Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Undervisningsanstalter, museer m. m. - Sport och idrott - Tidningspress - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm (Sport och idrott—Näringar;
527
bildade till lärdoms- el. apologistskolor, under
inseende av Direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk (se d. o.), och senare
förändrade till lägre elementarläroverk. I
flera församlingar funnos sedan slutet av
1700-talet elementära s. k. fri- el.
fattigskolor. 1861 förenades hela folkskoleväsendet
under en gemensam styrelse, från 1914 kallad
Stockholms folkskoledirektion (se d. o.). S.
utgör ett enda skoldistrikt.
Folkskollärar-antalet var 1930—31 1,379, därav 218
övnings-lärare. — De allmänna läroverken äro (1933)
7: Högre latinläroverket och Högre
realläroverket å Norrmalm, Högre allm. läroverken
å Södermalm, Östermalm och Kungsholmen,
Högre allm. läroverket för flickor samt
Statens provskola Nya elementarskolan;
realskolorna äro 2: Vasa och Katarina. Hit böra
ock räknas de med Högre lärarinneseminariet
förbundna Statens normalskola för flickor och
fyraåriga realskola för flickor. Lärarantalet
vid de allm. läroverken var höstterminen 1932
332. Ett stort antal privata skolor meddelar
därjämte sekundär undervisning: 10 skolor
(4 samskolor, 1 gosskola och 5 högre
flickskolor) ha studentexamensrätt och 3 av dem
även realexamensrätt, en har blott
sistnämnda rätt, 17 högre flickskolor åtnjuta
statsunderstöd (5 av dem ha även gymnasium med
studentexamensrätt). Dessutom finnes ett
antal privata skolor med likartad undervisning
utan statsunderstöd eller examensrätt. —
S. har även högskolor o. a.
fackutbildnings-anstalter; jfr Skolväsende, sp. 1153. En
särställning intager Stockholms borgarskola
(se d. o.). Fr. Sg.
Akademier. Till S. äro förlagda
Akademien för de fria konsterna,
Ingenjörsveten-skaps-, Lantbruks-, Musikaliska, Svenska och
Vetenskapsakademierna samt Vitterhets-,
his-torie- och antikvitetsakademien (se dessa ord).
Arkiv. Till S. äro S:s stadsarkiv,
Riks-och Krigsarkiven (se dessa ord),
Lantmäteri-arkiven och flera till officiella institutioner
knutna arkiv förlagda.
Bibliotek. Utom Kungliga biblioteket
och Stockholms stadsbibliotek (se dessa ord)
har S. en rad bibliotek, knutna till
vetenskapliga och offentliga institutioner,
högskolor etc., bl. a. Vet.-akad :s bibliotek,
Riksdagsbiblioteket (se d. o.) och Sv. akad:s
Nobelbibliotek. G. R-ll.
Museer. Bland museer märkas Statens
historiska museum, Nationalmuseum, Nordiska
museet (med Skansen), Naturhistoriska
riksmuseet och Artillerimuseum (se dessa ord) samt
Biologiska museet på Djurgården. E. L-k.
Sport och idrott. För fri idrott och fotboll
finnas flera större idrottsplatser: Stadion (se
d. o.), Östermalms, Stadshagens, Kristinebergs
m. fl. Av friidrottsevenemang märkas
svenska mästerskapstävlingar på Stadion, Svenska
Dagbladets stafettlöpning och Dagens
Nyheters stadslöpning. För gymnastik
finnas Stockholms allmänna
gymnastikavdelningar samt ett flertal föreningar, som
disponera egna el. skolors och brandstationers
gymnastiksalar. Tennissporten är väl
tillgodosedd med Tennisstadion (se L a w n -1 e n n i s)
och flera inomhus- och utebanor (bl. a. ett
tiotal kommunala). Brottnings- och
boxnings-matcher försiggå ofta i Cirkus på
Djurgår
528
den. För bowling finnas sex
bowlingsalonger. Simsporten, som länge saknat större
simhallar, har 1933 i Sportpalatset fått en
50 m lång tävlingsbana. Flera ridhus
finnas i S. I S:s omgivningar hållas skid- och
orienteringslöpningar, hästkapplöpningar (vid
Ulriksdal, se d. o.), travtävlingar (Solvalla, se
d. o.), hastighetstävlingar för bilar och
motorcyklar (Solvalla, Edsviken), motorbåtar (bl. a.
Baggensfjärden), kappseglingar (bl. a.
Sandhamn, se d. o.), roddregattor (bl. a.
Djurgårds-brunnsviken, Arstaviken, distanskapprodden
Blockhusudden—Vaxholm) samt tävlingar i
isjaktsegling (Stora Värtan, Baggensfjärden)
och skridskosegling. Golfbanor finnas vid
Sticklinge (Lidingön), Kevinge (vid Edsviken),
Tattby (Saltsjöbaden) och Djursholm.
Skidbackar finnas bl. a. vid Fiskartorpet (se bild
vid Skidlöpning), Hammarby och
Enskede samt Saltsjöbaden. För skridskoåkning,
bandy, ishockey och curling ordnas banor på
flera idrottsplatser och sjöar; konstgjord
isbana i Ispalatset (vid Flyghamnen). S. är
centrum för cykelsporten: startplats och mål
för flera längdtävlingar. Skjutbanor finnas
vid Kaknäs, Stora Skuggan, på Lidingön m. fl.
platser. De flesta av S:s idrottsplatser,
lek-och bollplaner, friluftsbad och en del mindre
varmbadanläggningar ha anlagts och förvaltas
av Stockholms stads idrotts s t
y-r e 1 s e, konstituerad 1929. Å. S-n.
Tidningspress. I S. utges de flesta av
landets ledande tidningar, högertidningarna Nya
Dagligt Allehanda och Svenska Dagbladet,
de liberala Dagens Nyheter,
Stockholms-Tid-ningen Stockholms Dagblad och Aftonbladet,
det frisinnade Svenska Morgonbladet, den
socialdemokratiska Social-Demokraten, de
kommunistiska Folkets Dagblad och Ny Dag samt
den syndikalistiska Arbetaren, samtliga
morgontidningar utom Nya Dagligt Allehanda
och Aftonbladet. I S. utges även den
officiella Post- och Inrikes Tidningar. Se art.
om de olika tidningarna. Dessutom utges i
S. en rad allmänna tidskrifter och en mängd
fackpublikationer. A. A-t.
Näringar. Av S:s befolkning hade enl. 1920
års folkräkning 0,8 % sin utkomst av
jordbruk med binäringar, 37,9 % av industri och
hantverk, 31,2 % av handel och samfärdsel,
12,3 % av allmän tjänst och fria yrken och
7,3 % av husligt arbete; 10,5 % voro f. d.
yrkesutövare m. m. Det till inkomst- och
förmögenhetsskatt tax. beloppet uppgick 1932
till 1,287 mill. kr. samt inkomst- och
förmögenhetsskatten till 50,4 mill. kr. S. är
Sveriges största industriort. Tillv.-värdet för
industrien utgjorde under envar av
femårsperioderna 1891—1930 årl. i medeltal resp. 48,17,
109,21, 131,43, 166,07, 2 1 6,73, 5 73,46, 498,62 och
616,59 mill. kr. Här är dock endast
medräknad industrien inom staden. Skulle även
hänsyn ha tagits till den närmaste omgivningen,
dit industrien till stor del qtflyttat från S.,
skulle tillväxten bli än större. 1931 funnos
i S. 1,355 industrianläggningar med tills.
53,985 anställda. (Vid samma tid funnos i
Nacka, Solna, Sundbyberg och Saltsjöbaden
93 industrianläggningar med tills. 6,171
anställda.) Huvudsiffrorna för de viktigaste
industrigrupperna voro enl. 1931 års statistik
följ.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
