Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Förvaltning och kommunalstyrelse - Finanser - Hälso- och sjukvård - Fattigvårdsväsen - Undervisningsanstalter, museer m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm (Finanser—Undervisningsanstalter, museer m. m.)
525
ten från Årstaviken; 1904 öppnades vid
Nors-borg ett nytt vattenledningsverk, som tar sitt
vatten huvudsaki. från Bornsjön och
Mälaren ; ett ytterligare vattenledningsverk är
under anläggning på Lovön. Det första
gasverket (Klaragasverket) anlades 1853 och
övertogs av staden 1884 (numera nedlagt);
ett nytt gasverk (Värtagasverket) togs i bruk
1893. Stadens första elektricitetsverk
öppnades 1892; ett nytt verk vid Värtan togs
i bruk 1903 och har efter hand utvidgats.
För det växande energibehovet har S. efter
hand tillförsäkrat sig tillgång till
vattenkraft i Dalälven och Indalsälven. G. A. L-n.
Finanser. Stadens verkliga tillgångar
upp-gingo vid 1931 års slut till 721,54 mill. kr.
och skulderna till 45 6,36 mill. kr. Av
tillgångarna voro fastigheter och byggnader
upptagna till 498,26 mill. kr. Därtill kommo av
staden förvaltade fonder med en sammanlagd
behållning av 56,25 mill. kr. För 1931
upp-gingo stadens bruttoutgifter till 290,86 mill.
kr. och bruttoinkomsterna till 170,53 mill. kr.
Skillnaden täcktes genom upplåning (57,71
mill. kr.) och kommunalskatt (67,45 mill. kr.).
— 1933 års stat upptager bruttoutgifter 283,68
mill. kr. och bruttoinkomster 154,27 mill. kr.
Skillnaden täckes genom upplåning (40,16 mill.
kr.) och kommunalskatt (89,25 mill. kr.).
G. A. L-n.
Hälsovård och sjukvård. Närmaste
inseendet över den allmänna hälso- och sjukvården
tillkommer hälsovårdsnämnden, som
består av vederbörande borgarråd som
ordförande, förste stadsläkaren, polismästaren
och 4 av stadsfullmäktige utsedda led. Förste
stadsläkaren är högste chef för stadens
allmänna hälso- och sjukvård. Andre
stadsläkaren svarar bl. a. för rättsmedicinska
angelägenheter.
Den hälsovårdsnämnden åvilande
sjukvården handhas bl. a. av 19 distriktsläkare och
3 förlossningsläkare. För tuberkulossjuka
inrättades 1906 en tuberkulosbyrå. Stadens
epidemisjukhus, öppnat 1893, har 616 platser.
Förvaltningen av stadens sjukhus (utom
epidemisjukhuset) har fr. o. m. 1933
uppdra-gits åt sjukhus direktionen, som
består av vederbörande borgarråd som ordf, och
6 av stadsfullmäktige utsedda led. Under
direktionen lyda följ, sjukhus: Sabbatsbergs
sjukhus (med 728 platser), S:t Görans
sjukhus (792), S:t Eriks sjukhus (lasarettsavd.
1,009, sinnessjukavd. 393), Maria sjukhus
(241), Södra barnbördshuset (111), Åsö
sjukhus (102), Norrtulls sjukhus (barnsjukhuset
70, sinnessjukhuset 190), Söderby sjukhus (för
tuberkulos, 444), sanatoriet vid Hamra (37),
barnsanatoriet Tjärnan (100), Beckomberga
sjukhus (för sinnessjuka, 1,156), Långbro
sjukhus (dito, 840), Katarina sjukhus (dito, 131)
och Rånäs sjukhus (dito, 100). Barnsjukhuset
Simon och Mathilda Sachs’ minne (46) har på
grund av donationsbestämmelser egen styrelse.
Förslag väntas om anläggande på Södermalm
av ett nytt stort sjukhus, som skall ersätta
bl. a. S:t Eriks, Maria och Åsö sjukhus samt
Södra barnbördshuset. Sjukhusdirektionen
om-händerhar även stadens konvalescenthem och
anordnar öppen vård av psykiskt sjuka samt
har övertagit den på enskilt initiativ bildade
hjälpbyrån för psykiskt sjuka.
526
Utom stadens egna sjukhus må följ,
sjukvårdsinrättningar nämnas:
Serafimerlasaret-tet (510 platser), Diakonissanstaltens sjukhus
(Ersta; 100), Sophiahemmet (95), Röda
korsets sjukhem (60), Sjukhuset Eira (167),
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
(134), Barnsjukhuset Samariten (75),
Allmänna barnbördshuset med dess kvinnoklinik (164),
Kungl. sällskapet Pro Patrias barnbördshus
(32), Stockholms sjukhem (187),
Garnisonssjukhuset (220), Psykiatriska sjukhuset (265),
Radiumhemmet (56), Vanföreanstalten
(sjuk-avd. 94). Förarbeten ha igångsatts för
anläggande av ett stort rikssjukhus, Karolinska
sjukhuset, avsett att ersätta flera av de ovan
nämnda. — Vid flera sjukhus finnas
polikliniker anordnade; staden har dessutom tre
fristående sådana. — Ett institut för beredande
av tandvård åt barn, Eastmaninstitutet,
upprättades 1932 genom donation av
amerikanen G. Eastman. — IS. finnas 40 apotek.
Staden har 2 allmänna
begravningsplatser (förutom kyrkogårdarna i den inre
staden, där sällan begravning förekommer, och
förortsförsamlingarnas kyrkogårdar). Norra
begravningsplatsen, belägen utanför Norrtull
(62 har), invigdes 1827; den har två
gravkapell och ett krematorium. Södra
begravningsplatsen, vid Enskede, består av en äldre
del, Sandsborgskyrkogården (15 har), invigd
1895 och försedd med krematorium, samt 1912
och 1928 tillagda områden s. därom (tills. 89
har), Skogskyrkogården. Ett kolumbarium
är inrett under Gustav Vasakyrkan samt ett
mindre i norra krematoriet. G. A. L-n.
Fattigvårdsvåsendet står under ledning av
fattigvårdsnämnden, förutom ordföranden (ett
borgarråd) åtta led., valda av
stadsfullmäktige. Nämnden tillsätter särskilda
fattig-vårdsstyrelser i de olika församlingarna, och
staden indelas i fattigvårdsdistrikt, vart och
ett omfattande en el. flera
fattigvårdsstyrel-sers område. Nämnden biträdes av
fattig-vårdsdirektören, som är chef för nämndens
expedition samt underlydande anstalter. Dessa
senare voro vid 1931 års utgång 24 med ett
sammanlagt platsantal av 4,404. F. n. (mars
1933) är ett hem för kroniskt sjuka under
uppförande. Om anstalterna se Stockholms
Kommunalkalender.
1929 var hela antalet understödda fattiga
31,093, d. v. s. 6,48 % av den mantalsskrivna
folkmängden; intagna på fattigvårdsanstalt
voro 5,851, utackorderade 1,910 och i sina hem
understödda 23,332. Kommunens
nettokostnad för fattigvården uppgick s. å. till 8,912,885
kr. (18,56 kr. per inv.). Genom den ekonomiska
depression, som senare inträffat, ha siffrorna
sprungit i höjden, till belopp, som äro rekord
i S:s historia. S. har ett stort antal enskilda
välgörenhetsanstalter och donerade fonder för
understöd åt behövande (se »Handbok för
fat-tigvårdsintresserade», senaste uppl. 1923, med
suppl. 1929). N. ö-m.
Undervisningsanstalter, museer m. m.
Sedan medeltiden hade S. en trivialskola
(senare kallad »storskolan», »katedralskolan»),
1821 ersatt av S:s gymnasium, som sedermera
uppgick i latinläroverken å Norrmalm och
Södermalm. Redan på 1600-talet funnos
därjämte i S:s församlingar s. k.
barndoms-och kyrkskolor, i början av 1800-talet om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
