Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Stiernstedt, Marika (Maria) Sofia Alexandra - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Stiernstedt, M. S. A.—Stiftelse
476
landshövding i Kymmenegårds och Nyslotts
län. Han återupprättade upprivna truppdelar,
utskrev vargeringsmanskap och reste effektivt
motstånd mot ryssarna. Efter kapitulationen
i Helsingfors aug. 1742 måste han uppge
försvaret. S. blev riksråd 1746. H. E. P.
Stiernstedt, Marika (Maria) Sofia
Alexandra, författarinna (f. 1875 12/i);
jfr släktart. Debuterade 1894 med romanen
»Sven Vingedal». S. var 1900—06 g. m. frih.
Carl Cederström (se
d. o.) och är sedan
1909 g. m. författaren
Ludvig Nordström (se
d. o.). Hon
återupptog sitt författarskap
med »Janinas hjärta»
(1905), »Det röda
inslaget» (1907) och
»Gena» (1908). I den
romangrupp hon
under övertiteln
»Vägarna» utgav 1909—12:
»April», »Lilas
äktenskap», »Landshövding
ens dotter» och »Daniela Herz», ha hennes
livsuppfattning och konst mognat; hon skildrar
samtida unga kvinnors utveckling. Till
samma sfär hör »Alma Wittfogels rykte» (1913).
Hon har senare bl. a. utgivit romanerna
»Världen och stjärnorna» (1920), den
populära »Ullabella» (1922), »v. Sneckenströms»
(1924), »Fröken Liwin» (1925), »Resning i
målet» (1927), »Tio noveller» (1929),
reseskildringen »Hos hög och låg i Marocko»
(s. å.), memoarverket »Mitt och de mina» (2 bd,
1928—30) samt skådespelet »Majestät» (1932;
uppf. på Dramatiska teatern). Klokhet,
humanitet, lyrisk stämning och artistisk kultur
utmärka fru S:s produktion. Hon är sedan
1918 medl. av Samfundet De nio. — Jfr J.
Landquist, »M. S.» (i Vår Tid 1925). J. L-t.
Stiernstolpe, Jonas Magnus, författare
(1777—1831), förste expeditionssekr., var
verksam som översättare (Blumauers »Æneis»,
dikter av Wieland, Pope, Cervantes’ »Don
Quixote», 1818—19) och skrev lediga
skämtberättelser på vers.
Stiernswärd (Stjernswärd), svensk släkt
från Skåne, känd från 1700-talet, hette först
Ahlberg och adlades 1762. Om C. G. S.
se nedan.
Stiernswärd, Carl Georg, lanthushållare
(1767—1825); jfr släktart. Deltog i finska
kriget 1788—90 och tog avsked som
rytt-mästare 1791. S. ägde 1794—1819
Ängel-tofta i n. v. Skåne och blev en av sin tids
främsta föregångsmän inom jordbruket. Han
avskaffade hoveriskyldigheten, enskiftade
godset, verkställde stora nyodlingar och
skogsplanteringar, införskrev skotska
jordbruksredskap, dåtidens bästa, och anlade en verkstad
för tillv. av dylika, förbättrade metoden för
brännvinsbränning, ivrade för ett skånskt
lantbruksinstitut o. s. v. S. var dock en svag
ekonom och nödgades 1819 sälja Ängeltofta
till Karl XIV Johan. (A. A-t.)
Stift. 1. Varje med donationer och
privilegier utrustad, till kyrkliga ändamål urspr.
bestämd och åt en andlig korporation anförtrodd
anstalt. De äldsta stiftelserna av denna art
äro klostren, efter vilkas mönster bildades
kapitlen vid katedraler, s. k. ä r k e- och
högstift, samt vid kollegiatstiftskyrkor,
s. k. kollegiatstift. Likbetydande med
dessa s. voro domkapitlen (se
Domkapitel). — Vidare finnas kvinnliga s., dels
andliga, till sin organisation
överensstämmande med klostren, dels fria världsliga
(jfr Jungfrustift). HgPl.
2. SeBiskopsstift.
Stift, bot., se Pistill.
Stiftarbilder, i medeltidens konst
förekommande framställningar av personer, som
genom stiftelser el. dyl. gjort sig förtjänta av
kyrkans erkänsla. S. med anspråk på
porträttlikhet förekomma såväl i skulptur som
i kyrkligt måleri, där donatorerna låtit
avbilda sig själva, ofta jämte hustru och barn,
knäböjande för madonna och helgon. G-g N.*
Stiftelse, jur., kallas den anordning, att
viss egendom anslagits att som självständig
förmögenhet kontinuerligt tjäna ett bestämt,
ideellt ändamål. S. kan komma till genom
testamente el. annat förfogande, av enskild
man el. sammanslutning, även genom
insamling; ändamålet kan vara mer el. mindre
allmännyttigt, äga mer el. mindre varaktig
betydelse (dock ej tillfällig el. genast
övergående). Är ändamålets karaktär ej ideell, talar
man ej gärna om s. utan hellre om
inrättning (el. anstalt). Med ordet s. förbindes
därför ofta attributet »from» el. »mild».
Rättsligt sett, är en s. självständig och
betraktas som eget rättssubjekt (juridisk
person), då dess förmögenhet ej tillhör annan
person utan anslagits till ett ändamål, som
ej redan uppbärs av viss företrädare, men
osjälvständig (icke juridisk person), då
stiftelseförmögenheten givits åt en redan be
stående stiftelse el. förening, statsinstitution
el. kommun för att av mottagaren förvaltas
särskilt och användas till det uppgivna
ändamålet (t. ex. universitetens och skolornas
sti-pendiestiftelser, kommunernas
donationsfonder, sjukhusens frisängar). Att en summa
skänkes (t. ex. på en jubileumsdag) för att
av mottagaren användas till visst ändamål
är ej tillräckligt för att grundlägga en s.
Icke heller äro fideikommissen s. i egentlig
mening, om de än emellanåt (t. o. m. i
lagtext ; se ock Fideikommiss) kallas s.
Lagstiftningen i skilda länder behandlar s.
mycket olika. Medan somligstädes en s. ej
vinner juridisk personlighet utan stadfästelse
av offentlig myndighet (så i Tyskland och
Frankrike) el. åtm. införing i offentligt
register (Schweiz), tillåter däremot nordisk rätt
i allm., att s. bildas och räknas som juridiska
personer utan någon offentlig myndighets
åtgärd. Enl. sv. rätt tillerkännes sålunda varje
självständig s., blott dess ändamål är lovligt,
juridisk personlighet, så snart den i det yttre
framträder med en organisation av viss stadga
och är försedd med styrelse. Sedan 24 maj
1929 finnes en sv. lag om tillsyn över s.,
vilken emellertid icke reglerar tillkomsten av s.;
denna äger fortfarande rum utan ingripande
el. kontroll från det allmännas sida. Lagen
gäller självständiga s. samt de osjälvständiga
s., som anknutits till annan, självständig s.
el. till kommun. Dessutom äro från den
tillsyn lagen avser fritagna åtskilliga s., som
antingen redan stå under tillfredsställande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
