Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Stjärnsund—Stjärtgroddjur
512
Karlavagnen höra och bland andra stjärnor
även Sirius). Stjärnorna i en sådan s. röra sig
i rymden nära parallellt med varandra och
med samma hastighet, antydande ett
gemensamt ursprung. B. L-d.
Stjärnsunds slott i Närke.
Stjärnsu’nd. 1. Ett av Närkes förnämsta
gods, i Askersunds landskommun och
Hammars socken, vid en n. vik (Alsen) av Vättern;
2,800 har, därav 900 har åker; tax.-värde
1,547,900 kr. (1931). Säteriet bildades 1637 av
J. Gabrielsson Oxenstierna, kom genom gifte
till släkten Soop och 1717 genom gifte till
släkten Dohna. 1783 inköptes S. av O. Burén
(adlad Burenstam), som 1798—1801 uppförde
slottet (ritningar av C. F. Sundevall). Det
såldes 1823 till Karl XIV Johan, av Oskar I
1851 till prins Gustav och efter hans död 1856
till prins August, som 1860 sålde S. till K.
Cassel (se-d. o.), vars släkt alltjämt äger S.
Egendomen är stamgård för rödbrokig svensk
boskap (jfr Herrgårdsras).
2. Kapellförsamling och järnbruk i n. delen
av Husby socken, Kopparbergs län; 1,628 inv.
(1933). Järnbruket, som tillhör de s. k.
Klosterverken (se d. o.), är anlagt av Chr. Polhem
(se vidare d. o., sp. 1173) och G. Stierncrona
1699 och var till 1820 delat mellan deras
arvingar. Polhems andel gjordes 1785 av R.
Rückersköld till fideikommiss, som innehades
av J. R. Steenman och medl. av släkten von
Stockenström men 1856 överflyttades till
fastighet i Stockholm. Steenman hade 1820
inköpt den andra hälften av S. 1871 övergick
S. till Klosters bruksägare. Nedlades jan.
1933. Har sedan 1739 haft egen kyrka.
Stjärnsystemet. Vintergatans (se d. o.)
fenomen, som stellarstatistiskt sett beror av
stjärnornas allmänna koncentration mot ett
bestämt plan i rymden, det galaktiska planet,
samt andra fakta ang. stjärnornas fördelning
i rymden och deras rörelseförhållanden ge
vid handen, att de oss omgivande enskilda
stjärnorna tills, ingå i ett stort system, s.
el. Vintergatans system. W. Herschel
uppdrog genom sina stjärnlodningar (se d. o.)
grunddragen till systemet såsom en i
huvudsak linsformad kropp med stor utsträckning
i Vintergatans plan. I systemet ingår i
väsentlig grad även gasformig nebulosamaterie
samt materie i form av meteorer och fint
stoft. Systemet måste tänkas sammanhållet
av gravitationskraften från sin samlade
massa, vilken motväger de centrifugala krafter,
som bero av stjärnornas och övriga partiklars
rörelse inom systemet. För kännedomen om
systemets dimensioner ha de i detsamma
ingående stjärnhoparna (se d. o.), särskilt de
klotformiga hoparna, i senare tid spelat en
stor roll. Den amerikanske astronomen
Shap-leys undersökningar ha här varit
banbrytande. Ang. stjärnornas fördelning i själva
Vin-tergatsskiktet råda ännu rätt olika meningar.
De direkta stellarstatistiska metoderna för
bestämning av stjärntätheten försvåras här
väsentligt genom ljusets absorption i mörk
materia.
Den avplattade formen hos systemet får
lättast sin förklaring såsom följden av en
rotation hos systemet omkring en axel,
gående genom systemets tyngdpunkt vinkelrätt
mot Vintergatans plan. Vissa egenskaper hos
stjärnornas rörelser i vår omgivning låta sig
direkt tydas som effekter av en sådan
rotation. Omloppstiden i rotationen är omkr. 200
mill. år, och solens avstånd från s:s centrum,
vilket är beläget i riktning från oss mot
stjärnbilden Skytten, skattas till omkr. 30,000
ljusår. Systemets totala utsträckning i
rymden kan ej exakt angivas, emedan materiens
täthet gradvis avtar utåt från centrum, men
måste räknas i minst något hundratusental
ljusår. Totala antalet stjärnor i systemet
torde belöpa sig till några tiotal milliarder. —
De Magalhäesska molnen på s. stjärnhimlen
äro stjärnsystem, vilka sannolikt som
drabanter åtfölja vårt eget system på dess väg
genom rymden. Ang. stjärnsystem utanför
vårt eget se f. ö. N e b u 1 o s a. B. L-d.
Stjärntid, den tid, som bestämmes av
vår-dagjämningspunktens dagliga rörelse. Man
kallar alltså tiden mellan två successiva
meridianpassager av vårdagjämningspunkten för
ett stjärndygn. Stjärndygnet indelas på
övligt sätt i stjärntidstimmar, -minuter och
-sekunder, och den stjärntid, som ett
stjärn-tidsur skall ange, är sålunda dets. som
vår-dagjämningspunktens timvinkel. B-d.
Stjärntävling, tävling, vid vilken deltagarna
starta på olika håll med ett gemensamt mål.
Mest kända s. är Monte-Carlo-rally.
Tävlingen är baserad på handikapprincipen.
Stjärnvik, Stjernvik, gods i Risinge
socken, n. Östergötland, 5 km ö. om Finspång;
1,005 har, därav 133 har åker; tax.-värde
220,900 kr. (1931). Manbyggnaden om- och
tillbyggdes 1913 efter ritningar av I. G.
Clason. Vid S. anlades 1640 av C. ödla ett
järnbruk med knipphammare. Under senare delen
av 1700-talet lydde S. under Finspång,
friköptes 1803 och har sedan tillhört bl. a.
släkten Eberstein. Nuv. ägare: C. O. Johansson.
Stjärnäpple, bot., se Chrysophyllum.
Stjärt, zool., se Svans.
Stjärtand, zool., se Änder, egentliga.
Stjärtbenet, anat., se Ryggrad.
Stjärtfena, zool., se Fiskar, sp. 481 och
bild 7—9 j å pl.
Stjärtgroddjur el. Salamanderdjur,
Urodéla, ordn. bland groddjuren (se d. o.),
utmärkt av långsträckt kropp, lång svans och
korta ben. De omkr. 130 kända arterna
tillhöra huvudsaki. Gamla världens nordiska
område och Nordamerika. Till underordn.
Peren-nibranchiata, med under hela livet bestående
yttre gälar, gälspringor och fenlik svans, höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
