- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
515-516

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stoby - Stock (geologi) - Stock (juridik) - Stockamöllan - Stockaryd - Stocken - Stockenström, von, släkt - Stockenström, Bo Henrik von - Stockenström, Erik von - Stockenström, Salomon von - Stock exchange - Stockfisk - Stockfleth, Harald Viggo - Stockfleth, Niels (Joachim Christian) Vibe - Stockfångstskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

515

Stoby—Stockfångstskog

516

Stoby, socken i Kristianstads län, V. Göinge
härad, närmast ö. om Hässleholm och Fin
jasjön; 89,51 kvkm, 3,582 inv. (1932).
Småkupe-rad skogs- och jordbruksbygd. 3,257 har åker,
3,969 har skogsmark. Ingår i S., N. Sandby
och Hässleholms pastorat i Lunds stift, V.
Göinge kontrakt.

Stock, geol., större, oregelbundet formade
bergartsmassor (el. malmer, malmsto
c-k a r), som på ett i allm. likaledes
oregelbundet sätt genomsätta sidobergarten. N. Zn.

Stock, jur., se Stockstraff.

Stockamöllan, jordbruksegendom, sågverk,
träförädlingsfabrik och mek. verkstad i
Bil-linge socken, Malmöhus län, vid övre
Rönne-ån. Tillhör S. a.-b., etabl. 1851, a.-b. 1906,
aktiekap. 400,000 kr., 75 arb., årstillv.-värde
500,000 kr. S. har i flera årh. tillhört medl.
av familjen Danielsson-Sonesson. Jfr F.
Carlsson, »S. och dess egare 1682—1902» (1902).

Stockaryd, socken i Jönköpings län, Västra
härad, vid S. stambanan, s. om Sävsjö; 55,85
kvkm, 1,487 inv. (1933). Vida skogs- och
mossmarker. 659 har åker, 1,814 har skogsmark.
Ingår i Hjälmseryds och S:s pastorat i Växjö
stift, V. härads kontrakt.

Stocken, municipalsamhälle och fiskläge i
Morlanda socken, Bohuslän, på v. kusten av
Orust; 8 har, 261 inv. (1932). Tax.-värde å
fastighet 102,400 kr. (1931), tax. inkomst
99,450 kr.

Stockenström, von, svensk släkt,
härstammande från borgmästaren Henrik (1500-talet)
i Gamla Lödöse. Hans sonsons sons,
rådmannen i Stockholm Anders Henrikssons
(d. 1651), barn antogo namnet
Stockenström; en av dem var farfar till E. von S.
(se nedan), adlad 1751, greve (ointroducerad)
1771 (slöt på manssidan sin gren). Om
dennes brorson S. von S. (adlad och adopterad
1776) och sonsons son B. H. von S. se nedan.

Stockenström, Bo Henrik von,
godsägare, politiker (f. 1887 28/i); jfr släktart. Blev
fil. kand, i Uppsala 1908, är sedan 1923 led.
av Första kammaren för Södermanlands län
(frisinnad) och var 1927—30 och 1930—32
jordbruksminister. Vid 1930—32 års
riksdagar, huvudsaki. under S:s statsrådstid, beslöts
genomförandet av en rad statliga åtgärder
till jordbruksnäringens stöd. Bland dessa
märkas spannmålsreglering med inmalningstvång
(se I n m a 1 n i n g, suppl.) samt
mjölkreglering med upptagande av vissa avgifter på
mjölk och grädde för att organisera och
förbättra avsättningen av mjölk och
mejeriprodukter. H. Hgdr.

Stockenström, Erik von, greve, riksråd
(1703-—90); jfr släktart. Ingick 1723 i
Bergskollegium, blev
assessor där 1747 och 1749
revisionssekr. samt
adlades 1751 (förut
Stockenström). S. var
en verksam
industrimän, bl. a. en av
huvudintressenterna i
silver- och järnverket
Hällefors (se d. o. 2),
en av Järnkontorets
organisatörer och
första fullmäktige och en
av Vet.-akad:s första

led. Han deltog i riksdagarna fr. o. m. 1755,
tillhörde hattpartiet och under
hattriksdagarna sekreta utskottet. 1758 justitiekansler,
motsatte han sig 1768 å ämbetets vägnar
mössregeringens försök att undertrycka
tryckfriheten för den politiska
oppositionslitteratu-ren samt stödde ämbetsmannastrejken vid
Adolf Fredriks tronavsägelse. Han insattes
efter hattarnas seger följ, år i rådet. Liksom
sina kolleger licentierades S. mars 1772 men
återinsattes efter statsvälvningen aug. s. å.
Han kvarstod till rådets avskaffande 1789.
S. upphöjdes 1770 i friherrligt och 1771 i
grevligt stånd samt blev kansler för Åbo univ.
1771. T. S-g.

Stockenström, Salomon von, bergsråd
(1751—1811), brorson till E. v. S. Adlades
1776 (förut Stockenström; jfr släktart.).
Var 1781—89 assessor i Bergskollegium,
ägnade sig sedan åt sitt bruk Garpenberg (se
d. o.). S. fick bergsråds namn 1798. Han
deltog i riksdagarna 1792 och 1800, då han
tillhörde hemliga utskottet, samt 1809, då han
satt i konstitutionsutskottet och framlade ett
förslag till tvåkammarsystem. T. S-g.

Stock exchange [stå’k ikstjei’n(d)$],
engelskt namn på fondbörs.

Stockfisk, benämning på ett slag av den i
handeln förekommande torkade torsken
(Gadus morrhua) och gråsejen (Gadus
virens). K. A. A-n.

Stockfleth, Harald Viggo, dansk
veterinär (1824—79). Prof, i Köpenhamn 1869.
Av hans skrifter må nämnas »Cliniske
iagt-tagelser» (2 bd, 1861—63), »Kort fremstilling
af de vigtigste sygdomme hos hesten, oxen
og faaret» (1862) samt bd 1—2 av »Haandbog
i veterinærchirurgien» (1866—77). S-g.*

Stockfleth, Niels (Joachim
Christian) V i b e, norsk lappmissionär (1787—
1866). Blev 1814 officer i norska armén,
började 1820 studera teologi; kyrkoherde i Vadsö
1825 och i Lebesby
1828—39. Han bereste
alla lapska och finska
bygder i Norge och
gav 1836—53
undervisning i lapska och
finska i Oslo. Under
samarbete med R.
Rask reformerade han
det norsklapska
bokspråkets skrivsätt och
utgav sedan på detta
språk utom en mängd
läroböcker och
upp-byggelseskrifter en

övers, av N. T. (1840). S. utgav bl. a.
»Grammatik i det lappiske sprog» (1840),
»Norsk-lappisk ordbog» (1852) och »Dagbog over mine
missionsreiser i Finmarken» (sv. övers. 1868).
S:s »Breve 1825—1854» utgåvos av J. N.
Skaar (1896). K. B. W.

Stockfångstskog. När under 1700-talet
sågverk efter hand började uppföras vid älvarna
i Norrland, uppläts genom särskilda
författningar åt vissa av dem rätt att mot viss
avgift per träd, s. k. stubböresavgift, avverka
timmer på kronans oavvittrade mark efter
vattendraget. Vid början av 1800-talet
begränsades denna avverkningsrätt till vissa
bestämda områden, som efter hand fingo be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free