Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms rederiaktiebolag Svea - Stockholms rådhus - Stockholms rådhusarkiv - Stockholms samgymnasium - Stockholms sjukhem - Stockholms skytteförbund - Stockholms skärgård - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Stockholms rådhus—Stockholms slott
550
tag införlivats med bolaget,
ss. A n g f a r t y g s - a. - b.
Södra Sverige (1909) och W
i-canders rederi -a. - b.
(1913). Bolagets fartyg
sysselsättas såväl i svensk kustfart
som i utrikes fart på
östersjöländerna, England, Holland,
Belgien och Frankrike.
Tonnaget utgjorde 1931 99 fartyg
om 111,580 bruttoton.
Stockholms rådhus, på
Kungsholmen, är en ämbetsbyggnad
för magistraten, rådhusrätten
och Förmyndarkammaren; där
finns även en depå av
stadsarkivet jämte dess
huvudexpedition. S. har haft föregångare
på åtm. två andra platser i
staden. Det äldsta
rådhuset, som möjl. fanns
redan omkr. 1300, låg i det
kvarter vid Stortorget, där
nu Börshuset ligger. Med
stadens kraftiga tillväxt under
stormaktstiden blev rådhuset för trångt och
otidsenligt. Man hjälpt* sig fram genom inköp
av angränsande rastigheter. Slutligen
inköpte magistraten Bondeska palatset vid
Riddarhustorget och inflyttade där 1732.
Denna byggnad var därefter säte för
magistraten och rådhusrätten 1732—1915. Sedan
stadsfullmäktige 1902 inköpt
Eldkvarnstom-ten (där nu Stockholms stadshus, se
d o., ligger), beslöts 1906 att där uppföra ett
nytt rådhus. Aret efter ändrades detta beslut
beträffande byggnadsplatsen, och man enades
om kvarteret Fruktkorgen längre västerut
inom samma stadsdel. Där uppfördes det nuv.
rådhuset 1911—15 efter ritningar av Carl
Westman, som i den av svenska
15o0-tals-borgar (t. ex. Vadstena slott) påverkade
arkitekturen fått fram en inhemsk historisk
byggnadsstil. Materialet är tegel, fasaderna äro
gråslammade. Inredningen med möbler etc.
är hållen i en delvis av medeltida förebilder
inspirerad arkaiserande karaktär. Detsamma
gäller om Gustaf och Aron Sandbergs
dekorativa skulpturarbeten m. m. Vigselrummets
dekorativa målningar äro utförda av Filip
Månsson. — Se plansch.
Litt.: »Stockholms rådhus och råd,
festskrift», I (1915), och G. Bolin, »Rådhus och
stadshus i Stockholm» (i »Stockholms
stadshus», I, 1923). G. B-l-n; E.L-k.
Stockholms rådhusarkiv, se Stockholms
stadsarkiv.
Stockholms samgymnasium upprättades
1902. Det omfattade först blott gymnasium
men utvidgades småningom och omfattar
fyra- och femårig realskola, treårigt
latin-och realgymnasium samt en privatistkurs för
lärjungar, som efter ett års studier vid skolan
ämna avlägga studentexamen som privatister.
S. har sedan 1908 student- och sedan 1915
real(skol)examensrätt samt åtnjuter sedan
1913 statsunderstöd. Lärjungeantalet var 329
vårterminen 1932. Fr. Sg.
Stockholms sjukhem består av två
huvudbyggnader på Kungsholmen, invigda resp.
1867 och 1891. Det mottager till vård
obotligt el. kroniskt sjuka, företrädesvis från hu-
Gamla rådhuset vid Riddarhustorget.
vudstaden; sinnessjuka mottagas ej. S. har
175 sjukplatser. — Stiftelsens kapitaltillgångar
1 jan. 1933 uppgingo till omkr. 6,4 mill. kr.
Stockholms skytteförbund (jfr S ky 11
e-väsen), bildat 1893, omfattar
skytteföreningar inom Stockholms stad.
Stockholms skärgård, Sveriges största
sammanhängande skärgård, utmed kusten av
Uppland och Södermanland (se dessa ord, med
kartor). Omfattar omkr. 7,000 öar och skär
(tills, omkr. 1,000 kvkm land) och har från
Landsort i s. till Arholma i n. en längd av
145 km samt mellan Svenska Högarna och
Stockholm en bredd av 80 km. I inre
skärgården, innanför östanå—Kanholmsf
jär-den—Dalarö, ligga bl. a. de bergiga och
skogiga öarna Lidingö, Värmdö, Ingarö och
Ljusterö, i yttre skärgården de stora
öarna Blidö, Yxlan, Stora och Lilla Möja,
utanför dem Svartlöga m. fl. nästan kala
småskärgårdar, omgivna av ytterst
svårframkomliga, grunduppfyllda farvatten, samt i s.
utmed Södertörnskusten de stora öarna Nämdö,
Ornö, Utö och Muskö. På grund av sin
säregna naturskönhet och möjligheterna till bad,
fiske, segel- och motorbåtssport bebos S.
sommartid av ett stort antal sommargäster, vilka
uppskattas till omkr. 40,000. Bland
skär-gårdscentra framträda särskilt Vaxholm,
Saltsjöbaden, Sandhamn, Dalarö, Nynäshamn och
Furusund (se dessa ord). Om huvudfarlederna
genom S. se resp, landskapskartor. — Litt.: E.
Jonson, »I prickade och oprickade farleder»
(1929); M. Flood, Skärgårdsboken 1931 ff.
Stockholms slott är beläget i n. ö. delen av
Staden mellan broarna. Omkr. 1200 anlades
här ett rundtorn, det senare s. k. Tre kronor,
vilket på Birger jarls tid omslöts av en
huvudborg med ett palats, det s. k. Adelshuset;
n. därom uppfördes en större förborg. Senare
under medeltiden tillkom en anläggning i ö.,
Smedjegården, med bl. a. fängelser. Denna
grundplan bibehölls under den vidlyftiga
omdaning, som borgen undergick på Gustav
Vasas och hans söners tid. Johan III lät bl. a.
uppföra en synnerligen elegant loggia, den
s. k. Trumpetaregången, vid den yttre
borggårdens s. sida och inredde en praktfull slotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
