (d. 1573); jfr släktövers.
Tillfångatog hertig Johan efter en kort belägring av
Äbo slott 1563. S. deltog i danska kriget
1564—65, blev riksråd och var häradshövding
i Halikko och övre Satakunda domsagor samt
1567—68 ståthållare i Finland. Han anförde
1568 Erik XIV:s trupper mot hertigarna, for
till Finland för att samla folk men övergick
till hertig Johan och blev 1570 fältöverste i
Finland. Han nedstacks vid ett dryckeslag i
Åbo slott (jfr Hist. Tidskr. 1891). H. E. P.
Stiernkors, Magnus III Nicolai,
finländsk biskop (d. 1500); jfr släktövers.
Studerade 1455—56 i Paris och blev där magister
samt 1464 kanik i Åbo. 1465 vistades S. i
Rom och blev 1466 domprost samt 1489 biskop
i Åbo. Han ingrep mot djäknegången och
utfärdade 1492 statuter för prästerskapet, bl. a.
med order att i vissa fall använda
modersmålet i predikstolen. I kriget mot Ryssland
bistod S. Knut Posse. H. E. P.
Stiernman, Anders Anton von,
historisk forskare och samlare (1695—1765), hette
först From, sedan Stiernman (efter sin
styvfader) ocn adlades 1743 (slöt själv på
mans-sidan sin ätt).
Studerade i Uppsala, ingick
1718 i
Antikvitetsarkivet, 1722 i
Riksarkivet, där han 1740
blev sekr. och chef.
Fick kansliråds titel
1747, blev led. av
Vet.-akad. 1745. S.
deltog även i
kommissions- och
riks-dagsarbete men är
mest känd som
forskare och samlare.
Viktiga äro hans ur-
kundssamlingar »Alla riksdagars och mötens
besluth» (3 bd, 1728—33; bih. 1743) för
tiden 1521—1731 och författningssaml. ang.
»Sveriges commerce, politie och oeconomie»
(6 bd, 1747—75). S. skrev lärdomshistoriska
arbeten och bibliografiska (»Bibliotheca
suio-gothica», bd 2, 1731, samt ett arbete om
anonyma böcker, 1724—26), en svensk
adelsmatrikel (2 bd, 1754—55) samt det ännu i viss mån
brukbara arbetet »Svea och Götha
höfdinga-minne» (bd 1 1745, omtr. 1836; bd 2 1835,
utg. av B. E. Hildebrand) och utgav arbeten
av Æ. Girs, J. Werving och E. J. Tegel. S:s
samlingar finnas i Uppsala univ.-bibl. — Litt.:
S. Bergh, »Svenska riksarkivet 1618—1837»
(1916); uppsatser i Personhist. Tidskr. 1916
(av S. Bergh) och 1931 (av S. Bolin). B. H-d.
Stiernschantz [Jarnskants], se S t j e r
n-s c h a n t z.
Stiernsköld, svensk frälsesläkt, känd från
1432. Om J. C. S. och hans son N. S. se nedan.
Den sistnämndes son C. S. (se nedan) blev
frih. 1651 (slöt ätten på manssidan 1676).
Stiernsköld, Clas, frih., ämbetsman (1617
—76), son till N. S. Blev landshövding 1643,
frih. 1651, generalkrigskommissarie i Sverige
1657, guvernör över Trondhjems län,
Jämtland och Härjedalen 1658 (kapitulerade efter
tappert försvar i Trondhjem 11 dec. 1658). S.
blev 1660 riksråd och 1661 amiral och
amira-litetsråd. Han förde en eskader under 1675
års sjötåg. Wdt.
Stiernsköld, Jöran Classon, krigare
(1552—1611); se släktövers. Var en av Karl
IX :s män och nämnes såsom hertig Karls
råd från 1590. S. blev riksråd senast 1602,
användes som ståthållare på viktiga slott
(Stockholm från 1593 och från 1601, Kalmar
från 1597, Älvsborg från 1606), som
underhandlare (med Ryssland 1600, 1601, 1605;
med Danmark 1603) och som befälhavare (i
Livland 1603—04 tills, m. N. Bielke, 1606
under greven av Mansfeld). Wdt.
Stiernsköld, Nils, krigare (1583—1627),
son till J. C. S. Tjänade i olika arméer, deltog
efter återkomsten till Sverige i krigen i ö. till
1611 och därefter i danska kriget. S. blev
1612 befälhavare för krigsfolket i Småland,
1613 tillika ståthållare på Jönköpings slott
och befälhavare över Västergötland samt 1617
riksråd. S. å. skickades S. till Livland och
intog Pernau, blev ståthållare där och 1619
generalståthållare på Älvsborg samt
krigsöverste i Västergötland, blev 1626 ståthållare
i Dorpat och 1627 i Pillau. Han stupade som
befälhavare för flottan och amiral i
sjöstriden utanför Danzig 1627. Wdt.
Stiernstedt, svensk släkt, härstammar från
rådmannen i Viborg Hans Thesleff (d.
1615). Hans sonson Johan Thesleff blev
1697 adlad och 1719 frih. med namnet S.
(1653—1722); han var bl. a. landshövding i
Åbo län. Om hans son C. J. S. och dennes
sonsons son A. W. S. se nedan. Den
sistnämndes kusins son generallöjtnanten frih.
Leonard Wilhelm S. (1841—1919), som
bl. a. utgav minnen (1912), var fader till
Marika S. A. S. (se nedan).
Stiernstedt, August Wilhelm, frih.,
riksheraldiker, numismatiker (1812—80); jfr
släktart. Lämnade 1843 sin tjänstgöring i
ämbetsverken för att uteslutande ägna sig åt
heraldiska och numismatiska studier och blev
1855 riksheraldiker. S:s förnämsta arbeten äro
»Sveriges ridderskaps och adels vapenbok»
(1857—65; forts, av C. A. Klingspor), »Om
kopparmyntningen i Sverige och dess
utländska besittningar» (i Vitt.-akad:s Handl. 1863
—64), »Beskrifning öfver svenska kopparmynt
och polletter» (1871—72; tillägg 1877) och »Om
myntorter, myntmästare och myntordningar i
det nuvarande Sverige» (1874—75). (E. L-k.)
Stiernstedt, Carl Johan, frih., krigare
(1686—1753); jfr släktart. Deltog med
utmärkelse i Karl XII:s krig, blev fången efter
Poltava, återvände till Sverige 1722 och tog
1740 avsked som överstelöjtnant. Vid
riksdagen 1740—41 var S. ivrig hatt och
förespråkare för kriget mot Ryssland samt blev 1741
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
