Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Stil
484
tryck. Dessa kallas utslutningar. De
finnas av olika storlekar: fyrkanter (s:s
kägel i kvadrat), halvfyrkanter
(normalavståndet mellan orden i en rad),
tredjedelar och fjärdedelar (av en fyrkant)
samt tunna och tjocka spatier (= resp. 1
och U/2 typografisk punkt). Större utslutning,
som nyttjas för att utfylla en rad, kallas
kvadrat 1 1. För att öka av-
ståndet mellan raderna begagnas s. k. me
1-1 a n s 1 a g (se d. o.), vilkas tjocklek vanl.
räknas i kvartpetit, halvpetit o. s. v. Den största
utslutningen kallas steg (hålsteg).
Med hänsyn till storleken äro s. synnerligen
skiftande, och de gjutas efter olika principer
i olika länder. De benämningar, som användas,
äro vanl. av ganska gammalt datum. Korpus
t. ex. (jämte petit och cicero vanligast i
böcker) uppkom därigenom, att den första bok
man tryckte med denna stil var »Corpus juris
civilis». Petit var på den tid den först
användes den minsta stilsorten. (Om hit
hänvisade art. II a 1 v c i c e r o se Non par el j,
och om Ilalvmittel se Mignon.) —
Kägelns storlek räknades tidigare i Sverige
i antal petit, numera i typografiska
punkter, varav 2,660 gå på 1 meter. Franska
systemet (system Didot) är det i Sverige
numera mest använda. Den franska stilhöjden
är 23,566 mm. — De i Sverige mest brukade
stilkäglarna återgivas på sp. 484.
Gjutningen av en stilsats sker efter en
gjutsedel, som anger hur många av vart
skrivtecken, som, bl. a. beroende på dess
frekvens i det avsedda språket, skola förekomma
på ett visst antal kg av denna stilsort.
Om den tidigaste användningen av gjutna
typer se Boktryckarkonst, sp. 710.
För stilgjutning behövas i första rummet
typstämplar el. patriser, medelst
vilka gjutformarna för typerna el.
matriserna framställas. Patriserna göras av stål,
som graveras och efteråt härdas. Matrisen
består av ett parallellepipediskt kopparstycke.
På matrisens bredsida inslås medelst
patri-sen, som har bokstaven upphöjd och omvänd
(bild 2), en fördjupning, som då utgör ett
skarpt avtryck av bokstaven rättvänd (bild 3)
och vilken begagnas som gjutform för
åstadkommande av gravyren på s. (bild 4).
Matriser kunna även förfärdigas på galvanisk väg
genom att man utfäller koppar över en i
stilmetall graverad typ, och man erhåller så ett
negativt avtryck, som sedan infogas i en
matriskropp. I st. f. patris kan man då begagna
vilken felfri typ som helst. Detta
förfaringssätt nyttjas mest till större s. Metallen, som
Bild 2.
Bild 3. Bild 4.
brukas vid gjutningen, består av bly (omkr.
70 %), antimon (omkr. 26 %) som hårdnande
tillsats samt något tenn, stundom även något
koppar, vismut, kadmium m. fl. metaller och
smälter vid omkr. 325° C. Förr göts s. i
handinstrument, vari en van gjutare kunde
gjuta 5,000 typer om dagen, men i början
av 1800-talet sökte man konstruera
maskiner, som kunde utföra arbetet. Dessa
maskiner, handgjutningsmaskiner, voro
till sin konstruktion blott ett gjutinstrument
av förut begagnat slag med en del mekaniska
anordningar tillsatta i syfte att öka produk-
Benämning l Typogr. punkter! Stilkägel Satsbild
Diamant . . . 4
Pärl 5
Nonparelj . . G
Petit 8
Borgis . . . . 9
Korpus . . . . 10
Cicero . . . . 12
Mittel 14
Tertia 16
Text 20
Dubbelcicero 24
Dubbelmittel 28
Trecicero (Kanon) . . 36
Fyracicero (Missal) . . 48
Fem cicero (Sabon) . . 60
I
Det står ett ljus i Österland, det lyser som en stjärna.
Det står ett ljus i österland, det lyser som
Det står ett ljus i österland, det
Det står ett ljus i Österla
Det står ett ljus i öst
Det står ett ljus i ö
Det står ett ljus i
Det står ett lju
Det står ett 1
Det står et
Det står e
Det står
Det st
Dets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
